Tankar efter ett löptest

Det känns som att jag landat i vissa insikter i dag. Det kändes helt okej men så från ingenstans blev jag istället ledsen och kände mest för att gråta. Vet inte riktigt vad som hände. Men det är väl den där kluvenheten i att komma till insikt och sedan den där känslan att egentligen inte vara mätt utan vilja mer.

Vilja mer av något som nog ändå kommer vara omöjligt i slutändan. Det här låter såklart väldigt dramatiskt men det handlar faktiskt bara om fotbollen. Vilja mer men ha nått min gräns. När jag bestämde mig för att springa i eftermiddags så landade jag i att det aldrig kommer kännas bättre med löptestet. Jag är där jag är och det är dumt att grotta ner sig i dåliga känslor. Det är bara att springa och så blir det bra med det.

Men jag skulle så gärna vilja få hjälpa de nya domarna att utvecklas. Som en mentor eller handledare, ja ordet spelar egentligen inte så stor roll. Få döma tillsammans med dom och att få dela med mig av min erfarenhet som vid det här laget ändå är gedigen. Nästa år är det 20 år sedan jag gick steg 1. Det är helt galet länge och galet att tänka på. Jag har varit med om så mycket, roliga matcher, tuffa matcher och efter vissa matcher tänkt tanken att aldrig mer döma. Just för att det varit så tufft och allt jag gjort varit fel. Den typen av matcher är verkligen utmanande men samtidigt så utvecklande.

Även om jag kommit till en gräns så betyder inte det att jag bara ska ge upp och strunta i att träna. Tvärtom, träningen är så otroligt viktig för mig för mitt välmående. Utan den mår jag ännu sämre. Att inte kunna springa eller rejsa järnet, springa lopp och så vidare, nej det kan jag inte tänka mig.

Kursdag ett och check på löptest

Redan igår kväll åkte jag till Scandic för att prata ihop mig tillsammans med de andra instruktörerna. Det var nämligen dags för kurshelg. Division 4 och 5 och så fortbildningen för övriga distriktsdomare. Jag hängde med två andra rutinerade instruktörer i fortbildningskursen för distriktsdomare. Vi hade både regelprov och gick igenom årets regelnyheter. Den största nyheten är hur länge målvakten får hålla bollen (8 sekunder) och hur man ska gå tillväga med tillämpningen av regeln rent praktiskt.

För distriktsdomarna avslutades kursen med löptest. Jag velade om jag skulle springa och valde till slut att köra. Det kommer aldrig kännas bättre med testet, det är bara att få det gjort. Som vanligt gick det lite långsamt i sprinten men sedan när vi skulle springa de långa intervallerna fick jag vara både motor och hålla koll på tiden. Vara peppande och stötta grabbarna. Jag sprang igenom de långa intervallerna som förväntat: inga problem men visst var det lite mer slitsamt att peppa de andra domarna. Jag är nöjd med min insats!

Fem en fredag vecka 4: Nytt år

  1. Har du tänkt på några nyårslöften för i år? Nej, jag slutade med nyårslöften för några år sedan. Jag gjorde det av den enkla anledningen att jag inte vill riskera att bli besviken på mig själv. Jag har ju svårt att hålla enkla mål för mig själv. Exempelvis vad jag vill göra under en vecka med pilates.
  2. Vad vill du förenkla istället för att förbättra? Säger som Elisa: matlagning. Skulle vara så smidigt med hello fresh eller Linas matkasse. Slippa grubbla över maten och få det lite mer smidigt.
  3. Vad vill du uppgradera i ditt liv – liten detalj eller stor grej? En liten grej: sömnen. En större grej som kräver lite mer är badrummet.
  4. Vad vill du ha mer plats för i din kalender? Jag har tid, det jag vill ha mer av är ork och motivation. Oftast så handlar det inte om att man inte har tid utan om vad man väljer att prioritera. Obekväm tanke kanske…..
  5. Vad hoppas du att ”framtida du” tackar dig för om ett år? Att jag håller igång min träning och att jag vågat vara modig och viljan att utveckla mig på jobbet.

Frågorna kommer från Elisa.

EFIT 23 januari

06:20 Idag är jag ledig så visst passar det bra med ett foto i timmen. Planen är att uppdatera det här inlägget i realtid. Min första bild togs i badrummet. Dagens outfit blir kombon lila Nike-tröja och en annan nyans av lila på brallorna. Så blek jag är, behöver helt klart lite sol på nosen.

07:20 Lite bloggtid och dags att kommentera bloggarna som var med i gårdagens dagtråd.

08:20 Laddar upp med en nocco. Det är nämligen dags att grotta ner mig i ett gäng föreläsningar inför kurserna som ska hållas.

09:20 Tittar igenom regeländringar och tittar samtidigt med ett halvt öga på filmen ”små citroner gula”. Det är en bok från början, riktigt bra.

10:20 Tog ingen bild för då kröp jag ner i sängen och sov en timme. Mycket välbehövligt!

11:20 Jag och Rickard gick ut i snön och promenerade en runda.

12:20: Stannade i affären, blev frestad av bullarna som är på andra sidan på det här härliga kakbordet. Köpte en påse lösgodis och det blev en rejäl mängd. Får spara lite, haha.

13:20 Käkar godis och tittar på Luftslottet som sprängdes. Under tiden grubblar jag på ett möte som jag inte kan göra ett dugg åt nu mer än att bara vänta.

14:30 Skriver på Elisas inlägg fem en fredag. Tycker allt att det är lite kluriga frågor den här veckan. Bad också min AI-kompis att skapa en ny bild till temat.

16:20 Ett litet klädberg: behöver två outfits utöver den outfit jag måste ha som instruktör. En lite finare klänning till middagen med alla domarna och så en outfit för löptestet. Men eftersom jag inte kunde bestämma mig tar jag med båda långa tights och så korta.

17:17 Dags att åka iväg på fortbildning i rollen som instruktör.

17:50 På plats på Scandic. Var ska jag ta vägen nu är frågan.

19:25 Spanar in rummet. Här ska jag nog förhoppningsvis kunna sova gott.

21:13 Handboll och fish and chips. Otippat gott faktiskt. Men Sveriges första halvlek har haft mer att önska.

22:10 En bild från stora torget. Det var så kallt så jag och L drog på tempot rejält för att komma tillbaka till hotellrummet och värmen snabbt.

22:40 Det här blir dagens sista bild. Lite datortid innan läggdags. Imponerad över Sverige som vann trots den knaggliga starten. Kul att se!

Som en vårblomma i vintervädret

Jag har känt mig som en vårblomma idag: i mina rosa tights med mönster, vit tröja och så min leopardtröja. Ute är det inte så vårigt, dryga minusgraden och så snöar det. Glad för snön och kan inte alls relatera till den där vårkänslan som en del skriver om. Det är ju vinter i almanackan. 😛 Ja, alla är vi olika. På jobbet så har jag och B suttit och jobbat lite administrativt med palliativ vård.

När jag kom hem från jobbet så såg jag och Rickard sista avsnittet av ”sanningen”, det var precis som jag trodde en otippad upplösning och avsnittets slut talar definitivt för en säsong tre. För övrigt så har jag en gruvlig träningsvärk efter passet med domarklubben. Det försökte jag råda bot på genom att jogga några kilometer på löpbandet. Det blev 45 minuter och dryga sex kilometer. Det är en intressant tanke det där att jogga långsamt och hålla på längre i tid gör en snabbare på sikt. Det är en beprövad metod (eliten springer de flesta löppass långsamt) så tänker att det ska fungera. Får jag bara vara hel och fortsätta träna som jag vill så borde jag se resultat på vårens första lopp. De där korta tightsen jag beställde sitter som ett smäck. Just med så där korta tights kan det vara svårt då de gärna åker upp. Strongers sitter dock som ett smäck.

Småsaker i vardagen som gör mig glad

För första gången på evigheter har jag fått en smärre bloggtorka. Det står helt still i mitt huvud. Vad ska jag skriva om? Har några tankar jag vill dela med mig av men vill inte göra det just nu. Så kom jag på att jag har haft ett utkast som jag kan damma av. Satt nämligen en dag för något år sedan och bara skrev ner saker i vardagen som gör mig glad. Flera av punkterna vet du såklart redan men kom faktiskt på lite andra nya punkter att lägga till på min lista. Sånt där som jag kan ta fram och tänka på när vardagen känns lite grå och trist.

  • Glada skratt, glada barn
  • En härlig halvtimme med stretch.
  • Få hänga med familjen.
  • Utmana mig själv och sedan lyckas. Det ger mig faktiskt en riktig kick.
  • Att få dela med mig av kunskap.
  • När saker och ting först kan kännas omöjliga och sedan löser sig bara saker och ting.
  • Härligt teamarbete där allt bara flyter på.
  • En fin komplimang, både att ge och att få.
  • Springa de där passen där det känns som att jag kan springa hur långt som helst. Runners high när den är som bäst.
  • En match där allting flyter på, bra dialog med spelarna och schyssta närkamper.
  • Appropå ovan punkt så är jag glad över att fotbollen snart kommer igång igen. Kurs i helgen och så löptest. Sen är jag redo att döma igen.
  • Fick svar från Friskis. Det är ett avancerat upplägg om jag blir antagen men svarade med vändande post att jag verkligen är intresserad. Håll tummarna för det med så blir jag jätteglad.

Att göra sitt bästa

Idag har jag gjort en utmanande grej, något som jag faktiskt aldrig gjort. Vad det var tänker jag kanske berätta mer om framöver. Det svåraste nu är att inte tänka på allt jag kanske kunde gjort annorlunda.

Jag letade fram lite verktyg att ta till när grubblerierna blir för stora. Jag har inte testat själv än men tänker att alla knep som finns är bra att ta till när man är en grubblare som jag. Det är enkla verktyg som säkert kan göra stor skillnad. Om man vill och inte tycker att det är för flummigt vill säga. Valet är ju fritt. Jag tänker dela med mig av tipsen för det kanske är användbart för fler situationer.

Sätt en timer på tio minuter och fundera över dessa punkter:

  • Lista tre saker som kändes bra.
  • Skriv också upp tre saker som var svåra. Det får vara svårt för att något är svårt betyder inte att det var dåligt. Det betyder bara att man varit i en situation som man kan lära sig mycket av.
  • En sak som kunde gjorts annorlunda. Här dras gränsen vid en sak så man inte tillåts grotta ner sig alldeles. För det är betydligt lättare att fokusera på det negativa…. Och det vill vi inte här.

När timern ringer så är det också slut på grubblerierna. ”Nu har jag gjort det jag kan, dags att gå vidare”.

Det är lätt att tänka att jag borde sagt si eller borde gjort så. När tanken kommer, stoppa den direkt genom att göra något fysiskt. Vattna blommor, träna, läs en bok. Ja, vad som helst egentligen som kan bryta tankemönstret.

Den tredje idén är att sätta en tid då det är tillåtet att tänka på en specifik situation. Tex varje dag mellan två klockslag. Exempelvis tio minuter. När tanken kommer vid andra tillfällen, säg ”det där tar jag kl 18, inte nu, (eller vilken tid man nu bestämt).

Så då byter vi ämne. Ikväll gjorde jag en annan utmanande grej: tränade med domarklubben. Det är svårt att träna med starka killar. Men det är lite lättare inomhus i en hall där det inte blir riktigt lika uppenbart att jag är på en lite annan nivå. Vi började med att värma upp, därefter körde vi en domarövning, sedan tre i rad. Man skulle springa fram till spelplanen och lägga en kona, springa tillbaka och så springer nästa. Ja som en vanlig tre i rad men med explosivitet. Alltså det var hur kul som helst men det är svårt att tänka taktiskt när man samtidigt ska springa. Därefter blev det traditionell cirkelfys och så avslutade vi med några övningar för magen. Jag föreslog mina fem pilatesfavoriter och körde det med killarna. Det var jobbigt men så bra och även uppskattat.

Länkregn vecka 3

Dagen kan sammanfattas i tre ord: utbildning, eftermiddagsmöte och träning. Joggade fem lugna kilometer. Alltså det tempot är inte jobbigt, det som kroknar först är det mentala. Det händer inget och blir väldigt tråkigt. En bidragande orsak till det tråkiga är att mata kilometer. Idag övade jag på det mentala och hade bara musik i öronen. Rundan kan sammanfattas på ett sätt: tråkig!

I denna veckas länkregn från gruppen Social media support and share group har vi tre bloggar: Madeleine, Corkystyle och Angelica.

Hos Corkystyle får vi läsa en recension om den nya filmen Avatar – fire and ash.

Madeleine skriver om årets första semla. Som jag blir sugen på en smarrig semla nu haha. Men jag vill ha med vaniljcreme. Tycker det är klart godast.

Angelica har i den här veckans inlägg skrivit en bokrecension som också är en del i Madeleines januariutmaning.

Söndagslistan vecka 3

Min lediga helg gick väldigt snabbt. Känner mig inte ett dugg utvilad men det verkar vara mitt nya utgångsläge. Veckan som kommer jobbar jag fyra pass och sedan är det fotbollsdomarutbildning i helgen. Första som instruktör och inte som deltagare. Det blir lite inskolning för mig kan man säga. Ska bli kul

Känsla: Den här veckan har jag varit mycket gladare. Förra veckan var inte kul så det känns skönt att jag är gladare.

Väder: Veckan började med minusgrader men nu har snön nästan slaskat bort. Trist värre. Längtar efter sol, skog och vatten.

Mina positiva från veckan:

  • Jag har haft medarbetarsamtal med min chef i veckan. Jag fick en hel del cred och vi har också planerat nya mål för året.
  • Jag har skickat iväg min ansökan till Friskis. Håll tummarna för mig nu.
  • Gjorde några pilatesövningar.
  • Tränat relativt tufft den här veckan och än så länge går det bra. Det var kul att träna tillsammans med domarklubben på Friskis.

Veckans träning: Jag är lite nojig vad gäller träningen, nästa helg är det kurs och då tänker jag försöka springa mitt löptest. Förra året skadade jag mig fyra dagar innan löptestet och jag vill verkligen inte vara ute för samma sak i år. Så jag tar det lugnt samtidigt som jag behöver utmana musklerna på en lagom nivå för att inte istället skada mig på testet. Svår balansgång det där.

  • Måndag: Sprang intervaller: 20*30 sekunder
  • Tisdag: Vilodag
  • Onsdag: Sprang fem kilometer så snabbt jag orkade.
  • Torsdag: Cirkelfyspass på Friskis med domarklubben.
  • Fredag: Vilodag
  • Lördag: Sprang en stege: 1000m, 800m, 600m, 400m och 200m. Stretchade 30 minuter.
  • Söndag: Gick en kort promenad med Rickard. Gjorde några pilatesövningar och stretchade 30 minuter.

Köp: Jag villhövde ett par korta shorts till löptestet. Vem vet, shortsen kanske ger mig extra energi. 🙂 Från Stronger såklart.

Tråkiga: Att ett ord som borde förknippas med något bra istället blivit negativt. Mer om det kan du läsa i det här inlägget.

Bilder från veckan: Långa arbetsdagar och att komma hem i mörker bidrar inte till roligare bilder än så här.

Konsten att vara snäll

Så har jag då läst ut ”konsten att vara snäll” av Stefan Einhorn. Det var S som tipsade om boken. Det här kommer kanske bli ett lite långt inlägg då boken väckte många tankar. På flera sätt är det en läsvärd bok. Stefan blandar etiska dilemman, konkreta exempel på när att vara snäll blir kontraproduktivt och även att göra gott utifrån olika religioners perspektiv.

Så innan jag går in på mina reflektioner tänkte jag sammanfatta lite kort. Att vara snäll innebär inte att:

  • låta andra köra över en eller att man själv tar ansvar för andras dåliga beteenden.
  • att aldrig säga ifrån.
  • att alltid säga ja, trots att det sker på bekostnad av ens egna välmående.
  • att alltid försöka undvika konflikter.
  • att inte säga något när något känns fel.
  • att alltid vilja vara till lags för att andra ska tycka om en.

Har du tänkt på att det i dagens samhälle nästan ses som ett skällsord att vara snäll? Eller att man anses vara lite dum om man är snäll? Jag tänker också att vara snäll med lätthet kan kan blandas ihop med att vara konflikträdd. Man biter hellre ihop än att riskera att skapa obehaglig stämning. Men det är en stor skillnad mellan att välja vänlighet och att undvika konflikter. Ibland är det mest snälla man kan göra att faktiskt säga ifrån, även om det känns jobbigt i stunden.

Att vara snäll på riktigt, som Einhorn beskriver den, handlar inte om att alltid sätta andra före sig själv, utan om att ta ansvar – både för sina handlingar och för hur de påverkar andra. Det innebär också att ta ansvar för sig själv. Att visa respekt för sina egna gränser är en förutsättning för att kunna visa genuin respekt för andra.

Jag fastnar särskilt för tanken att snällhet kräver att man gör medvetna val. Det är inte bara ett personlighetsdrag man antingen har eller saknar, utan något man kan öva på. Att stanna upp, tänka efter och välja hur man vill agera, även när man är trött, stressad eller sårad. I boken görs det också en tydlig skillnad mellan snällhet och undfallenhet. Snällhet handlar inte om att bli överkörd, att alltid säga ja eller att tiga när något känns fel. Tvärtom kräver äkta snällhet ofta mod. Mod att sätta gränser, att säga ifrån på ett respektfullt sätt och att ta ansvar både för sina egna och andras känslor.

Undrar om det är just därför som att vara snäll uppfattas som svaghet – för att den ofta är tyst och inte gör så mycket väsen av sig. Fast den kanske i själva verket kräver både styrka och integritet. Att vara snäll på riktigt innebär att stå stadigt och möta andra med omtanke. Att inte säga ifrån när någon beter sig på ett sätt som gör en illa är inte snällt – varken mot sig själv eller mot den andra. I längden skapar det snarare bitterhet, obalans och oärlighet. Att vara snäll kräver också att man respekterar sig själv.