Haha, bilden togs mitt i en utandning. Bästa sättet att komma ner i flås är att fokusera på att andas in genom näsan och ut genom munnen. Fungerar klockrent för mig varje gång.
I förmiddags gav vi oss ut i skogen, jag och Rickard för att springa några kilometer. Jag hade pigga ben och sprang bara på. Obekymrad över värmen (trots att jag hade för mycket på mig. Vet inte varför jag fick för mig att springa i långärmat när det var 25 grader…) och fokuserade bara på att andas in och ut, in och ut. Benen var pigga och trummade på. Det var alldeles underbart att springa med så lätta ben. Verkligen runnershigh.
Ser ni spliten? Den kan man inte klaga över. När vi kom in körde jag första passet i FIT1:s träningsschema. Ja, vad ska man säga. Tre varv skulle man göra, jag gjorde två, modifierade armhävningarna. 20*3 ska man göra och det är jag inte ens i närheten av. Att stå i sidoplankan i 20 sekunder var dock ingen match så där får jag öka på en del i stället för att det ska ge något. Jag måste dock göra om det lite för att det ska passa min målsättning men vill man ha en bra workout och bara har som målsättning att bli starkare så fixar de här övningarna biffen. Jag ser fram mot att se var jag är om trettio dagar.
Wow! Grymt!! 🙂
Heja, heja! 😀