Vi samlades ett glatt gäng på nio domare, i stort sett samma som är med varje år men tre nya var med. En ny sträckning och en ny startplats bjöds vi på. I år var det en ren plåga att springa Blodomloppet. Det var hett, trångt och vinden som blåste svalkade inte utan tvärtom, det var varmt. Vätskekontrollen vid 2 km var ljuvlig, några klunkar vatten att dricka och resten över mig som gav svalka.
Sista biten var värst då solen gassade och det fanns ingen skugga någonstans. Jag var så trött att jag inte ens orkade spurta i mål men kom under 30 minuter ändå vilket var målsättningen. Just nu är det något knas med tidtagningen på hemsidan så jag vet inte riktigt hur det gick tidsmässigt.
Efter loppet blev det den traditionsenliga picnic vilket var det perfekta avslutet på en trevlig kväll.