Kan man vara beroende av socker? Det är verkligen ett område med olika ståndpunkter. Jag har den uppfattningen att visst kan man vara beroende av socker och känna av abstinens om man inte äter socker. Beroende på var man läser finns det lite olika tankar. En del menar att det inte är jämförbart med ett beroende i klass med rökning, narkotika eller alkohol. Andra menar att socker kan ge upphov till beteenden som påminner om ett beroende. Den tredje gruppen tänker sig att det är ätbeteendet som man är beroende av eller själva belöningskänslan. Inte sockret i sig. Jag tänker mig också att det kanske kan handla om ett psykologiskt beroende, tex tröst, socker är något att ta till när man behöver snabb energi. Om jag är ledsen över något som nu när jag varit skadad och sedan sjuk så vill jag gärna äta godis. Jag tror att det har att göra med att det alltid var något som jag gjorde när jag var barn. Minns att pappa gick och köpte snören till mig ibland.
Jag har haft olika perioder när jag försökt minska på sockerintaget. Jag tror tyvärr inte att samhällets sockerstinna processade livsmedel är någon hälsokur direkt. Igår bestämde jag mig för att försöka minska på mängden socker. Efter två dagar på jobbet kan jag säga att jag redan har misslyckats….
Det är så mycket lättare att skapa dåliga vanor men inte alls lika lätt att skapa nya bra och hälsosamma vanor. Jag behöver helt enkelt hitta sätt att ta till för att distrahera mig när suget efter socker kommer.
Det jag kan göra är att:
- Träna! Springa tuffa intervaller, stretcha genom kroppen, träna pilates.
- Fundera över vad som triggar mitt sötsug. Är jag uttråkad, ledsen, nedstämd?
- Dricka mycket vatten
- Kanske börja städa och på så sätt få tankarna på något annat
- Gå ut på en promenad
- Sova!! Är jag trött så blir jag också mer sugen på socker.