Racereport Byrundan 2025

Jag borde inte springa men ett lopp vill jag springa under semestern. Det räcker med att avstå loppet i Västervik på måndag och Victorialoppet som annars är tradition att springa. Byrundan är ett tufft lopp, backe upp och backe ner. Man kan välja mellan att springa fyra eller åtta kilometer. Första året jag sprang det här loppet så sprang jag åtta kilometer på en riktigt bra tid. Det var tider det! Med dagens förutsättningar förväntade jag mig inga stordåd direkt.

Den största frågan var som vanligt vad jag skulle springa i, Långt eller kort nertill, långt eller kort upptill. Till slut landade jag i korta shorts och så linne eller långärmad tunn tröja beroende på hur vinden kändes i Gamleby. Det lovades 18 grader, halvklart och 13 meter i byarna. Alla blev förvånade över regnet som kom. Men det är något konstigt just i Gamleby för det blir alltid fint lagom till starten.  Jag tänkte först ha långärmat men det sprack upp så kunde springa i linne.

Vid starten blev både jag och Rickard intervjuade av speakern. Kul ju. Jag och S sprang tillsammans. I slutet sprang han ifrån mig för att komma före den andra dinosaurien som sprang om oss. Dinosaurier undrar du såklart nu. Jag ska berätta.

Ett kompisgäng hade klätt ut sig till dinosaurier. Den där banan är rätt jobbig att springa, tänk då att springa med dinosauriedräkt. Jag och S sa att vi skulle komma före dom i mål. Det lyckades nästan, S hade 1 före sig, den andra tog han på spurten. Jag hade två. Jag får ändå vara nöjd med men placering, kom i mål som nittonde tjej men jag är inte nöjd med min tid.

När vi kommer hem nu ska vi käka mat och sedan efterstreama Sveriges fotbollsmatch.

En fika hos svärmor

Idag åkte vi hela skocken till Rickards mamma. Där var också tre av Rickards syskonbarn. Vi tog med oss glass och jordgubbar och hade en riktigt trevlig eftermiddag. Ett av syskonbarnen var så söt: ville upp i mitt knä och borrade in huvudet mot min bröstkorg. Vi har inte setts så ofta så jag blev lite förvånad över modet. Det var en riktigt trevlig eftermiddag. Kvällens planer blir att titta på EM-fotboll.

Stretch i solen och kvällspromenad

Jag gick ut och stretchade i solen på förmiddagen. Det där att känna solens strålar mot huden gör något särskilt med stretchen. Jag slappnar av på ett annat sätt och njuter av att få vara här och nu. Jag såg fjäderlätta moln svepa förbi, det lovades regn idag men det blev det inget av. Kanske kommer i natt.

Ikväll åkte Rickard på träning med domarklubben. Jag ville också springa men vågade inte med min skada. Istället tog jag en promenad i området medan Rickard sprang med två andra domare. Fick till en promenad på fyra kilometer vilket kändes riktigt skönt. Nu blir det fotboll: Schweiz-Norge. Önskar dig en fin kväll!

En anti-bucketlist

Godmorgon!

Det är en trött tjej som sitter här. Jag kunde inte sova, har nog blivit för mycket intryck. Jag drömde om blåbärsris och vaknade hela tiden. Jag sa till Rickard att idag blir det inga utflykter. Min hjärna behöver nog vila både från intryck och aktiviteter idag.

De flesta brukar göra en bucketlist med saker som de drömmer om att göra. Men jag tänkte göra en lista med saker jag absolut inte vill göra. Aldrig någonsin!

  • Åka skidor nerför berg. Då menar jag inte i pister även om det inte heller lockar utan jag pratar särskilt om offpist.
  • Klättra på mount everest. Jag får upp en massa reels och förslag på grupper med bergsbestigning som tema. Jag blir inte mer sugen när jag ser dessa. Varför vill man riskera sitt liv?
  • Hoppa bungyjump eller hoppa fallskärm.
  • Testa surströmming. Lukten är tillräckligt för att avskräcka mig för all framtid.
  • Delta i en realitysåpa.
  • Käka insekter. Gillar inte att mjölmask är godkänt i livsmedel. Jag matar ödlorna med mjölmask….
  • Åka till ett ställe där jag inte får prata. Ju mer jag inte får prata, desto mer vill jag prata….

Med fötterna bland blåbären och på höjden

När vi var vid Seboklint i förra veckan så noterade jag att det finns lite olika intressanta platser inom samma område. Jag var sugen på att göra en utflykt till dessa platser, Gärdserum kyrka, Dacke skans och Ekhultebergens naturreservat där det finns en rundslinga på fem kilometer. Barnen ville inte följa med utan jag och Rickard åkte själva. Vi började i Gärdserum. Här finns en vacker kyrka som jag velat kika på i flera år. Vill du veta mer om kyrkan så kan du läsa lite HÄR. Vi gick inte in i kyrkan då det verkade vara någon form av aktivitet där.

Bakom kyrkan går östgötaleden och det finns en avstickare upp på Glasberget, det var vårt nästa mål. Det går inte att missa skylten. För att komma upp på toppen får man gå 700 meter brant uppför. Men jag lovar dig att det är värt mödan. Det går inte att missa skylten och sedan är det bara att fortsätta följa de orangea markeringarna. När man kommer upp på toppen, följ markeringarna fram till en bänk, där finns den mest fantastiska utsikt över Gärdserum. Vi satt på bänken och njöt av utsikten och jordgubbar.

När vi sett oss mätta på vyn knallade vi ner igen och tog oss vidare till Dacke skans. Det är ett litet berg i Falerum där det finns en fornborg. Men så mycket av själva borgen finns inte kvar, det är i stort sett bara stenras och med lite fantasi kan man tänka sig hur det eventuellt har kunnat sett ut.

Efter besöket på Dacke Skans gjorde vi utflyktens sista stopp: Ekhultebergens naturreservat. Här ska det finnas en fem kilometer lång rundslinga vilket vi tyckte var lagom med tanke på gårdagens tur längs med vättern.

Parkeringen ligger precis vid vägen och slingans startplats på exakt samma ställe. Det här är ett berg så leden börjar uppför. Uppför och stenigt. En stor del av leden i början går uppe på berget.

Sen får man gå nerför och så kommer man fram till en skylt som visar att man kan gå åt vänster eller höger. Vi valde att gå leden åt vänster, tänkte att det nog inte spelar någon roll eftersom vi ändå skulle komma tillbaka på samma ställe. Där gick vi i en dalgång där det var uppbökat på ett ställe och efter det var jag livrädd för vildsvin. Skogen domineras av tallar av olika åldrar och blåbärsris.

Efter ett tag kom vi fram till en skylt som visade en liten avstickare på 400 meter. Skulle utsikten vara värt det? Vi velade en liten stund och tänkte sedan att det är bättre att chansa på att det är en fin utsikt än inte chansa och missa något. Vyn var helt klart värt det men mina bilder gör det inte rättvisa. Sjön du ser är Åkervristen.

Vid den här kolkojan fanns ledens sista markering. Fram till den här kolkojan var det tätt med markeringar. Vi gick lite längre fram och konstaterade att här tog det stopp. Döda granar blockerade vägen och vi konstaterade att leden måste ha dragits om på grund av det. Det fanns andra markeringar också men vågade inte chansa då dom också tog slut. Vi tog samma väg tillbaka och var snart framme vid bilen igen.

Juni i en lista

Hur var juni: Som helhet en bra månad. Semester och fina utflykter tillsammans med barnen.

En ny upptäckt: Att det finns mycket att se i lilla Falerum.

Beskriv juni med tre ord: Semester, biltrubbel, hårda vindar.

Månadens väder: Vädret har verkligen varit blandat. Sol, kalla vindar och den där riktiga högsommarvärmen har lyst med sin frånvaro.

Månadens höjdpunkter:

  • Resan till Gotland.
  • Utflykterna tillsammans med familjen.
  • Härligt med semester!

Månadens läsning: Räknas bloggar? Jag har inte läst en endaste bok i juni.

Månadens friska luft: Vandring runt Seboklint, Ireåslingan och Västanåleden. Och såklart klättra runt på raukar på Gotland och gå Kärleksstigen.

Saker jag ser fram emot i juli:

  • Fler vandringar med Rickard och barnen.
  • Jag har fortfarande halva semestern kvar.
  • Att på nytt få till en regelbundenhet i min stretch.
  • Förhoppningsvis få lite mer färg på kroppen.
  • Att kunna springa intervaller igen. Hoppas på att min skada ska läka!