Madeleines januariutmaning

Madeleine har kört en utmaning nu under januari. Ett par av rubrikerna har jag redan skrivit om men tänkte att jag länkar till dessa inlägg och så ska jag skriva om de rubriker som är kvar.

  1. Läs en bok i valfri genre och berätta om den. Jag läste boken ”konsten att vara snäll”. Tycker att den är väldigt intressant och tänkvärd. Det var intressant att läsa kommentarerna på mitt inlägg. Ordet snäll kan verkligen tolkas på många olika sätt. HÄR kan du läsa hela min recension från boken.
  2. Ta en promenad och visa i bild och berätta för oss i text vad du gjorde under promenaden. Den här rubriken har jag också redan svarat på en gång. Du kan läsa det inlägget HÄR om du vill.
  3. Berätta om någonting du handlat. Det skulle vara mina korta tights från Stronger som jag köpte till löptestet. De sitter som ett smäck och jag är så nöjd.
  4. Berätta om någonting du gjort dig av med. Jag har faktiskt inte gjort mig av med något. Men jag skulle behöva rensa ordentligt.
  5. Berätta om ett samtal. När jag hade fortbildning pratade jag en hel del med L. Vi delade rum under kursen och då får man chansen att prata om allt möjligt. Jag delade med mig av tankar och känslor kring mitt fotbollsdömande och löpningen. Tankar kring acceptans och att jag nog inte kommer längre. Eller framförallt tillbaka. Men vi får se, Rickard tror fortfarande på mig och han är min eviga hejarklack.
  6. En bokad tid. Det senaste bokade tiden jag hade var ju intervjun som biträdande vårdenhetschef. Resultatet blev inte som önskat men själva intervjun var bra.
  7. Något som varit viktigt för dig denna månad. Att hålla mig skadefri och klara av löptestet.
  8. Något i ett fordon. Hm, får säga pass på den här frågan. Eller i och för sig. När jag åkte hem ikväll från kursen så var jag tvungen att tvärnita för en bil som gjorde ett dåligt val i en rondell. Datorn flög ner på golvet men som tur är så höll den.
  9. När ett ordspråk kom väl till pass. Att tänka efter innan man gör något är inte dumt. Hur många gånger har jag inte trampat i klaveret för att jag pratar först och tänker sen. Impulsiv är mitt förnamn….
  10. Min inre kompass sa mig att… Det är dags för förändring. Så det jobbar jag med dagligen.

På kurs med ett gäng domare

Idag har jag tillsammans med en annan instruktör haft fortbildning för distriktsdomare. Dessa domare dömer allt från flickor15/pojkar16 till herrar division 6. Ett stort spann med andra ord. Erfarenheten skiljde sig väldigt mycket också. En del har dömt fotboll i trettio år medan andra gör sitt första år efter steg 1. Visste du att det är efter steg 1 som det tappas flest domare. Det är ett tufft klimat, särskilt som ny och det är inte alltid som det finns förståelse för att det är unga domare på plan.

Även idag så var vi på Scandic mitt i city. Jag och K hade ett gäng och två andra instruktörer hade ett annat gäng. Till lunch var det riktigt god mat: en kycklinggryta och så fisk med tomat. Kunde inte välja så tog både och. På eftermiddagen körde vi ett pass med offside, lovande anfall och lite annat smått och gott. Kursen avslutades med löptest. Jag ville springa men behövde göra lite annat. Det får bli ett träningspass imorgon istället.

Asta är inte jag….

Den där rösten i mitt huvud som titt som tätt dyker upp och talar om för mig att det inte är bra nog har fått ett namn. Hon har funnits där så länge jag kan minnas och alltid i bakgrunden. Ibland viskar hon och ibland väsnas hon så mycket att jag inte hör något annat. Hon är inget roligt sällskap, hon kommenterar och ifrågasätter. Inte på något snällt och konstruktivt sätt som bygger upp utan trycker bara ner. Hon är expert på att få mig att ifrågasätta mig själv. Det som blev fel och det som inte blev så lyckat av andra orsaker. Allt påminner hon mig om.

Häromveckan fick hon ett namn, hennes namn blir Asta. Inspiration fick jag av Clara. Jag tänker att med ett namn så är det lättare att hålla henne undan. Hon är inte jag, bara en tanke och inte absolut sanning. När Asta väsnas för mycket säger jag till henne ”basta, Asta! Det räcker nu, håll tyst!”

Fungerar det då? Nej inte just nu. Men jag tänker att det är som med allt annat. Gör jag det tillräckligt mycket så kommer Asta tystna. Framförallt så låter jag inte de negativa tankarna ta all min energi. Asta är inte jag, Asta kan få gnälla och tjura där i bakgrunden. Men hon bestämmer inte och ska inte få bestämma.

Fredagslufs, lasagne och heder

Jag har sprungit lite idag. Eller springa är att ta i, min lufs på löpbandet är inte ens jobbig. Som vanligt joggade jag i 45 minuter, lite snabbare än senast. Det känns mer som att gå en rask promenad och just idag känns det konstigt att det ska göra mig snabbare på sikt. Efter löpningen lagade jag till lasagne igen. Tycker helt klart att den blir godare och godare för varje gång.

Jag och Rickard har börjat se på en svensk serie: Heder med bland andra Alexandra Rapaport och Eva Röse i huvudrollerna. Det är ingen ny serie, kom tydligen redan 2019 och det finns tre säsonger. Serien handlar om fyra kvinnor som driver en advokatbyrå där de fokuserar på utsatta kvinnor. I säsongen försöker de reda ut ett mord och omständigheterna kring det.

Fem en fredag vecka 5: Irritationsmoment

Godmorgon! Det är fredag, hur härligt är inte det!

Jag häromdagen. Men du får inte se mitt ansikte för jag gjorde någon konstig min som jag inte tänker bjuda på. Den där tröjan, den är vinterns bästa köp och brallorna som hör till är perfekta att ha över när det är kallt ute. Fryser inte om benen som jag lätt gör annars.

Jag är ledig idag och jobbar inte förrän på måndag. Men jag har allt lite att pyssla med ändå. Idag ska jag förbereda mig inför kursen som jag och K ska ha imorgon. Lite nervös är jag allt för den här gången ska jag vara med och leda kursen. Men det kommer bli bra. På eftermiddagen ska det också köras ett löptest och jag planerar att vara hare i någon av grupperna. Jag vill också jogga några kilometer. Har haft två vilodagar från träning så känner att jag inte kan ta en tredje vilodag. Men det blir först senare. Enligt väderappen på telefonen ska det snöa senare. Hur mysigt om det stämmer. Min erfarenhet är dock att väderappen på telefonen ofta har fel….

Så till Elisas fem en fredag som den här veckan handlar om irritationsmoment. Kan ju visa den där fina parkeringen från i veckan. Det är inte min lilla vita bil som står helt korkat och utan den röda bilen där föraren inte har någon som helst koll på hur den ställt sig…..

  1. Vad stör du dig på i vardagen? Folk som inte kan parkera sina bilar. När vi ändå är inne på bilkörning så retar det mig när folk inte vågar köra ut från en avtagsväg. Fast bilen som kommer är på ett sådant stort avstånd att man gott och väl hinner köra ut fler än en bil.
  2. Vad stör dig mer ju äldre du blir? Att det blir svårare att nå mina mål med träningen. Det gör att jag egentligen behöver träna på en högre intensitet än vad jag redan gör. Den tanken är rätt så jobbig.
  3. När tappar du tålamodet snabbast? När jag är trött och det kör ihop sig för mig. Eller när det bara varit för mycket.
  4. Vad stör dig med rutiner? Att jag inte har några särskilda.
  5. När kan du inte sova? När jag ska ställa om kroppen efter att ha jobbat nätter. Det är som att kroppen inte förstår att den faktiskt får sova. Nattarbete är verkligen ingen hälsokur. Jag kan heller inte sova om jag tränat för sent på kvällen eller de där kvällarna när jag grubblar för mycket på saker som hänt.

Afterwork, något roligt och något som stör mig

Det är torsdag kväll och jag har nu jobbat veckans tre arbetspass. Så med andra ord tar jag helg nu. Jag har haft tre bra nätter men nästa schemaperiod ska jag nog inte önska några nätter. Har redan tagit bort tre, kanske gör om schemat helt. Vi får se hur det blir.

Det satt långt inne men åkte på jobbets afterwork, personal från både avdelningen och mottagningen var på aw tillsammans. Grymt kul ju, det har vi aldrig gjort tillsammans. Eller det har i alla fall inte tajmat så jag kunnat vara med. Vi spelade bowling (jag var som vanligt urdålig men kul ändå) och käkade sedan hamburgare. Även den här gången blev jag besviken på Strandgatans hamburgare. Tänker att det nog är lite för mycket löpande band så kocken inte hinner ordentligt. Ikväll var burgaren mer rosa än stekt och pommes friten alldeles för bleka. Men jag åt ändå, vi får väl se om jag får en matförgiftning på kuppen.

Sådant som stör mig: Så här har det sett ut två dagar i rad. Inte idag som tur är men både igår och i förrgår. Någon har parkerat sin stora, röda bil precis bredvid min så det varit helt omöjligt att ta sig in i bilen. Jag har fått ta mig in via passagerarsidan. Tur i oturen då att det varit gott om plats på passagerarsidan. Om inte så hade jag inte kunnat ta mig hem.

Något roligt: Det har börjat en ny sjuksköterska på mottagningen och hon kände igen mig från mitt gamla jobb. Hon hade nämligen varit joursjuksköterska där. Imponerande minne med tanke på att det snart är sex år sedan som jag slutade på mitt gamla jobb.

Det var inte min tur

Jag tror att jag skrev om ett intressant möte som jag var på förra veckan. Alla fick möjlighet att anmäla sitt intresse till ett vikariat som biträdande vårdenhetschef. Jag var en av dom som anmälde mitt intresse. Jag var så nervös inför intervjun men den gick ju bra. Dock så är det inte jag som får vikariatet som biträdande. Jag blev först väldigt besviken men var samtidigt inställd på att det nog inte skulle bli jag.

Som skrivet ovan, den här gången var det helt enkelt inte min tur. Men vet du, jag är så glad över att jag ändå valde att testa mina vingar. Jag har ju aldrig varit på en anställningsintervju där fokus handlar om hur jag skulle vara som chef. Det är nyttigt att fundera över gruppdynamik, att sätta sig in i att behöva ta beslut som inte uppskattas av alla och hur jag tror att jag skulle uppfattas som chef. Eller hur jag skulle hantera konflikter. Det var helt klart en nyttig erfarenhet.

PS: Jodå, visst hade jag skrivit om det. HÄR kan du läsa det inlägget om du vill. DS.

Ett grymt bra fyspass

Ikväll var det dags för träning med domarklubben igen. Tänkte först skippa träningen eftersom jag jobbar i natt. Men det kändes som en lite för lam ursäkt så jag och Rickard åkte på träningen tillsammans. Det bjöds på ett riktigt tufft pass med löpning, ”idioten” i form av stafett, olika tuffa styrkeövningar och såklart avslutades det med mina fem pilatesövningar.

Tycker det är intressant det där hur kroppen ändå har förändrats till det bättre. Förr kunde jag knappt röra på mig efter löptest. En promenad var jobbigt. Men igår, efter bara en dags vila efter löptestet så joggade jag några långsamma kilometer på löpbandet. Och så konditions- och styrkepasset igår. Men imorgon, eller idag ser jag för klockan är över midnatt så blir det en vilodag. Behöver bara få till lite aktiv vila känner jag.

Att alltid lyckas…. Eller?

Du som är här inne och läser kan nog kanske få känslan av att jag lyckas med allt jag företar mig. Men det stämmer inte. Min lista över saker och ting som faktiskt inte gått så bra börjar bli rätt så lång vid det här laget. Det är lite det som är det farliga med sociala medier. Man väljer att fokusera på det fina och glada och det lyckade. Vem vill visa sig svag eller visa att man misslyckats med något?

  • Det blev aldrig någon regiondomare av mig, fick chansen att döma damer division ett men coacherna tyckte inte att jag var tillräckligt bra. Fast jag samtidigt var tillräckligt duktig för att döma herrar division fem i distriktet.
  • Hade ambitionen att få gå som assisterande i herrar division tre. Ett mål jag aldrig nått då jag inte är tillräckligt explosiv.
  • Jag började med ketogen kost (extrem variant av LCHF) när jag var i som bäst form. Att försöka springa på inga kolhydrater alls när kroppen inte är van vid att använda fett som energi är rätt så dömt att misslyckas. Som jag ångrat det valet!
  • Alla misslyckade löptest som jag har bakom mig som fortfarande sätter griller i huvudet.
  • Sökte jobb på IVA, fick det inte av något oklar anledning.
  • Alla skador som konstant satt käppar i hjulet vad gäller mina målsättningar.
  • Jag hade en provklass på First class då de ville ha in pilates i sitt utbud. Det slutade med att ledarna tog in pilates men hade klasserna själva.
  • Sökte ett jobb som inspiratör/pilatesinstruktör på First class. Fick det inte eftersom de ville ha någon som också kunde jobba i receptionen och i gymmet.
  • Jag hade pilates på Hälsofabriken men var tvungen att sluta då det var för få deltagare på mina pass.
  • Av samma anledning slutade jag med mina pilateskurser på Mjölby hälsocenter.

Länkregn vecka 4

Jag har ju alldeles glömt bort att skriva om bloggarna som deltog i lördagens länkregn. I facebookgruppen Social media support and share group kan man delta i dagtrådar med sin blogg. Syftet är att skriva engagerade kommentarer hos alla som deltagit i dagtråden. Engagemang är ju alltid roligt tycker jag!

Så till dagens bloggar:

Att sova med både barn och husdjur är alltid ett ämne som väcker åsikter. I Madeleines inlägg får man läsa om varför hon låter sina hundar sova hos sig.

Angelica skriver i sitt inlägg om hur allt i kroppen hör ihop. Både fysiskt och psykiskt.

Tittilura skriver även den här veckan om ett sagoväsen. Gillar du att läsa om olika sagoväsen och annat så är det här bloggen för dig.