En vårdag

Det är verkligen kontrasternas vecka. Från snö till 15 plusgrader. Jag struntade i vinterjacka när vi åkte till svärmor tidigare idag. Istället tog jag på mig min rosa kavaj. Om jag frös? Absolut inte, det var så härligt väder. Vi firade svärmor som fyller 65. Rickards syskon och syskonbarn var där så det var verkligen fullt hus. Nästa år firar jag och Rickard tjugo-årig bröllopsdag så vi fick lite frågor kring hur vi egentligen kunnat hålla ihop så länge. Det första jag då tänkte på var det här att inte förvänta sig efter så många år tillsammans att man ska känna sig himlastormande kär och känna fjärilar i magen. Om man hela tiden söker efter pirr och fjärilar så tror jag att man hela tiden får jaga vidare. Det är klart att det finns undantag men hur vanligt är det? Alla par får problem och jobbiga saker händer, för oss har det handlat om att inte ge upp och att faktiskt stå fast vid det som vi lovade varandra för just nu 19 år sedan.

Nog om det, vi kunde inte stanna så länge för sedan hade jag en match i flickor 15, distriktsmästerskap. Det roliga var att lagledaren i ena laget visade sig vara en gammal ”kyrkkompis”. Vi har inte setts på sisådär 20 år. Lite otippat sammanhang att mötas men kul var det. Matchen spelades i ”ägget”, jag kallar det för det för jag tycker det känns som att vara i ett ägg. Eller så som jag tänker mig att det kanske eventuellt känns.