Fem en fredag vecka 8: Hur är läget?

Det är fredag och dags för Elisas fem fredagsfrågor. Temat är hur är läget. Det är väl passande tänker jag.

  1. Vad har du lärt dig på sistone? Ibland när jag rör på huvudet i olika riktning så knastar det. Jag googlade på det och det visade sig att det är som små gasbubblor i lederna som orsakar det där knastrandet. Knastrandet uppkommer när bubblorna spricker. Det är inte farligt så länge det inte gör ont i nacken samtidigt.
  2. Vad fyller dig med energi den senaste tiden? Helt klart all sol som jag fått njuta av under veckan.
  3. Vad läser du? Jag läser bara bloggar just nu. Förutom att jag ska göra läxorna som jag fick i utbildningen till skyddsombud.
  4. Vad är det bästa du ätit den senaste veckan? Det får nog bli semlan i tisdags. Annars har jag inte fått några särskilt kulinariska upplevelser.
  5. Vad skiljer sig idag från den här tiden förra året? Att det är riktig vinter och att jag har godkänt löptest. Förra året var jag skadad vid den här tiden och hade få förhoppningar kring att kunna komma igång till fotbollssäsongen började. Jag har ju en skada nu också men inte samma typ av skada.

Skärgårdsluft och Arkösundsleden

Både jag och Rickard ville göra något idag. Trotsa minusgraderna och kylan eller stanna inne och titta på OS. Till slut föll valet på att utforska skärgården, nämligen Arkösund som ligger ute på Vikbolandet. Jag ville få sol, havsluft och klippor och fick alltihop. Underbart! Som alltid kommer det bjudas på många bilder.

Det finns så många roliga namn. Vi åkte förbi Gottenvik, Ystad finns visst i Norrköpingstrakten och så stötte vi på Brytsbo. Men det roligaste var ju Världens ände i Arkösund. Verkligen humor tycker jag!

Vi fick med oss A och I men S tyckte det var kallt. Jag kokte lite varm choklad (fuskade dock med oboypulver…) och hällde i en termos. Sedan bar det av. Efter över en timmes bilresa var vi framme vid en stor parkering. Här kan man gå ner direkt till bryggpromenaden. Ett par snörade på sig långfärdsskridskorna och gav sig ut på isen. Rös när jag såg dom…. Hur som helst, bryggpromenaden är dryga 500 meter.

Under bryggpromenaden kan man läsa lite historia. Trevligt tycker jag. I slutet av bryggpromenaden kommer man fram till tre små broar där man kan gå ut till små öar. Där var det så pass fruset att till och med jag vågade ge mig ut på isen. Kändes mer ”ofarligt” än att ge mig ut på riktigt djupt vatten.

Iskonst!

Vi tog en liten paus och drack av den varma chokladen, därefter gav vi oss ut på Arkösundsleden. Den går genom skogsmark, en runda på ca 3,5 kilometer. Vi tog dock genvägen tillbaka.

Ser du den lilla tomten? Arkösundsleden är väl utmärkt men just i hamnen var det svårt att hitta den första markeringen. Skyller på att vi blev bländade av solen. 😛

Fix med bloggen

Det är så konstigt att vara ledig så här mitt i veckan. Jag har helgkänsla! I helgen när jag jobbar lär det väl istället kännas som måndag. Igår satt jag och jobbade med bloggen i bokstavligt talat flera timmar. Jag har rensat bloggen på kategorier, tog bort ungefär hälften. Var också skoningslös och raderade en massa gamla inlägg. Ska flytta över ca 3000 inlägg från min kategori vardagen till min vardag. Sedan är rensningen klar för nu.

Jag hittade även problemet med att vissa inlägg inte hade någon rubrik. Det visade sig vara en inställning i själva inläggen. Har inte varit ett problem i min tidigare layout men uppenbarligen i den här designen.

Om du kikat in tidigare under morgonen har du kanske noterat att min sida helt plötsligt inte var säker. Det beror på att mitt https-skydd gått ut. Har nu fixat det problemet. Så står min sida fortfarande som osäker så beror det på att cacheminnet behöver rensas.

Efter att ha suttit så många timmar framför datorn under gårdagen behövde jag verkligen ta mig ut. Så jag gick en promenad på sex kilometer i det härliga vintervädret. Helt underbart! Mindre underbart var det att jag fick extra ont i min gamla skada. När ska den läka helt egentligen? Trodde faktiskt att den skulle bli helt bra nu men jag hade fel.

Att projicera sin upplevelse på andra

Madeleine skrev ett riktigt intressant och tänkvärt inlägg som jag tänker spinna vidare på. Hennes inlägg fokuserar på att så fort någon väljer att göra något som avviker från normen så ska det kritiseras och letas fel. Man blir dömd och anses ha gjort felaktiga val.

Det är egentligen där jag vill börja, i vår oförmåga att ta in att alla gör olika val och att acceptera det. Det som är rätt för mig är inte det för någon annan.

I min twist av Madeleines inlägg tänkte jag börja med att fokusera lite på Agneta, barnmorskan som riskerar att bli dömd. Hennes ”allvarliga” brott är att hon assisterade vid en tvillingförlossning i hemmet. Det här med hemförlossningars vara eller icke vara har verkligen väckt stor debatt. De som är emot lyfter alla risker och framförallt utifrån sina egna upplevelser. ”Om jag inte hade varit på sjukhus så hade mitt barn dött”.

Men när man resonerar på det sättet så missar man något viktigt: man kan inte projicera sina upplevelser på andra och ta det som något allmängiltigt. Vi har alla våra egna upplevelser, erfarenheter och känslor som gör att vi fattar olika beslut. Agneta blir nästan en symbol. Inte bara för hemförlossningsdebatten, utan för vad som händer när någon kliver utanför det etablerade och vågar göra något som inte passar in i normen. Då ska det granskas, ifrågasättas och kanske bestraffas.

Jag har full förståelse för de kvinnor som väljer en hemförlossning. För dom är alternativet att föda på sjukhus värre än att få vara i sin trygga vrå i hemmet. Det är också anmärkningsvärt eftersom att vi har autonomi och självbestämmande i Sverige. Ingen inom vården kan tvinga någon till något som man inte vill. (Om man inte är under tvångsvård förstås men det är en helt annan sak.) Att välja att föda sitt barn hemma är ett val precis som att välja att föda på sjukhus är det. Om man vägt alla fördelar och nackdelar mot varandra och man ändå väljer att stå fast vid sin övertygelse vem är då exempelvis jag att kritisera det då?

Jag tänker att det här lite är ett symtom för tiden. Nåde den som vågar tänka själv och gå emot normen. När människor inte vågar tänka fritt, inte vågar fatta beslut baserade på det som känns rätt för dom så kommer vi få en otrygg generation. En generation som inte vågar stå upp för sig själv utan faller in i det trygga i att tillhöra ett sammanhang där man inte behöver synas eller ta plats. Men vad gör det med sin egen självkänsla när man går emot det man egentligen tror på?

”Man kan inte springa i minusgrader”

Som jag skrev i morgonens inlägg gick jag och la mig tidigt igår kväll. Somnade direkt och har nog ändå sovit bra i natt. Jag har varit betydligt piggare idag så både jag och Rickard tänkte jogga lite. Min plan var att springa på löpbandet. Som vanligt liksom för man kan ”inte” springa i minusgrader. Inte heller i mörker…..Men så fick jag bara den där lusten att utmana mig. Få till några kilometers lugn jogging. Och vet du att jag gillade det, både minusgraderna och mörkret. Med rätt kläder var det ju faktiskt hur härligt som helst. Ville egentligen jogga längre än fem kilometer men hade lite ont i min högra fotled så ville inte pressa för mycket. Tror att fotleden beror på att mina löparskor nu sjunger på sista versen.

Summa summarum är att jag är så nöjd! Med tanke på känslan i kroppen igår kändes det rätt långt borta att kunna göra något mer utmanande fysiskt. Från sjukdomskänsla till att kunna ta mig ut och jogga i fem kilometer. Det trodde jag inte igår.

”Hanna, du tränar ju jämt”

Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att jag tränar jämt. På sätt och vis kan jag förstå det med tanke på att det är det som jag fokuserar på i mina sociala medier. Men jag tränar inte jämt. Exempelvis igår kväll tränade jag inte. Det blev heller ingen promenad. Jag lyssnar på kroppen när den säger i från. Och det gjorde den med råge. Gick och la mig vid åtta.

Men!!

Jag har dock den provocerande åsikten att generellt så tränas det för lite. Vi människor är inte gjorda för ett stillasittande liv. Vi är gjorda för rörelse, fysisk aktivitet och att inte trycka en massa halv- och helfabrikat med en del tvivelaktiga innehåll. Jag tänker att det inte är rörelse som är det extrema utan stillasittande. Tänk om den som inte tränar fick höra ’“Agda, du vilar ju jämt.” Låter ju lite knasigt men egentligen är det ju samma sak fast tvärtom.

Det är klart att en kropp som inte är van vid rörelse protesterar. Man känner sig svag, stel och allmänt blaha. ”Boten” för det är inte mer stillasittande utan att faktiskt utsätta sig för det som är tråkigt och jobbigt. Tyvärr är det så att grunden för hur man kommer må som äldre läggs när man är ung.

Man måste inte älska sin träning. Det är lite som att borsta tänderna eller betala sina räkningar. Man gör det för att man måste och för att alternativet till att inte göra det är sämre.

Glad måndag….

Eller?? Ska man bara gå efter mitt fysiska mående har det verkligen inte varit en glad måndag. Är så trött, alltså trött på en ny nivå. Frågan är om det är någon reaktion av förra veckans fem dagar i rad. Vill.inte.bli.sjuk.

Men visst borde det finnas några saker att vara glad över idag. Och jodå, det kan jag allt hitta.

  • glad över soluppgången i morse.
  • hade en trevlig läkarkandidat med mig på jobbet idag.
  • humorn i att min telefon tycker att det är dåligt löparväder. Se bara:

Söndaglistan vecka 7

Känsla: Illamående, haha. Men mest för att jag ätit en aning för mycket snask den här veckan. Men annars har jag mått bra.

Väder: Sol och minusgrader och så på det nysnö.

Veckans träning: Det är så konstigt för det känns som att jag inte tränat något och så kollar jag min sammanställning från veckan. Inte undra på att jag är lite trött i benen.

  • Måndag: Gick fyra kilometer innan jobbet.
  • Tisdag: Struntade i domarklubbens träning och sprang istället intervaller. 30sek*20- Blev ett riktigt bra pass.
  • Onsdag: Körde mitt styrke- och explosivitetspass. Värmde upp 10 minuter på crosstrainern.
  • Torsdag: Vilodag men hade gruvlig träningsvärk så hade nog egentligen behövt röra på mig mer än det jag gick på jobbet.
  • Fredag: Joggade en lugn runda på löpbandet, 35 minuter.
  • Lördag: Jag sprang 10*400meter på löpbandet.
  • Söndag: Fem kilometers promenad tillsammans med Rickard.

Veckans mest lyssnade: Jag är svag för within temptation, typ den enda rocken jag gillar. De har nu gjort en låt tillsammans med Smash into pieces. Den har gått varm kan jag säga.

Sett på tv:n

  • Det har såklart blivit en hel del från OS
  • Magpie. Anette och Bens dotter får en filmroll med en storskådespelare som Ben dras till.
  • Overboard – en remake av ”tjejen som föll överbord”
  • Den svenska serien ”på gatan där jag bor”. Otroligt deppig serie, ingen verkar vara lycklig.

Fundering: Är det dessa personer vi kan tacka för att elpriserna ballat ur fullständigt? Känns tyvärr inte som att det är så hållbart att grunda elförsörjningen på vindkraft och vattenkraft. Det finns säkert andra problem som orsakar höga elpriser men tror inte direkt att stängningen av kärnkraft underlättat läget direkt.

Bloggrelaterat: Jag bytte ju design och jag tror jag gillar designen. Förutom det faktum att det ser ut som att jag inte har en enda rubrik på inläggen.

Cravings: Helt klart den varma chokladen som jag börjat dricka på jobbet. Med massor med grädde. Nom, nom, nom.

Bilder från veckan:

Alla hjärtans dag-firande och mello

Igår var det alla hjärtans dag och jag och Rickard firade 21-årig förlovningsdag. Han hade köpt kladdkaka och en chokladkaka som var lite som en smörgåstårta i konstruktionen. Med en klick grädde till så var den jättegod. Eftersom det var mello igår firade vi också lite i fredags kväll med gelehjärtan och filmen ”overboard”, en remake på den gamla 80-tals klassikern ”tjejen som föll överbord”. Jag fick en ny temugg av Rickard som jag såklart var tvungen att dricka te ur direkt.

Mello igår förresten, jag mådde fysiskt dåligt av ett av bidragen: korslagda. Blev glad att de inte ens gick till andra chansen. Jag blir så förvånad över vilken dålig kvalitet det är på vissa av bidragen. Försöker man välja låtar utifrån tidigare vinnare i eurovision eller hur resonerar man? Av 4000 låtar var alltså just korslagdas låt en av de bästa? Då vill jag inte tänka på hur övriga låtar är.

Vinterpromenad och en aning bränd lasagne

I förmiddags så trotsade jag kylan. Snön och solen gjorde att jag bara var tvungen att passa på. Må ha skrivit en längtanslista häromdagen men när det är sådant här vackert vinterväder blir jag alldeles prillig. Du kommer få ett gäng bilder från min korta promenad.

När jag kom in från min härliga promenad så gjorde jag i ordning en lasagne. Det var inte bra det där att kolla på en spännande skidstafett. Stackars Ebba. Vilka vurpor hon gjorde. Lider så med henne! Men Jonna körde fantastiskt bra och lyckades ta Sverige till en silvermedalj. Grymt bra kört verkligen. Men varför det inte var bra att kolla på stafetten var för att lasagnen blev lite ”välgrillad”. Det rann dessutom över i ugnen så den fick jag skura rejält. Har du några bra husmorstips vad gäller att rengöra ugnen`? Det fick bli svinto och diskmedel idag vilket säkerligen inte är helt optimalt. Starka rengöringsmedel a lá Mr Muscle slutade jag att använda när barnen var små.

Annat jag gjort idag är att tvätta två maskiner tvätt, vika ett berg av tvätt, skura tvättstugan med tillhörande toalett och så dammsuga kök, hall och vardagsrum. Jag har skaffat mig vuxenpoäng så det räcker. Nu sitter jag i soffan och kikar med ett halvt öga på curlingmatchen mellan Sverige-China. Senare ska jag springa intervaller men just nu vill jag slappa en stund.