Fem en fredag vecka 2: Tillbakablick

Eftersom jag var så trött i veckan frågade jag cheferna om jag kunde få ta en semesterdag och det gick att lösa. Så nu har jag tre dagars ledighet framför mig. Känns skönt att få vara lite extra ledig. Helgen blir inte direkt lugn eftersom Alex fyller 18 år så det ska såklart firas. Jag börjar bli trött på alla tomtar och julgrejer så i dagarna åker julen ner. Det är mysigt när julen kommer upp men förr eller senare är till och med jag trött på julpyntet.

Den här veckan vill Elisa veta lite om året 2024. Fem en fredag bjuder på en tillbakablick.

  1. Hur många böcker läste du under 2024? Utöver skolböckerna som jag läste under våren så läste jag nio böcker.
  2. Vilken film eller serie ligger i topp för 2024? Jag har sett en del serier under förra året: Gåsmamman, Morden i Sandhamn och såklart Sommaren med släkten. Måste nog säga att av dessa tre serier så ligger sommaren med släkten i topp. Den såg vi om flera gånger. I filmväg är det fortfarande sagan om ringen.
  3. Hur många nya platser besökte du under 2024? Grännaberget och Klagshamnsudden var nya för 2024. Andra platser som vi såg var Byrums raukar och Långe Jan. Vi tog även en tripp till Gryts skärgård. Just det, vi sov i Kalmar när vi tog vår tripp till Öland.
  4. Hur många projekt har du avslutat under året? Om man kan kalla det för projekt så utbildade jag mig till instruktör i hjärt-lungräddning och så slutförde jag skolan. Övrigt som händer i livet kan nog ses lite mer som pågående projekt.
  5. Vad är något du gjorde helt för din egen skull under året? Att jag gick emot mina principer och testade yinyoga. Det är sådan markant skillnad i kroppen att det är värt att fortsätta.

Anamma lite Pippi-tänk

Jag gick och la mig tidigt igår, tog melatonin och stretchade 20 minuter i sängen så jag bara kunde lägga mig tillrätta och somna under avslappningsdelen. Låter kanske galet men jag kände att jag trots tröttheten behövde avslappningen som jag får i stretchen. Hittade en klass som hade just det som fokus: avslappning innan sänggåendet så det var inga fysiskt ansträngande positioner, alla gjordes liggande på rygg. Hur skönt som helst och jag somnade direkt, precis det som var tanken. Note-to-self är dock att stänga av den automatiska uppspelningen så jag inte vaknar av en annons som spelar hög musik. Premium är såklart ett alternativ men har ingen lust att betala för reklamfritt youtube.

”Det har jag aldrig gjort så det klarar jag säkert.” Sagt av Pippi.

Tänkte jag när jag i morse stod inför valet om huruvida jag skulle ha utbildning i hjärt- och lungräddning själv eller inte. Men jag ska erkänna att jag först kände mig helt gråtfärdig över faktumet att stå där själv. Men sen när jag läst på alla bitar och hunnit samla ihop mig kände jag mig ändå mest peppad. Ända tills det var dags vill säga. Det som jag var mest nervös över var att leda scenarion själv men det gick hur bra som helst. Jag fick sådan fin feedback av en av deltagarna efteråt som jag blev så glad över få höra. Det är alltid läskigt när man ska göra något själv för första gången. Jag är glad över att jag vågade!

Som en urvriden trasa

Hu, vilket väder det var att köra hem i igår. Det gäller att ta det försiktigt. En del tar det inte försiktigt och jag blir lika rädd varje gång. Folk är inte rädda om sina liv, jag fattar inte hur man törs. Dom som kör på det där sättet överskattar både sig själv, bilens köregenskaper och däcken…. Direkt när jag kom hem stretchade jag 20 minuter och därefter kröp jag ner i sängen och somnade direkt.

Jag har haft administrativ tid och planerat för HLR. Ett tag verkade det som att vi behövde ställa in alla kurser men två kommer bli av som det ser ut just nu. Jag har varit så trött och sliten idag, det var verkligen kämpigt. När jag gick till bilen mådde jag illa och kände mig helt kallsvettig. Jag vill verkligen inte bli sjuk nu. Ikväll blir det soffläge för hela slanten, en filt, en varm kopp te och så Maria Wern på tv:n. Tidigt sänggående är ett måste såklart. Mår du bra?

Ett slitsamt träningspass

Det är ny vecka igen och det är måndag vilket innebär att det var dags för mitt benpass. Jag började med att värma upp på löpbandet och springa 3*500 meter uppdelat i 300+200. Mitt vanliga löppass alltså. Därefter var det dags för styrka och explosivitet. Det var riktigt hemskt idag att försöka få lite fart i mina fötter. Men jag fick till ett riktigt bra pass. Mest tack vare väldigt mycket vilja. Kände mest för att strunta i det. Men jag vet ju hur mycket jag ångrat mig om jag gett upp. Det var ju mest bara latmasken som protesterade. Ikväll när jag kommer hem från jobbet ska jag stretcha en stund. Imorgon ska jag ha vilodag, kanske till och med två dagar efter mina tre pass på rad. Vi får se hur kroppen känns på onsdag.

Söndagslistan vecka 1

Det har varit en riktigt kall söndag. Jag och Rickard gick ut på en kort promenad. I tio minusgrader känner jag verkligen inte för några längre rundor. Vintervädret är högst njutbart men bara korta stunder när kylan är så bitande. I pulkabacken var det väldigt mycket folk. Alla vill väl passa på, vem vet hur länge vintern är här.

Jag och Rickard har tittat på Maria Wern och jag har också fått till 45 minuter på crosstrainern. Efter träningen stretchade jag i fyrtio minuter. Det var härligt. Ikväll blir det tidigt sänggående, måste verkligen börja komma in i bättre sovvanor. Att jag inte sovit den här veckan har med yttre omständigheter att göra. Sådant jag inte har kunnat påverka.

Känsla: Trött beskriver väl känslan rätt så bra. Det har varit en riktigt jobbig vecka med lite sömn samtidigt som jag jobbat mycket. Det var verkligen dålig tajming.

Väder: Snö som slaskade bort och snö som återkom beskriver väl veckans väder rätt så bra.

Mina positiva från veckan: Även den här veckan blir det en kort lista med positivt.

  • Bra träningskänsla fast det har varit en tuff vecka.
  • Blir helt lycklig av det vackra vintervädret.

Veckans träning: Dålig sömn och mycket på jobbet har definitivt påverkat orken till fysisk aktivitet. Men jag har fått till två riktigt bra löppass som jag är riktigt nöjdd med.

  • Måndag: 30 minuter stretch
  • Tisdag: 30 minuter stretch
  • Onsdag: 5 km löpning och 30 minuter stretch.
  • Torsdag: Trettio minuter stretch
  • Fredag: Trettio minuter stretch och ett försök till att springa intervaller. Det högg till i mitt högra knä så vågade inte fortsätta springa.
  • Lördag: Eftersom jag inte hade något ont i mitt knä så testade jag att springa. Det fick bli 10*400 meter och kroppen kändes hur bra som helst. Höll på att glömma stretcha men fick till trettio minuter. Jag och Rickard tog också en kort promenad.
  • Söndag: En kort promenad med Rickard. 45 minuter på crosstrainern och 40 minuter stretch.

Två tänkvärda: Pappas regel ”bit ihop” har följt mig genom livet. Kände mig nödgad att dela nedanstående post. Mycket tänkvärt!

Snubblade också över en annan post på instagram. Också den är mycket tänkvärd.

Förvånande form

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om min fysiska form. Alltså jag tänker positivt nu. Den här veckan har varit helt galen vad gäller sömnbrist och samtidigt mycket jobb. Igår fick jag avbryta passet för att jag fick väldigt ont i mitt. Ändå kan jag ikväll springa 10*400 meter, 5 stycken i fem min/km och 5 i 4,48min/km med en minut vila mellan varje utan att bli helt slut. Det onda knät kände jag inget av och tidigare idag så gick jag och Rickard ut på en kort promenad. En liten parentes är att jag måste visa bilderna från promenaden. Se nedan:

Så tillbaka till mina tankar kring träningen. Är det nu jag får skörda frukterna av höstens fokuserade träning nåntro. Det är vad jag hoppas på! Jag är mycket glad över att veckan som började så knaggligt vad gäller träningen faktiskt istället blivit riktigt bra. Funderar över hur formen då skulle vara en dag med optimala förutsättningar. Löptestet om ett par veckor lär vara en bra värdemätare. Hoppas på att det jag gjort är tillräckligt. När jag tänker på löptestet så blir jag så nervös. Det är så mentalt jobbigt just med sprinten. Men det vill jag inte tänka på. Försöker istället att tänka att träningen jag fått till i höst kommer göra skillnad.

Lite vilja och massor med koffein

Äntligen är det fredag och jag ska jobba veckans sista pass. Den här veckan har varit tuff och jag har gått runt på en hel massa vilja och lite för mycket koffein. Jag är precis så sliten och trött som jag ser ut att vara. Igår funderade jag på om jag skulle bryta min stretchrutin men valde till slut att ändå stretcha en halvtimme efter jobbet. Det var så skönt och efter stretchen somnade jag direkt. Så härlig avslappning. Efter kvällsjobb är jag annars uppe i varv så det var precis det jag behövde.

Elisas fem fredagsfrågor handlar om Nytt år. Vill du också vara med, kila in till henne för att se reglerna.

  1. Hur var ditt nyår 2024? Jag jobbade och så gick jag och Alex ut vid tolvslaget och tittade på fyrverkerierna. Det blev verkligen inget avancerat av olika anledningar men det gör absolut ingenting.
  2. Vad är din största förhoppning för 2025? Att alla mina nära och kära får vara friska och må bra. Att jag får vara frisk och nå mina målsättningar inom träningen.
  3. Vad var det bästa med 2024? Att jag blev klar specialistundersköterska i akutvård och och intensivvård.
  4. Vilken ny vana vill du införa under det nya året? Sova mer!
  5. Har du några nya mål för det kommande året? Ja! Jag vill fortsätta träna för att bli snabb och stark. Jag vill träna pilates och fortsätta med yinyogan som gör så mycket gott för mina höfter och för ländryggen.

Ett episkt nyår

Årets sista dag blev ju lite speciell, inte dålig utan bara speciell. Det blev ingen träning då jag sovit alldeles för dåligt två dagar i rad. Försöker att inte stressa upp mig över det, två dagars vila är ingen katastrof. Det är okej att livet ibland kommer emellan. En tanke jag försöker vila i.

Jag har inte haft en tanke på någon god nyårslunch så det blev enkelt: ris och nuggets till lunch. Så där lagom avancerat….

Jag har jobbat ikväll och gissa lyckan när jag såg att det började snöa! Genast blev jag pigg och pepp!

Jobboutfit och missmatchad i rosa jacka, orange tröja och så vinröda tights.

Att Agda var översnöad kunde inte rubba mitt humör. Trots att det tog säkert tio minuter att ”gräva” fram henne. Älskar snö men älskar mindre att köra hem i snö. Särskilt eftersom en buss kört fast så jag fick vända för att inte behöva stå på vägen i evigheter. Körde i sakta mak genom stan och blev omkörd av ett arbetsfordon som hade väldigt bråttom. Fullständigt livsfarligt ju! Förväntade mig att jag skulle behöva ta hand om en bilolycka efter den omkörningen. Änglarna har fullt upp med alla fartdårar….

Snöklädda granar gör mig alltid glad!

Likaså trettio minuters stretch!

Och det här blev årets sista inlägg. Önskar dig ett gott nytt 2025 och hoppas på att du vill fortsätta följa mig även nästa år.

En del av hjärtat

Det var lite kris på jobbet så bytte bort helgens nattpass mot att jobba kväll istället. Det är inte så dumt att få sova i min säng i natt. Finns alla fördelar med bytet, min jobbiga arbetsperiod som jag har framför mig blev genast mycket lättare.

Jag kom hem för en stund sedan. Det första jag gjorde var att larma på huset och sedan sträcka ut på mattan. Även idag var det svårt att slappna av. Känns som att tanke och kropp måste vara på samma plats för att det ska bli bra. Idag ville jag fota lite i övningarna och det blir ju inte bra alltså. Gör om och gör rätt säger jag kring det. En annan anledning kan säkert vara att det känns så tomt här, ett barn saknas. Samuel har nämligen efter en vecka hemma åkt hem till sitt. Blir alltid så gråtmild när det är dags att säga hej då för den här gången. Vänjer man sig någonsin vid att vara ”halv”? Jag är tveksam till det. När barnen var små läste jag att ”få barn är som att för alltid leva med en del av hjärtat utanför kroppen”. Det är så sant som det var skrivet.

När kroppen inte kan slappna av

Vissa dagar när jag sträcker ut på mattan så svarar kroppen direkt. Känner lugnet sprida sig i kroppen, andningen bara flyter på och kroppen kommer djupt ner i stretchen. Jag behöver inte tänka, det går automatiskt. Andra dagar är det motstånd i varje liten cell. Jag kan inte andas och det gör ont överallt. Kroppen känns som en fiolsträng. Det beror helt klart på hur det är runt omkring mig. Mår jag dåligt över något, grubblar eller känner mig ledsen så kan jag inte slappna av. Det är kanske just då som jag behöver det som mest. Öva på att bara vara här och nu och att våga känna. Känslor är inte farligt att känna men kan såklart vara riktigt jobbigt. Jag tror att det bästa sättet att hantera sina känslor är att våga vara i det. Att tillåta sig att känna, inget varar för evigt.