Månad: december 2020

Fem fakta om mig

Publicerad den av Hannas krypin
– Jag cyklar gärna till jobbet. Men….. Avskyr att cykla de där dagarna när det känns som att jag kommer en meter fram och två meter bak. Fast jag inte har motvind. Eller de gånger som jag måste trampa i nerförsbackar. Folk som inte flyttar sig kan jag också bli fullständigt galen på…. Trots att jag plingar och de vänt sig om och sett att jag kommer. Värsta är de som går mot mig och då ser att jag kommer men inte flyttar på sig…. 
– Jag är en riktig klumpedunsa. Brukar skoja och säga att det är min lott i livet att vara klumpig. Snubblar jag inte på mina egna fötter så går jag in i saker eller slår händerna i grejer. 
– Jag har över 60 klänningar i garderoben och vad gäller träningstights kan jag ha ett par varje dag i en månads tid utan att behöva använda samma par två gånger.
– Det är först när jag började döma fotboll som jag började intressera mig för det här med träning. Tyckte aldrig att det var roligt att vara med på gympan. Jo, handboll gillade jag medan lagsporter eller springa spåret i skogen var det absolut värsta.
– Jag är totalt ointresserad av mode och trender, det är verkligen skillnad mot hur jag var förr. Jag sminkar mig knappt längre. Men det kan ju i och för sig bero på att jag har problem med mina ögonlock. Det kliar hur mycket som helst, mest dock när jag sovit dåligt har jag märkt.

Det skulle varit en klänning…..

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon! Hoppas att du mår bra och har sovit gott. Jag känner mig skapligt pigg då jag somnade tidigt. Igår tog jag pendeln till jobbet och så cyklade jag hem. Jag hade tillräckligt på mig på överkroppen men var som en isbit om benen. Glömde ju dra på mig dubbla brallor, det regnade och var bara drygt 3 grader. Burr! Så jag drog på mig min nya teddytröja. Beställde ju en teddyklänning men när jag drog på mig den igår var den kort som en tröja. Men det gör inget. Den kommer hålla mig varm i vinter.  Väldigt varm…..Idag tänkte jag ta hand om min blogg lite grann och ikväll jobbar jag. Någon träning blir det inte efter tre mil på två dagar. Kanske lite pilates lite senare. 

Kommer motivation som ett brev på posten?

Publicerad den av Hannas krypin
”Jag är inte motiverad, jag tar tag i det när jag känner mig motiverad”
Känns tanken igen? Vi är många som väntar på att motivationen till att göra saker ska komma av sig självt. Men är det verkligen så med motivation att den bara kommer som ett brev på posten en vacker dag? Det tror inte jag. Motivation är något som man får jobba för varje dag. Det är en drivkraft, en passion som gör att man vill göra det som egentligen tar emot. Du som är ny har säkert inte läst det här inlägget men du som hängt med ett tag kommer säkert ihåg det: ett starkt varför är den bästa drivkraften. Motivation är för mig samma sak som att hitta sitt varför. Det är mitt ”varför” som får mig att kämpa vidare när det känns lönlöst, när det känns som att jag aldrig kommer ta mig dit jag vill. Motivation är något som jag får arbeta för varje dag.

Motivation skapas genom ambition. Ambition är valet att vara, göra, ha eller uppleva något större i livet och så fort vi vill ha något särskilt blir vi motiverade. Det är bra att fundera över vad man vill. Genom den önskan väcker man energi och motivation. Ju högre önskan, desto mer motivation känner vi.
Det kanske verkar som att jag inte har några problem att ta mig ut och träna men ärligt talat. Jag känner mig inte alltid sugen på att träna. Skulle jag gå efter när jag är motiverad så skulle många pass utebli. Därför anser jag att man inte kan lita på motivation fullt ut. Den kommer och går lite som den vill. 
Vad är min drivkraft?
Det som motiverar mig är tanken på att hela tiden bli bättre och utmana mig själv. Att jag måste prestera på fotbollsplan gör en hel del för motivationen. Jag måste hålla mig i bra form för att orka matcherna. Orkar inte kroppen så orkar inte huvudet heller och risken att det blir fel blir större. Men sen tycker jag att det är så roligt. Älskar känslan efteråt av att ha rivit av ett svettigt intervallpass. Jag känner mig lycklig och hög på endorfiner.
Det här är ett inlägg som jag skrev redan 2016 men ämmet är högaktuellt.

Dubbla träningspass

Publicerad den av Hannas krypin

Förra veckan beklagade jag mig över min motivation till att träna var så låg. Problemet är inte egentligen fysiken utan det som spökar är det mentala. Den där känslan av att jag inte kommer någonvart och har svårt att ta mig för träningen.
 Igår cyklade jag till jobbet, fick skjuts hem då vi skulle hämta en förstärkare, och så sprang jag fem kilometer (intervaller) nedvarvning blev en kilometer gång. Så totalt blev det nästan två mils fysisk aktivitet. Det hade jag ju inte kunnat göra om jag hade varit i dålig form…. Så helt klart är att det sitter i huvudet. Nästa veckas mål kanske skulle bli mental träning. Jag har dock inte mycket kunskap kring det området. Det tåls helt klart att funderas på. 

Veckans fokuspunkt

Publicerad den av Hannas krypin
Det är måndag och dags att berätta vad jag vill fokusera på den här veckan. Förra veckan kändes det lite ovärt med en fokuspunkt eftersom jag var i coronakarantän. Så kör igång med det den här veckan. Det finns egentligen flera saker som jag vill jobba med. Träningsdisciplin som det blev si och så med förra veckan. Inte så konstigt i och för sig eftersom jag inte var helt hundra. Mer pilates, stretch och rörlighet, bättre sömn. Mindre nocco. Ja, listan kan göras lång.
Den här veckan tänker jag dock fokusera på att sova mer. Jag funkar inte när jag inte sover ordentligt. Träningen blir blaha, mitt blodtryck blir blaha. Ja egentligen allt. Att komma i säng skapligt blir svårt när jag jobbar kväll men övriga dagar behöver jag somna innan tio.

Söndagslistan vecka 49

Publicerad den av Hannas krypin
Vilken underbar helg jag haft. Full med familjetid och julmys. I vardagsrummet känns det nu som att jag är i en julfilm. Skulle vilja ha en smal bänk eller hylla på väggen till vänster och fylla med tomtar och andra julsaker. Kan vara så att jag tittat på för många amerikanska julfilmer… 🤪🙈
Känsla: Jag har varit lite nere den här veckan. Men 
veckan avslutas iallafall med en bra känsla. 
Väder: Grått och regnigt, typiskt novemberväder fast det är vinter.
Film: Den senaste Beckfilmen såg jag med Rickard. Beck- utom rimligt tvivel. Riktigt bra film faktiskt. Tycker det är en av de bästa av de nyare Beck-filmerna.
Veckans höjdpunkt: Allt julpysslande med barnen. Idag hjälptes jag och Rickard åt att sätta upp grangirlanger med ljus i i vardagssrummet.
Värsta: Att vänta på provssvar. I väntan på testet fick jag inte göra någonting mer än att vara hemma. Även hemma gäller ju då restriktioner.
Konstaterande: Hur ett covidtest känns beror helt och hållet på hur den som tar testet gör. Förra gången kändes det ingenting. Idag var det vidrigt, iallafall först. Det kändes precis som att den som tog testet snurrade pinnen på vägen ”in” med så det både killade, jag hostade och så blev mina tårkanaler retade så tårarna sprutade. Samma sak med båda näsborrarna. Sen fick testaren hjälp av en annan tjej som var helt fantastisk. Det enda som kändes var de två ”snurrarna” och sen när pinnen skulle dras ut. Kändes ingenting när hon stoppade in testpinnen. Konstigt hur det kan vara så olika vid samma tillfälle.
Överraskning: Tja, inget överraskande har hänt den här veckan. 
Bild:
Några av pepparkakorna som jag dekorerade tillsammans med barnen idag. Så mysigt ju att pyssla tillsammans.

Fem positiva från veckan:

– att mitt coronatest var negativt.
– att jag fick till bra träningspass efter mitt senaste inlägg om motivation.
– nu när jag vet att mina symtom inte är corona har jag kommit på vad mina besvär beror på. Det är torr luft på sjukhuset i och med all syrgas som patienterna behöver så min rinnande näsa, snuva och nysningar beror på det. Så jag ska börja använda mina förebyggande mediciner igen. Jag är ju en slarva med det….
– Adventsmys med barnen. Lussekatts- och pepparkaksbak.
– Att jag har drygt 20 tidsinställda inlägg klara och färdiga.
Träning: till slut fick jag till en bra träningsvecka med dubbla pass igår och ett till löppass tidigare i veckan. Har även cyklat till jobbet och så körde jag pilates I torsdags. 
Sämsta: Att jag till nästa år blir nerrankad som domare. Ingen huvuddomare i division fem alltså. Men de kan ju ändra sig om jag briljerar på löptestet. Det var ändå väntat även om coachen sa något annat till mig i somras. 
Köp: Mysigaste teddyklänningen från Nelly. Finns HÄR. Fast den har inte kommit än. Kommer nog ta evigheter innan den kommer.
 
 
 
 

Ett gäng frågor från Madeleines bloggutmaning

Publicerad den av Hannas krypin
Det är andra advent idag, går det inte lite för fort? Är det inte konstigt att tänka så, att året går fort…. Detta konstiga år som känts så långt samtidigt som det verkligen rusat fram.
3. Vad måste du ha på julbordet?
Mina måsten är julskinka, rödbetssallad och mina köttbullar.
4. Kalle Ankas jul är viktig för många, tittar du?
Som barn satt jag alltid som klistrad vid Kalle Anka. Nu som vuxen somnar jag i princip alltid ifrån eller så sitter vi vuxna och pratar samtidigt.
5. Jag trodde inte det var sant…
Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på den här frågan. Får säga pass!
6. Andra advent idag, tänder du ljusen?
Såklart jag gör! Det är väldigt viktigt. 🙂 I år har jag inte tagit mig tiden att göra en ny adventsljusstake så det fick bli en som har några år på nacken. Men det gör inget.
Frågorna är från Madeleines bloggutmaning.

En box med saffran

Publicerad den av Hannas krypin
Det är inte ofta barnen är med i bloggen längre. Men idag får de vara med. Idag har vi gjort en del av det traditionsenliga julbaket. Nämligen lussekatter och pepparkakor. På Idas önskan gjorde jag flätor av en del av degen.
Mm, vad jag vill sätta tänderna i en lussekatt och se hur de egentligen blev. Medan lussekatterna gräddades så sjöng jag och Rickard en massa julsånger. Vet du vad jag har saknat min röst. Min sångröst har varit så svag och blaha. Att kunna sjunga är färskvara och just för att jag har tyckt att jag sjungit så illa har jag inte velat sjunga. Men nu är rösten tillbaka. Jag är väldigt glad över det!
Jag köpte saffran av en kollega på jobbet. Med saffranet fick jag med en liten mortel. Det är dock svårt att beräkna mängden saffran när det är i lösvikt så här. Hela burken är iallafall två gram så när jag mortlar saffranet blir det mer. Den röda boxen tänkte jag att Ida får lägga vantarna på framöver. Den blir perfekt till hennes småprylar.

Veckans tips: en spellista

Publicerad den av Hannas krypin
Imorgon är det andra advent! Det går verkligen fort. Förra helgen var så mysig med pepparkaksfrukost, adventspyssel inför första advent och fotbollsspel med Ida.  Idag tänker jag köra igång med mina veckans tips igen. Ingen pilates och ingen träning utana andra saker som jag gillar.
Jag gillar Pentatonix och deras acappellaversioner så idag tänkte jag tipsa om en julig spellista med just Pentatonix. 

Bita ihop och komma igen

Publicerad den av Hannas krypin
Jag har såna bra pass där jag känner mig stark och snabb och på gång. Men så händer det något där jag inser att min motivation till att träna hänger på en riktigt skör tråd. Det krävs inte mycket för att jag ska känna att nu ger jag upp och nöjer mig med mysträning. Eller egentligen knappt det. Jag har kämpat på med träningen det här året och verkligen försökt bita ihop och inte ge upp. Men under hela året har jag bara känt mig i dålig form och allmänt blaha. Förutom vissa pass där det blixtrat till. Men de är få till antalet.  
I veckan nu när coachen ringde och berättade min min klassificering så var jag precis på väg att ställa mig på löpbandet. Efter samtalet försvann precis all lust och jag kände bara 😣😭😖😩 till att över huvudet taget träna. Då satt orken inte i kroppen utan i huvudet. Så det träningspasset slutade med att jag gick cirka en kvart i uppförsbacke efter att sprungit tio minuter. All rörelse som blir av är såklart bra träning men jag skulle ljuga om jag skrev att allt är på topp kring min träning. 
Idag bet jag ihop och mysjoggade tjugo minuter på löpbandet före frukost. Det var inte särskilt jobbigt rent fysiskt. Problemet sitter i huvudet.