Söndagslistan vecka 23

Jag var så nervös inför att åka iväg för att döma min match i herrar division sju. Kände mig urdålig under gårdagens match i pojkar 15 så självförtroendet låg i botten. Om det verkligen var jag som var dålig eller om spelarna bara hade en dålig dag låter jag vara osagt. Det var en sån där match där det inte spelade någon roll vad jag gjorde. Släppte jag upp nivån så var det fel och blåste jag så var det också fel. Så jag var riktigt nervös inför dagens möte. Helt i onödan skulle det visa sig för det var en trevlig match. Jag fick beröm efter matchen, jag var den bästa domaren som det ena laget haft. Den typen av beröm är jag verkligen inte bortskämd med att få så jag suger åt mig som en svamp.

Känsla: Den här veckan har jag känt mig lite deppig och allmänt låg. Många tankar kring ålder och tid har präglat måendet. Livet går helt enkelt för snabbt.

Väder: I början av veckan var det fortfarande varmt men resten av veckan har det känts mer som höst än sommar.

Mina positiva från veckan: Får man säga pass på den här rubriken idag? Jag kan komma på två punkter. Visst finns det fler positiva saker men svårt att komma på dessa nu.

  • När chefen fått mina betyg så kommer jag få specialisthöjningen. Jag trodde inte att jag skulle få det i dessa spartider men jo då. Så ihop med den årliga höjningen kommer jag ha en helt okej lön.
  • Fick beröm efter min match idag. Det värmde mitt hjärta.

Köp: Jag har köpt ett par sommarkjolar, en till mig och en till Ida. Snubblade nämligen över två rosa maxikjolar som jag inte kunde låta bli. Jag har även köpt korta vita tights som jag kan ha under mina ljusa klänningar. Jag beställde också nya träningsband som jag ser fram mot att använda för att bygga styrka.

Träning: Tycker det har varit en helt okej träningsvecka. Jag fick till ett bra pass med fokus styrka tidigare i veckan. Det är något som behöver prioriteras i allafall en gång i veckan.

  • Måndag: Vila
  • Tisdag: Värmde upp en kilometer på löpbandet och tränade styrka i vardagsrummet.
  • Onsdag: Vila
  • Torsdag: Det blev en mil på crosstrainern och sedan gick jag och Rickard ut på promenad tillsammans.
  • Fredag: Vila
  • Lördag. Dömde match i pojkar15.
  • Söndag: Dömde match i herrar division 7.

Mina bilder från veckan:

Lite post examen-blues

Jag har varit ute och dömt fotboll. När jag åkte var det grått och inte ens tjugo grader varmt. Men under matchen sprack det upp så då blev det riktigt varmt. Hade betydligt piggare ben idag jämfört med min match som jag hade i helgen. Det var en dammatch i damer div 3 och när det ena laget kvitterade märktes det direkt att det var två lag på plan som ville vinna. Så kul ju! Och check på dagens träning. Just nu får jag helt klart den bästa träningen under mina matcher.

Det känns så konstigt att sitta i mitt hörn i soffan och det är helt tomt. Inga skolböcker, inga papper eller anteckningsböcker. Har längtat efter att få vara klar och nu när jag är klar så känns det så konstigt. Känner en saknad samtidigt som jag känner mig flera kilon lättare. Det existerar nämligen ingen stress på samma sätt för nu vet jag att jag kommer vara ledig när jag kommer hem från jobbet. Jag kommer vara fri och kan hänga med familjen på ett annat sätt. Eller som K (läraren) sa under ceremonin (på ett ungefär): ”vi har lånat dom och nu är det dags att ni ska få tillbaka era familjemedlemmar.”

Jag har ett gäng tankar som jag tänker att jag ska försöka få ner i skrift med detta inlägg. Först av allt vill jag skriva att jag känner mig så himla stolt över mig själv. I och med mina prestationer så blev jag bland dom bästa i klassen. Samtidigt som jag har jobbat heltid! Jag fick ju aldrig beviljat utbildningstjänst fast jag ansökte om det. När jag fick veta mina betyg så sa läraren (återigen K) att deras godkänt är väldigt svårt att få. Och så presterar jag på en genomgående hög nivå under hela utbildningen. Ja, jag är stolt och det kanske låter lite skrytigt. Men om jag någon gång ska tillåta mig själv att klappa mig själv på axeln och inte på något sätt undervärdera det jag gör och gjort så är det nu.

Jag funderar också på hur ska jag komma ihåg allt som jag vill komma ihåg med skolan. Det är tur att jag har bloggen som jag kan gå tillbaka och läsa i. Alla tankar och känslor, all glädje och all frustration. Alla personer som jag kommit nära, allt jag gjort och sett under LIA-perioderna. Allt tillsammans blir en rik erfarenhet som hjälpt mig att växa. Både som Hanna, som undersköterska och i min professionella yrkesroll.

Fotbollssöndag

Innan jag åkte iväg för att döma min match så gick jag till upp till sjumannaplanen för att kolla på en av domarna som jag och Rickard träffade i fredags kväll. Tyckte det var så kul att hon vågade fråga om jag hade möjlighet att komma förbi matchen. Stod och tänkte när de små killarna sprang runt på planen att jag kanske skulle bli föreningsdomare. Det var lite nostalgi med för det var just den nivån på spelare som gjorde att jag ville börja döma fotboll. Det såg ju så kul ut och det tyckte jag idag med. Under matchen drog det in mörka moln. Lagom till matchen var slut och jag skulle åka iväg på min match drog ovädret in. Såg knappt något på motorvägen. Som tur var tog jag inte med mig ovädret till min match.

Idag fick jag göra något kul. Matchen som jag skulle döma idag var premiär på alla sätt och vis. Det var hemmapremiär för hemmalaget, det var också 30 år sedan som föreningen senast hade ett damlag. Och så jag då som faktiskt aldrig varit och dömt på just den här planen.

En sammanfattning av min match….

Jag har varit ute och dömt fotboll idag. Det är intressant det där för innan matchen drog igång så hade jag ben sega som kola. Det var verkligen ingenting som kändes under matchen. Förutom i slutet men då får man vara trött. Sen måste man springa ändå men det är en annan sak. 😛

Jag gillar verkligen min lila tröja. Skulle vilja helmatcha med lila shorts och lila strumpor. Men det får nog räcka med lila strumpor. Eller inte, vi får se. 😛

  • Lyckades läsa spelet så jag inte hamnade mitt i smeten. 
  • Högt tempo
  • Gav årets första varning
  • Spelarna fokuserade på sitt spel
  • Fick beröm efter matchen.

Selfie #16 Politik

Jag ogillar starkt att jobba rak vecka men efter dessa fem dagpass på rad kan jag konstatera att det finns klara fördelar. Torsdag och fredag var jag samordnare (på andra avdelningar kallas det för koordinator), lördag och söndag hade jag vårdlag och idag var jag samordnare igen. Att ha den rollen efter helgjobb var helt klart en stor fördel. Jag hade nämligen hjärnkoll på alla patienter.

Idag utmanar Klimakteriehäxan och ställer politiska frågor. Det är ett träsk som jag inte är rädd för att ge mig in i men jag väljer starkt vilka områden som jag väljer att diskutera offentligt. Privat är jag friare. Jag är ändå ganska stillsam här på bloggen. 😛

 1. Har du någonsin varit inne på att satsa på en karriär i politiken? Nej, verkligen inte, men det betyder inte att jag inte har starka åsikter ändå.

 2. Vilken aktuell fråga kan få in dig i en politisk diskussion?  Vaccinpass och satsningarna, eller snarare de för små satsningar på vård och omsorg som görs. Att ge bidrag till Ukraina mot Ryssland är också en het potatis. Dock en het potatis som jag inte tänker gå djupare in i dag. Hur yttrandefriheten begränsades under pandemin är en ännu hetare potatis. Funderar fortfarande på hur vi egentligen blev mot varandra.

3. Har du lätt att bestämma vilket parti du ska rösta på när det blir val? Nej det är som att välja mellan pest eller kolera.

4. Läser du tidningarnas ledarsidor? Om det är något ämne som intresserar mig men jag söker inte aktivt upp ledarsidorna.

5. Kan du nämna en politiker, död eller levande, som du saknar i dagens debatt? Nopp.

6. Kommer du att rösta i valet till EU-parlamentet som hålls 9 juni? På parti eller person? Jag vet knappt vad jag ska rösta på i Sveriges val. Det lovas förändring och guld och gröna skogar men det händer inte särskilt mycket.

Så löptestet då? Jo, jag är godkänd men i år kändes det verkligen i kroppen att jag varit lite för mycket stillasittande med mina skolarbeten. Jag gillar inte att känna mig som en långsam lufs, (det är absolut inget fel i det, men jag måste ju kunna springa på fotbollsplan). Jag nådde inte mitt mål om att få gå i team igen men jag är godkänd och det är huvudsaken.

Jag kanske behöver förklara lite hur testet går till. Man börjar alltid med att sprinta 6*40 meter. Det är dom här sträckorna som alltid varit min akilleshäl. ”Mojängerna” på den första bilden ovan är digital tidtagning. Det är så smidigt för då vet man exakt tid och man kan inte fuska. Samtidigt är det till nackdel om man är lite, lite på gränsen. När man sprintat 6 gånger så är det dags för de långa intervallerna. Då springer man 75 meter på 20 sekunder och går 25 meter på 25 sekunder. Ju högre upp i systemet man kommer, desto snabbare måste man vara på både de långa sträckorna och sprinten. De allsvenska domarna på herrsidan springer på tiderna 15/17. Det behöver gå undan om man säger så och eftersom man sprintar först så suger det i benen efter ett gäng intervaller. Jag har nämligen inte berättat att man ska springa 44 intervaller. De långa sträckorna blir alltså 4,4 kilometer totalt. Sen beroende på nivå går det såklart olika fort. I vårt tempo idag tog det 33 minuter.

En vårdag

Det är verkligen kontrasternas vecka. Från snö till 15 plusgrader. Jag struntade i vinterjacka när vi åkte till svärmor tidigare idag. Istället tog jag på mig min rosa kavaj. Om jag frös? Absolut inte, det var så härligt väder. Vi firade svärmor som fyller 65. Rickards syskon och syskonbarn var där så det var verkligen fullt hus. Nästa år firar jag och Rickard tjugo-årig bröllopsdag så vi fick lite frågor kring hur vi egentligen kunnat hålla ihop så länge. Det första jag då tänkte på var det här att inte förvänta sig efter så många år tillsammans att man ska känna sig himlastormande kär och känna fjärilar i magen. Om man hela tiden söker efter pirr och fjärilar så tror jag att man hela tiden får jaga vidare. Det är klart att det finns undantag men hur vanligt är det? Alla par får problem och jobbiga saker händer, för oss har det handlat om att inte ge upp och att faktiskt stå fast vid det som vi lovade varandra för just nu 19 år sedan.

Nog om det, vi kunde inte stanna så länge för sedan hade jag en match i flickor 15, distriktsmästerskap. Det roliga var att lagledaren i ena laget visade sig vara en gammal ”kyrkkompis”. Vi har inte setts på sisådär 20 år. Lite otippat sammanhang att mötas men kul var det. Matchen spelades i ”ägget”, jag kallar det för det för jag tycker det känns som att vara i ett ägg. Eller så som jag tänker mig att det kanske eventuellt känns.

En söndag på fotbollsplan

Helgen gick snabbt förbi som vanligt. Jag tycker att det är söndag och så vips är det fredag. Idag har jag fortsatt att gå igenom mina anteckningar. Tänkte inte sitta mer med examensarbetet förrän jag har fått feedback på det jag gjort. På onsdag är jag ledig och om jag fått feedback då så blir det en dag med fullt fokus på examensjobb.

Idag har jag varit ute i solen och dömt fotboll. Det ser varmt och fint ut men skenet bedrar. Det var dryga två grader under matchen och ikväll är det en minusgrad och snön som kom igår ligger fortfarande kvar. Matchen gick helt okej. Jag fick springa och fortsätta jobba på mina offensiva placeringar. Jag vill ju fortfarande utvecklas även om jag inte kommer komma högre upp i systemet. Men jag kan ju fortfarande göra varje match så bra som möjligt på den nivån jag är. Mest vill jag döma och ha kul så länge kroppen håller!

Tankar från en fotbollsmatch

Mitt förra inlägg ljög en aning, nästa gång jag ändrar dag på ett tidsinställt inlägg måste jag se att till att detaljerna stämmer. Jag har inte varit på jobbet på dagen och jag har heller inte haft arbetskläder på mig. Däremot så har jag varit ute och dömt fotboll, årets första. Senaste matchen jag hade var i slutet på september. Det var en pojkar 15 match och det var inte min bästa match sett till löpningen. Idag hade jag en tränings match mellan två damlag.

Tankar innan:
Hur kommer formen vara? Kommer jag ihåg hur man dömer fotboll? Att kunna döma fotboll är nämligen en färskvara. Vissa saker sitter såklart i ryggmärgen men man behöver matcher för att hålla domartänket igång.

Kommer jag ihåg hur man dömer fotboll? Att döma fotboll är nämligen en färskvara. Sen sitter vissa saker i ryggmärgen men just själva matchtänket behöver man döma matcher för att behålla.

Innan jag gick ut för uppvärmning körde jag en liten prestretch i omkädningsrummet. Väl ute på plan konstaterade jag att jag hade behövt min lila domartröja som beställdes igår men som såklart inte har hunnit komma. Det ena laget var gult och blått (tänk det svenska landslaget i fotboll) och det andra laget hade röda tröjor med svarta ränder på framsidan. Tröjorna jag har är blå, röd, gul och svart. Konstaterade efter en stund funderande att den nog passade bäst med min blåa tröja.

Matchen gick som helhet väldigt bra, satte dock nivån lite för lågt och blåste stans billigaste frispark som första frispark….. Jag jobbade med mina offensiva placeringar och att försöka vara ett steg före i tanken. I andra halvlek fick jag jobba mer med fokus. Det brukar alltid ta en stund i andra halvlek innan huvudet ”kommer tillbaka”. Jag är nöjd, det var roligt att komma igång med dömandet igen.

Gameplan

Jag har varit ute och dömt fotboll idag i herrar division 7. Vädret var fantastiskt vackert, strålande sol och över 20 grader. Underbart ju! Det var en riktigt tuff match med många heta känslor. Jag gjorde det jag kunde och fick bra kritik efter matchen av det ena laget.

Jag försökte hålla mig till min gameplan: hitta enkla frisparkar när det behövs och välja så offensiva positioner som möjligt. I det stora hela lyckades jag hålla mig till min plan. Sen finns det alltid saker och ting som jag hade kunnat göra annorlunda. Det är det som är det svåra med att vara domare. Jag har liksom ingen tid på mig att fatta beslut utan från situationen händer till spelarna vill ha ett beslut så måste det gå fort. Så ibland blir det fel. Men det såg vi ju i VM att även så högt rankade domare tar felbeslut ibland och även beslut som är matchavgörande.

Jag snokade lite på instagram och då hittade jag lite bilder på mig i rollen som domare. Så kul att se tycker jag. Gillar mitt kroppsspråk, jag ser bestämt ut. Det har jag alltid fått som positivt när jag har haft observatörer, mitt kroppsspråk men också mina bedömningar. Hade varit lite intressant att se vad en observatör tycker om mitt domarskap nu. Jag har inte haft någon som observerat mig sedan jag var på Aroscupen 2019. Jag har ju kommit dit att att jag inte anses som en domare att satsa på och då prioriteras observatörerna till andra matcher.

Tur jag inte ser mig själv på fotbollsplan. Man (läs jag) är inte snygg alltså när man är fokuserad på vad spelarna gör. Och vad gör jag med mitt finger egentligen?

Blåst en straff där laget gjorde mål.

Och den här är ju humor alltså. Men jag hoppas att jag blåste frispark för den där höga foten är inte fin alltså.

En sammanfattning av min dag

  • Efter morgonens inlägg kröp jag faktiskt ner i sängen och sov i två timmar. Det var verkligen välbehövligt!
  • Till lunch gjorde jag en köttfärslimpa och hade en buffé med grönsaker och vattenmelon. Mums!
  • Ödlorna fick komma ut en stund. Men Maja är lite elak mot den andra ödlan så vi byggde ett hinder. Hon var dock smart och kunde klättra upp.
  • Igår var jag förgrymmad på en hund, idag blev jag irriterad på en bilförare. Fast mest rädd faktiskt eftersom han låg mitt i vägen och verkade inte vilja köra över på sin sida. Fick till slut bromsa rejält och då svängde han över till rätt sida. Många tankar han fladdra genom huvudet. Hade inte velat fronta den andra bilen. Fast vem vill det….
  • Jag hade en match i herrar division 7 ikväll. Luften var full av pollen och jag funderade över om jag skulle kunna springa. Men det gick så bra så och jag fick beröm av båda lagen efter matchen. Jag blev så glad!

Hehe, jag ser helt speedad ut men jag är så glad! Glad att det äntligen lossnat på fotbollsplan. Jag har brottats med dåligt självförtroende så länge (läs sedan 2019) och varit redo att ge upp flera gånger varje vecka. Ge upp med träningen och bara träna för hälsans skull. Men jag har kämpat på (läs inte fått ge upp för Rickard) och det är jag så glad över. Efter de senaste matcherna känner jag igen gamla Hanna. Det tog bara fyra år att komma hit men nu är jag redo att ge allt för att bli ännu bättre domare och ännu bättre tränad!