Fem en fredag vecka 7: Avkoppling

 Jag har en ny klänning i garderoben. Den är rosa, luftig och alldeles underbar. Jag tänkte först inte köpa den men sen så blev det ett klick ändå.
Det är en trött Hanna som sitter här. Det är så skönt att det är fredag och att jag äntligen får sitta i soffan och koppla av. Jag känner mig helt färdig nu efter att ha jobbat i tre dagar. Inte klokt vad en influensa tar på kroppen. Nu har vi alla varit sjuka utom Rickard. Jag hoppas att han klarar sig från att bli sjuk.  Men en fem en fredag ska vi såklart köra och måste säga att temat passade verkligen bra in på min känsla.

Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.

  1. Hur kopplar du av på bästa sätt?
  2. Är du bra på att vara ledig?
  3. Vad gör dig stressad i en avkopplad miljö?
  4. Använder du dig någonsin av skärmfria tider?
  5. När kände du dig som mest avkopplad sist?
1. Jag älskar att läsa böcker och tycker det är den ultimata avkopplingen. Men det finns ett stort aber, när jag läser böcker så varken hör eller ser jag något förrän boken är utläst. Jag streckläser och det är ju inget kul för familjen. Så därför gör jag det inte så ofta. Nu har jag inte heller riktigt tiden till att läsa annat än min kurslitteratur. Så svaret på frågan får istället bli: träning och då särskilt pilates. Det spelar ingen roll med vilken känsla jag går in  med i ett pass. Efteråt känner jag mig alltid glad, pepp och lugn.
2. Ja det är jag. Jag är expert på att sitta i soffan och tillåta mig själv att göra ingenting om det är det jag vill.
3. Något jag har svårt för är ljud. Till exempel om jag har rast samtidigt med någon och den börjar prata i telefon eller sätta på något klipp med ljud på telefonen. Det blir jag stressad av.
4. Inte när jag är hemma. På jobbet blir såklart naturligt skärmfri tid och likaså på fotbollsplanen. Det är något jag behöver bli bättre på.
5. Igår efter pilatespasset. Kroppen har fått jobba men jag är inte helt slut utan känner energin i kroppen och mjuk.

Nu är jag igång

Ikväll var det dags att starta igång min pilateskurs i Mjölby. Tio torsdagar kommer jag få lära ut och träna min passion tillsammans med ett gäng tjejer i varierande åldrar. Alltså jag blir så lycklig när jag får leda pass och ännu gladare blir jag när deltagarna verkligen trivs och tycker att passet är bra. M som äger Mjöby Hälsocenter berättade att deltagarna hade varit lyriska efter passet. Det blev jag väldigt glad över att få höra.
I denna varma och inbjudande lokal får jag äran att hålla mina klasser. Själva centret över huvudet taget är väldigt välkomnande. Här börjar jag känna mig nästan som hemma. ♥
 
 
 
 
 

Idag har fokus varit andning

 

I dagens pilatesklass låg fokus på principen andning. Till min hjälp hade jag pilatesringen som får föreställa min core, en cylinder där botten motsvarar bäckenbotten, toppen diaphragman, sidorna revbenen och mitten magmuskler fram och ryggens muskler på baksidan. Att tänka på andningen i form av bilder eller i det här fallet en ring, gör det lättare att fokusera på andningen och att hitta hur man ska andas. I pilates pratar man om att andningen är tredimensionell, det vill säga att revbenen expanderar åt sidorna, framåt och bakåt på en inandning och ringen gör det lättare att ta den specifika andningen från teori till praktik. Sen finns det andra saker som blir svårare istället. Det blir tyngre för kroppen i övningarna när man lägger till ett motstånd.
Nu sitter jag och äter frukost och ska alldeles strax pallra mig iväg för ett kort pass på jobbet. Önskar dig en härlig dag!
 
 

När man kör fast på en inledning….

Godmorgon! Imorse ringde klockan tidigt. Jag ville kicka igång dagen med 30 minuter pilates. Jag kände mig stel och det gjorde ont precis överallt men det kändes så skönt i kroppen när jag väl kom igång. Jag letade fram en tiodagars pilatesutmaning på Pilates Anytime, Return to you-challenge med en av mina favoritinstruktörer. Nu ska jag hålla det här, 30 minuter i tio dagar, det fixar jag. I de här klasserna fokuseras det på pilatesprinciperna, alla principer är alltid närvarande såklart men varje klass har särskilt fokus på en av principerna. Idag var det fokus på awareness, den första av principerna. Att träna på att vara här och nu är verkligen viktigt och just fokus på awareness hjälper till med det. En princip jag kan tänka på även i vardagen.
Jag har fortsatt med mitt arbete idag och kört fast. Och vad har jag kört fast i då, i inledningen. Suck alltså, men det får räcka med de fyra rader jag skrivit. Om jag inte får en snilleblixt innan arbetet ska skickas iväg vill säga. Jag ska skriva några reflekterande diskussionsrader och därefter ska jag printa ut arbetet och korrekturläsa. Vad kan jag korta ner, vad kan jag ta bort och vad kan skrivas om? Tycker du att det är intressant att läsa om mina studier?
Stackars lilla Ida är fortfarande sjuk, imorse hade hon över 40 graders feber. Med febernedsättande är temperaturen nu nere på 38 grader. Den största svårigheten är att få i vätska. Inte lätt ju när halsen gör ont och man är liten. Lillskruttan!
Om några timmar ska jag iväg och jobba, mjukstartar med APT mellan 14 och 16 och därefter på kvällspasset. Det ska bli kul att komma tillbaka samtidigt som det känns lite som att komma tillbaka till träningen. Men bara jag kommer dit så kommer det nog kännas lugnt sen.
 
 

Ganska effektiv

Idag har jag kommit en bra bit på mitt arbete om egentlig depression och bipolär sjukdom. Det stora problemet är att arbetet får vara på endast tre sidor och det är inklusive inledning och egna reflektioner. Men jag tänker att jag gör så att jag börjar med att skriva allt som jag tycker är viktigt på frågorna. Sen får jag sätta mig ner och korta ner det bit för bit. Det som jag har kvar att skriva om är vad jag som specialistutbildad undersköterska ska göra för omvårdnadsåtgärder, det ska till en inledning och så egna reflektioner kring det jag läst. Jag kan faktiskt inte förstå nu hur jag kunde fundera på att hoppa av. Nu när jag har kommit igång på riktigt känner jag bara att det är väldigt intressant.

En solig morgon

Godmorgon! Idag vaknade både jag och Rickard med ett ryck klockan åtta. Barnen ska vara i skolan tjugo över åtta. Stress, stress… Alex gick direkt men Ida klagade över ont i ögonen så Rickard tog febern på henne och hon hade nästan 39 graders feber. Det blev ingen skola för henne heller.
Jag och Rickard gick ut på en kort morgonpromenad i solen. Det är underbart väder ute idag. För en stund sedan så friskanmälde jag mig till jobbet. Känner mig matt i kroppen fortfarande men det kan jag inte vara hemma för. Nu behöver jag komma igång igen för att bli helt bra. Jag hade feber i sex dagar så det vore konstigt om kroppen inte känns som den gör just nu. Mår du bra?

Core fusion

Min första reflektion från kvällens pass är att ge passet ett riktigt klatschigt namn så blir människor intresserade. Eller så har jag inte presenterat mina pilatespass tidigare på tillräckligt bra sätt, hehe.  På mitt pass ikväll kom tjugo personer och ett så högt deltagarantal har jag inte haft sedan jag hade mina prova på pass i pilates på Hälsofabriken i Åtvidaberg. Det var väldigt roligt att så många ville komma. Jag hoppas bara att mitt teknikstrul inte skrämde iväg folket eller det faktumet att jag fick improvisera, improvisera och så improvisera lite till då jag upptäckte att jag planerat ett alldeles för kort pass. Teknikstrulet bestod i att kabeln inte passar min telefon så jag lyckades inte få till någon musik på passet. Du kan ju tänka dig hur kul det blev, eller inte…. Jag får ta med datorn nästa gång då den sladden borde passa datorn. Gymnastikhallen är nyrenoverad så jag behövde inte prata särskilt högt för att det skulle eka, jag hoppas så att det snart är åtgärdad.
Bortsett från alla ”små” problem var det riktigt roligt att vara igång igen och få hålla pass. Ser fram mot att göra det ännu bättre nästa gång med musik och ett pass där jag inte behöver improvisera så mycket. Men tror jag fick till det bra ändå.
 
 

Feberfri!!

Äntligen en feberfri morgon! Det känns verkligen underbart att känna mig i stort sett som vanligt igen. Nu väntar jag bara på att den eländiga hostan ska försvinna. Det är tur att febern är borta eftersom att jag ikväll ska starta upp mitt nya pass här i byn. Det hade inte varit roligt att behöva fixa vikarie eller ställa in när det är första gången med mitt nya pass.
Självklart kommer jag ta det lugnt och inte köra järnet. Jo med deltagarna, de ska allt få jobba, hehe. Jag har suttit med mitt pass och tror att jag fått till ett bra upplägg. Core fusion, det blir en fusion av pilates, rörlighet och styrka. Längtar efter att få komma igång lite försiktigt nu och kvällens pass blir en bra mjukstart.
Jo, en annan sak. Jag kommer svara på kommentarer lite sporadiskt just nu. När jag klickar på svara och ska skriva kommentaren så öppnas alla kommentarer och så hamnar svaret på fel kommentar. Hur störande som helst och i väntan på att det fixas blir det lite si och så med svaren. Någon mer med blogg.se-blogg med samma problem?

Tankar jag tänkt

Imorse vaknade jag med feber igen, dock så gick den ner av sig självt. Men jag har känt mig trött idag. Lagade lunch, fisk, potatis och en sås med räkor i. Annars har jag legat på soffan. Jag har läst en hel del om bipolärt syndrom. Mycket intressant måste jag säga och jag kommer inte hoppa av utbildningen. Om jag gör det missar jag ju alldeles för mycket spännande som jag kan lära mig och kanske ha nytta av. Man vet aldrig med kunskap. En vacker dag får man plocka fram det ur datorn.
Hur mycket energi går det åt vid en hostning?
Ja, såna intressanta tankar har jag haft när jag fått hostattackerna som känts som att huvudet ska gå sönder. Jag var tvungen att googla så nu vet jag att hosta förbränner 2kcal/sekund. Hur trovärdig källan är och vad jag ska ha informationen till låter jag vara osagt. 
Känslan jag tar med mig in i den nya veckan:Jag är inte van vid att känna mig svag
Jag och Rickard gick ut en sväng ikväll. För att jag behövde röra lite på mig och för att det ska gå lite fortare att komma tillbaka sen när jag är frisk och kan komma igång igen. Visste du att om man står upp fem minuter varje timme när man är sjuk så tappar man inte lika mycket av muskelmassa och kondition om man jämför med att ligga i sängen en hel vecka. Sen beror det ju på hur sjuk man är, om jag har maginfluensa till exempel. Inte tvingar jag mig att stå upp bara för att. Nä, då blir det soffläge/sängläge för hela slanten.

Gästblogg: Madeleine Kirk

Först vill jag bara tacka underbara Hanna som låter mig gästblogga här. Har allt velat fram och tillbaka om vad jag ska skriva om, inte vart lätt och komma fram till ett ämne. Har verkligen fått gräva djupt. Först kan jag presentera mig lite. Heter Madelene och är 20 år, är inne på mitt 5:e år på gymnasiet efter att jag gick in i väggen i 2an så bytte jag linje och gick om. Om lite mer än 100 dagar är det äntligen min tur att springa ut från skolan. Arbetslös då eller inte får vi se.

Min tid i skolan har aldrig vart fläckfri. Mycket avundsjuka från andras håll, mobbning osv. Knappt några vänner i skolan och utanför. Kan nu räkna på en hand om hur många vänner jag faktiskt har. Detta har då vart så tufft med tanke på min omkrets så få vänner som jag har och haft. Mått så dåligt över hur jag har blivit behandlad och ridningen har alltid ALLTID vart min flykt från jobbiga grejer. Ridning är verkligen en del av friskvård då jag verkligen alltid vart lycklig i stallet. Jag blev presenterad för ridningen helt och hållet när jag och min mamma besökte ett stall i närheten. Efter det var jag extremt fast och vi letade efter närmaste klubb och skrev in mig direkt. Sedan dess har jag vart fast vid hästar i hela mitt liv.

En annan flykt jag även haft har vart träningen, grymt sätt att ta ut sin ilska på istället för att ta ut den på sina nära. Även träningen har gjort mig mer lycklig när ridningen inte fungerat och vice versa. Nu idag, står jag här utan ridning och utan gym. Bra mående från och till självklart. Men mycket lyckligare, inte lika arg. Visst spenderar en del tid i stall då jag både praktiserar och jobbar i ett stall vilket underlättar en del med mitt mående. Snart efter min rejäla dipp i slutet av oktober när de kommer till träningen ska jag åter till gymmet och bli starkare i min kropp och upp snabbare i vikt. Har mer ett mål med allt nu än vad jag hade när jag verkligen behövde gå och träna och rida för att faktiskt må bra. Men nu mår jag bra, har nästan varje dag ett leende på mina läppar och vill träna nu enbart för att bli starkare och upp i vikt. Stallet är jag nu i för att tycker det är så hemtrevligt och man kan alltid trivas där, en liten trygg punkt fortfarande fast min ridning inte är aktiv utan bara som jobb.

Min väg att må bra psykiskt har vart otroligt lång och tufft, men jag har lyckats. Fick ta den tiden det tog och har bara blivit starkare psykiskt med tanke på allt som har hänt.

Hoppas ni vill kika in på min blogg och läsa mer om mitt liv. Kramar

Min blogg: nouw.com/madelenekirk