Handvila och fotboll

Publicerad den av Hannas krypin

Idag har jag verkligen vilat mina händer. Tre filmer har jag tittat på och bara haft händerna vilandes på en kudde. Handledsskydden har varit på såklart. Det fick bli tre typiska ”Hannafilmer”, nämligen romantiska komedier. Jag fick frågan om hur det går med träningen med tanke på händerna. Jag kan såklart inte belasta händerna men när jag springer så är det ju benen i första hand som jobbar. Just nu springer jag med tejpade handleder men har beställt handledsskydd som jag kan använda när jag är ute och springer eller dömer fotboll.

Appropå fotboll så var jag ute och dömde en träningsmatch i pojkar 15. Det var riktigt kallt fast det ser så soligt och fint ut. Jag råkade också klanta till mig och ramla på ett av bollnäten när jag vände mig om för att fortsätta min uppvärmning. Givetvis tog jag emot mig med händerna. Är glad att jag just då inte tagit av handledsskydden så förhoppningsvis så tog den hårda delen på skyddet den största smällen. Det lär ju märkas imorgon om jag förvärrade eländet med handlederna. Matchen då? Nja, det var kanske inte säsongens bästa insats, kände mig lite ofokuserad och gjorde nog ett par felbedömningar. Fick dock cred av ena lagets tränare så det är nog mest jag som inte är nöjd med känslan. Nej nu har jag skrivit färdigt, nu ska händerna få vila. Hoppas att du har haft en fin lördag!

Fem en fredag vecka 15: Årstider

Publicerad den av Hannas krypin

Det är fredag och en arbetsvecka är till ända. Efter jobbet så tog jag mig ut på en promenad i dryga timmen. Och så kallt det var när jag gick mot vinden. Det ser så härligt ut ute men än är det inga ljumma vindar direkt.

Idag ringde jag faktiskt till vårdcentralen och bad om råd för mina händer. Jag har tagit alldeles för låg dos antiinflammatoriskt så jag ska höja dosen. Det ska jag testa i en vecka, jag skulle också kontakta arbetsterapeuten och se om vi kan göra något mer. Ska dit på måndag och testa en annan ortos som begränsar rörligheten lite mer. Annars finns det inte så mycket mer att göra än att vila, vila och så vila lite till.

Det kommer såklart att påverka mina sociala medier. Jag hoppas att du vill fortsätta kika in här hos mig även om jag inte kan vara så aktiv hos dig. WordPressbloggar kan jag läsa via wordpress-läsaren och då gilla inläggen men kommentarer kommer bli snålt. Trist värre men det är bara att acceptera och avlasta så mycket det går.

Jag tänkte i alla fall vara med på Elisas fem en fredag. Den här veckan är temat årstider men frågorna kanske mer är åldrar.

  1. Vilken film var din favorit som barn? Jag kan inte komma ihåg att jag hade någon favorit. Som strängt kristet uppfostrad fick jag inte titta på vad som helst.
  2. Vilken låt definierar dina tonår? ”I want it that way” med Backstreet boys. Eller kanske Spice girls med ”wannabe”.
  3. Vilken tv-serie tittade du främst på i tjugoårsåldern? Greys anatomy, men jag såg bara de två första säsongerna.
  4. Vilken bok definierar din nutid? Hm, bra fråga. Jag är ju allätare när det kommer till böcker.
  5. Vad är något valfritt du burit med dig genom alla år? Att prata först och tänka sen kan verkligen sätta sina spår.

Morgonpromenad, jobb och intervaller

Publicerad den av Hannas krypin

Jag somnade tidigt igår och vaknade tidigt. Funderade på om jag skulle ta en promenad innan jobbet och landade till slut i att visst skulle jag det. Morgonljuset var fantastiskt vackert, vacker var också påskdekorationen på torget. Blomsterprakten var verkligen uppiggande. Det blev min runda på dryga tre kilometer. Verkligen uppiggande så där på morgonkvisten.

Annars idag så har jag verkligen varit ”handdeppad”. Jag saknar patientkontakten, jag längtar efter allt jag inte kan göra. Jag är rädd att jag ska tappa min ”kliniska blick” och kommer jag ens ihåg hur man tar blodprover och sätter infarter? Ja, jag har verkligen grottat ner mig i negativa tankar och känt hur gråten står mig i halsen. Det är tur att jag kan springa det jag vill. Hur hade jag mått om jag utöver mina händer inte kunnat springa? Nej det vill jag inte tänka på.

Jag hade inte tänkt springa i kväll men fick lusten att springa ett tufft intervallpass i skogen. Jag sprang 30 sekunder på 75% av max, vila 30sek. Det upprepades i ett varv 2,8km. Därefter gjorde jag samma sak men sprang då i en minut och vilade i en minut. Tempot blev såklart lägre när jag skulle springa i en minut men det upprepades också i 2,8km. Härlig kväll i skogen, solen och i spåret. Och vet du, jag hittade en tuva med blåsippor. Den var jag såklart tvungen att föreviga.

Hur det kan låta inför ett löppass….

Publicerad den av Hannas krypin

Jag har roat mig med att springa 5*800 meter. Idag var det faktiskt rätt så jobbigt. Trots att jag inte ökat tempot på intervallerna eller kortat vilan. Tänker att det säkert har att göra med att jag joggade både långt och körde ett styrkepass i måndags.

Visst kan man få känslan av att jag alltid vill springa och generellt är motiverad. Men även jag kan få lirka lite med mig själv. Och ibland faktiskt tvinga mig själv. Idag velade jag mellan att åka till löparbanan och springa 800 meter, springa samma pass på löpbandet eller köra något helt annat i skogen…

Så till en typisk dialog då.

– Borde du inte springa idag?
– Jo men absolut, älskar ju att springa. Men soffan då? Tycker allt att den ser väldigt lockande ut….

– Jo, men tänk känslan efteråt! Endorfiner, frisk luft och känslan av stolthet.
– Ja jo, men tänk känslan nu: vila och noll pulsökning. Det är ju faktiskt också ganska härligt.

– Du sa ju att du ville bli starkare och snabbare.
– Men jag sa också att jag behövde återhämtning. Det här känns inte som återhämtning.

– Det är bara att ta på dig skorna.
– Eller bara att inte göra det. Det är också ett val. Ett väldigt enkelt val.

– En kilometer bara, du behöver inte springa längre än så.
– Fem meter till soffan. Redan halvvägs, ska jag verkligen ut?

– Kom igen nu. Du vet ju att du mår bättre efteråt.
– Jag mår faktiskt ganska bra nu med. Ska vi verkligen riskera det?

– Okej då vi testar. Men bara en kort runda.… Och om det känns jobbigt vänder vi hem direkt?
– Deal.

Det intressanta är att hur omotiverad jag än är så är jag alltid piggare och gladare efteråt. Även om själva passet var väldigt jobbigt. För min del är det alltid känslan efteråt som gör mig motiverad till att springa nästa pass och nästa och nästa…..

Ett möte med Friskis och svettis

Publicerad den av Hannas krypin

Ikväll var jag på ett informationsmöte på Friskis och svettis. Som jag skrivit tidigare är jag intresserad av att hålla pass i pilates där. Utöver jag så var det fyra andra tjejer som också var intresserade av att hålla pass inom olika områden. Det är en gedigen process att gå igenom innan man blir aktuell. Först får man gå på en intervju och därefter ska man göra ett litet test eller vad man ska säga inom det område man vill leda. De vill se ens grundfysik, blir man uttagen får man gå en grundutbildning som Friskis står för. Därefter ska man också gå en utbildning i det specifika område man vill leda i. Så tidigast till våren blir det aktuellt att leda pass. Om jag skulle bli uttagen vill säga.

Jag känner direkt nerverna komma. Anledningen till det är att jag faktiskt var på en audition på Nordic wellness men då fick jag inte chansen. Minns hur jag grät i bilen hela vägen hem. Men nu har jag en annan grund att stå på så det behöver ju inte alls bli på samma sätt. En sak i taget.

Klintkustleden på Gotland, bra att veta inför vandringen

Publicerad den av Hannas krypin

I det här inlägget tänkte jag skriva om viktiga saker att tänka på när man ska gå så långt som jag och Rickard gjorde när vi var på Gotland.

Först lite allmänt om Klintkustleden. Det är en 30 km lång vandringsled längs Gotlands nordvästra kust. Leden sträcker sig mellan Björkume och Hallshuk och bjuder på fantastiska vyer över havet, raukar, klintar och flera naturreservat. Vandringen går genom ett varierat landskap med steniga stränder, skogspartier och öppna kustavsnitt.

Klintkustleden är en relativt krävande led där underlaget ofta är ojämnt, vilket gör att tempot blir lägre än på många andra vandringsleder. Samtidigt får du njuta av Gotlands mest fantastiska kuststräckor. Längs vägen passerar du bland annat Lickershamn och den välkända rauken Jungfrun.

Så våra bästa tips är:

  • Fyll på med energi. Dels under tiden men också ta en ordentlig paus för lunch. Enligt Länsstyrelsen finns det matställen längs med leden. Under lågsäsong är det dock skralt. Kan tänka mig att det kanske fanns något öppet i Lickershamn när vi var där men skulle inte räkna med det under lågsäsong. Under sommartid är utbudet säkerligen bättre. Kanske det då också finns något tillfälligt matställe vid badplatsen i Ireviken. I Lickershamn finns det tre ställen man kan käka på och så finns Ihre Gård. Men då behöver man göra2 avstickare från leden.
  • Det finns toalett i Lickershamn och i Ireviken. Ute på Harudden finns också ett utedass men det är de enda toaletterna som finns längs med vägen.
  • Det finns en busshållplats ungefär en mil från Harudden. Det smidigaste är att ha två bilar, en vid startplatsen och en som står och väntar vid slutet på leden.
  • Det går åt mycket vatten, även om det inte är varmt. Räkna med minst två liter per person.
  • Var försiktig uppe på klinterna. Risken för ras finns alltid. Ha respekt för väder och vind och de höga höjderna.
  • Det finns få platser att tälta på. Dels är det stenigt men också för att leden går igenom sex naturreservat. Där gäller specifika regler kring tältning.
  • Du behöver bra skor. Räkna också med att det tar längre tid än om du går en runda på bra underlag. För oss tog det sju timmar och 40 minuter inklusive en längre matpaus och några korta pauser.
  • Du behöver vindjacka och någon form av solskydd.
  • Det finns inte mobiltäckning överallt. Särskilt inte när du börjar närma dig de norra delarna (Harudden).
  • Leden kräver en hel del fysik. Att ta sig upp för klinterna känns i benen när man redan har x antal kilometer i benen.

Dubbelpass och lutande tornet i Pisa

Publicerad den av Hannas krypin

Jag har varit inställd på att jag ska lägga ut min söndagslista ikväll. Men så kom jag på att det är ju måndag. Det blir alltid snurrigt värre när jag inte har jobb på en måndag. Hur rörig kommer jag vara imorgon nåntro?

Det har varit betydligt mildare vindar idag. Trädet på baksidan som är lite som lutande tornet i Piza är segt virke. Tur det, det där trädet vill jag inte ska rasa på huset. Hur som helst, de mildare vindarna var inte tillräckligt för att jag skulle ha lust att ta mig ut. Joggade en mil på löpbandet och ikväll fick det bli ett styrkepass. Kul att formen är så pass bra att jag kan köra dubbelpass så här utan problem. Imorgon kommer det bli vilodag eftersom jag ska på informationsmöte på Friskis och Svettis efter jobbet. Tänkte testa några pass där men så fick jag ju problemet med mina händer. Ska jag betala för att träna vill jag ju kunna göra allt, även om det är på friskvårdsbidraget.

Söndagslistan vecka 14

Publicerad den av Hannas krypin

Oj vad det blåser, längre bort på gatan där jag bor har en studsmatta flugit iväg. Tur att barnens studsmatta är nerplockad för länge sedan. Jag har inte rört mig från mitt soffhörn mer än när jag varit tvungen, fast i en bok som jag varit. Man kan verkligen säga att jag tog rådet ”gå inte ut om du inte måste” på allvar. Det är starka vindar där ute.

Jag fick frågan av både BP och Marianne vad jag gav till Rickard i påskpresent. Han är inte mycket för presenter och ville inte ha något. Mer än att vi gick den där långvandringen tillsammans förstås.

Känsla: Glad såklart över dagarna på Gotland och allt fint som setts.

Väder: Fin vecka med lagom med sol. Hade önskat lite mer sol på Gotland men det var väldans fint ändå.

Veckans träning: Innan jag gick in den här träningsveckan så tänkte jag mig en lugn vecka utan några särskilda tuffa pass med tanke på torsdagens långvandring. Men utöver alla promenader och vandringen så har jag sprungit två tuffa intervallpass.

  • Måndag: Vilodag.
  • Tisdag: Sprang 5*800m på löpbandet.
  • Onsdag: Jag och Rickard gick 7,5km i Vede naturreservat på Gotland.
  • Torsdag: Gick Klintkustleden, 30 km med Rickard.
  • Fredag: Vilodag från träning men utforskade norra sidan av Gotland så fick helt klart fysisk aktivitet.
  • Lördag: Sprang intervaller på löpbandet.
  • Söndag: Vilodag. Tänkte träna lite styrka men planerar in ett distans och styrkepass imorgon istället.

Godaste: Den indiska lunchen på restaurangen i Visby.

Mina positiva från veckan:

  • Fina dagar på Gotland.
  • Vi hade havsutsikt från hotellet. Fint att kunna njuta av solnedgången från hotellrummet!
  • Jag är så glad och stolt över att vi gick hela Klintkustleden tillsammans. 30 kilometer liksom. Det är långt!
  • Att min kropp höll så pass bra. Efteråt hade jag lite ont i ett muskelfäste i baksida lår. Kunde dock springa igår och det var ingenting som kändes under tiden. Idag när jag skriver det här inlägget så är känningen i muskelfästet i stort sett borta.

Bilder från veckan: Jag har såklart ett gäng och har nog redan visat de flesta. Det har gått fem dagar av april och jag har redan laddat upp över 300 bilder till bloggen….

Mina senaste inlägg:

Fem en fredag på en lördag: Glad påsk

Publicerad den av Hannas krypin

Vi funderade lite flyktigt igår på omboka färjan och stanna en natt till. Vi gjorde aldrig det för vi ville hem till barnen. Och tur var väl det med tanke på vindarna som viner. Imorgon ställs alla färjor in och det är orange varning i vissa delar av landet. Det blir till att hålla sig inne.

Hur känns egentligen kroppen efter att gått en sådan lång etapp som jag och Rickard gjorde i torsdags? Jo det kände jag att jag verkligen ville ta reda på. Hur gjorde jag det då? Sprang på löpbandet såklart. Jag började med att värma upp och det kändes ju tipp topp. Valde sedan att springa 6*30 sekunder och därefter 4*400 meter. Det fick bli gåvila mellan de korta/snabba och så joggvila mellan de långa intervallerna. Grymt nöjd!

Så från träning och storm till Elisas fem en fredag. Men den här veckan blir det istället på en lördag.

  1. Vad vill du helst ha i ditt påskägg? Jag brukar alltid få en bröllopspresent av Rickard. I år tajmade det väl som påskpresent med. Nämligen outfiten ovan. Grönt är skönt. Men på Maxis bokrea köpte jag en påskpresent till mig själv: Sofie Sarenbrants ”följeslagaren”.
  2. Kör du påskpynt hemma? Inte i år faktiskt.
  3. Vad förknippar du mest med påsken? Godis och så brukar jag alltid jobba på påsken. Men inte år eftersom jag inte kan jobba med patienterna just nu. Som kristen tänker jag också såklart på Kristi kors och uppståndelsen.
  4. Har du vuxit upp med någon påsktradition? När jag var barn så ritade jag påskteckningar som jag sedan gick runt och delade ut på skärtorsdagen.
  5. Vad gör du helst under påskhelgen? Njuter av vårvädret som oftast är.

PS: Bilden överst i inlägget får vara mitt bidrag till Åkes hoppa på tåget som den här veckan handlar om påskpynt. Tycker att mitt AI-genererade påskkort fått med allt som är typiskt påskigt: påskharar, kycklingar och ägg. Gulligt värre ju! DS

Äventyr vid Hallshuk och St Olofsholm

Publicerad den av Hannas krypin

Underbart är kort. Vi är nu hemma efter våra dagar på Gotland. Det har verkligen varit fint att vara iväg tillsammans. Visst känns det i kroppen efter vandringen längs med klintkustleden men jag trodde det skulle kännas betydligt värre. Att vara ute och vandra på trevliga platser igår fungerade alldeles utmärkt.

Både jag och Rickard var såklart väldigt trötta i benen efter torsdagens vandring. Men så började Rickard prata om att det finns en led från Hallshuk (inte långt från Harudden där vi gick i mål igår) ner till Kappelshamn. Helt plötsligt fick jag energi så vi packade in oss i bilen och styrde kosan till norra Gotland, nämligen bestämt Hallshuk. Det är ett väldigt trevligt fiskeläge och det finns såklart en maffig klint. Den utforskade vi både från ovan och från marken. Såklart! Bilderna ovan är fiskeläget från ovan från klinten.

Man kan nog inte gå nedanför klinten, sa jag. Jag var helt säker på det med tanke på hur det såg ut ute från bryggan. Men så testade vi såklart ändå. En stark rekommendation är såklart att inte gå nedanför klinten på grund av risken för ras.

Undrar hur ofta det sker ras från klintar, tänkte jag? Helt berättigad fundering med tanke på att vi gav os ut nedanför klinten. Där har det någon gång skett ett ras. Vi gick inte vidare utan vände. Bäst att ta det säkra före det osäkra såklart.

Efter besöket vid Hallshuk åkte vi till ett naturreservat där vi aldrig varit: St Olofsholm. Det är en del av Gotlands skärgård kan man säga. På höjden finns ett gammalt kapell. Man kan inte gå in där utan jag har fotat genom gallret. Grädden på moset är att det också finns ett gäng raukar att klättra på.

Vet du hur många fina kyrkor som åkts förbi under alla gånger vi varit på Gotland. Men vi tar oss aldrig tiden att besöka någon av dom. Förutom den här gången, vi stannade vid kyrkan i Hall. Trevligt att gå runt där en sväng.

När vi kom tillbaka till Visby var det dags för lunch. Mitt i Visby finns det en indisk restaurang som vi testade förra året. Den finns kvar i år men med ett lite nytt koncept. Fortfarande indisk mat men också pakistansk mat. Jag tog en kycklinggryta med yoghurtsås, nötter och vitlök medan Rickard valde en gryta med biff. Båda rätterna var helt fantastiskt goda.

Appropå klintar som ser ut att kunna rasa när som helst….

Efter lunchen handlade vi lite till resan hem och begav oss till Södra hällarna. Där möttes vi av en isande kall vind så det var inte så kul att hänga där. Det blev en lång väntan i hamnen istället.

Det var vackert på båten hem. Men så dåligt jag mår ute på däck, en kombination av att vara sjösjuk och höjdrädd samtidigt. Går ut ändå för jag känner mig så tråkig. Resan hem gick hur som helst snabbt och när vi kom fram till Oskarshamn så åt vi lite mat och köpte några påskpresenter till barnen och en bok till mig.