Att göra sitt bästa

Idag har jag gjort en utmanande grej, något som jag faktiskt aldrig gjort. Vad det var tänker jag kanske berätta mer om framöver. Det svåraste nu är att inte tänka på allt jag kanske kunde gjort annorlunda.

Jag letade fram lite verktyg att ta till när grubblerierna blir för stora. Jag har inte testat själv än men tänker att alla knep som finns är bra att ta till när man är en grubblare som jag. Det är enkla verktyg som säkert kan göra stor skillnad. Om man vill och inte tycker att det är för flummigt vill säga. Valet är ju fritt. Jag tänker dela med mig av tipsen för det kanske är användbart för fler situationer.

Sätt en timer på tio minuter och fundera över dessa punkter:

  • Lista tre saker som kändes bra.
  • Skriv också upp tre saker som var svåra. Det får vara svårt för att något är svårt betyder inte att det var dåligt. Det betyder bara att man varit i en situation som man kan lära sig mycket av.
  • En sak som kunde gjorts annorlunda. Här dras gränsen vid en sak så man inte tillåts grotta ner sig alldeles. För det är betydligt lättare att fokusera på det negativa…. Och det vill vi inte här.

När timern ringer så är det också slut på grubblerierna. ”Nu har jag gjort det jag kan, dags att gå vidare”.

Det är lätt att tänka att jag borde sagt si eller borde gjort så. När tanken kommer, stoppa den direkt genom att göra något fysiskt. Vattna blommor, träna, läs en bok. Ja, vad som helst egentligen som kan bryta tankemönstret.

Den tredje idén är att sätta en tid då det är tillåtet att tänka på en specifik situation. Tex varje dag mellan två klockslag. Exempelvis tio minuter. När tanken kommer vid andra tillfällen, säg ”det där tar jag kl 18, inte nu, (eller vilken tid man nu bestämt).

Så då byter vi ämne. Ikväll gjorde jag en annan utmanande grej: tränade med domarklubben. Det är svårt att träna med starka killar. Men det är lite lättare inomhus i en hall där det inte blir riktigt lika uppenbart att jag är på en lite annan nivå. Vi började med att värma upp, därefter körde vi en domarövning, sedan tre i rad. Man skulle springa fram till spelplanen och lägga en kona, springa tillbaka och så springer nästa. Ja som en vanlig tre i rad men med explosivitet. Alltså det var hur kul som helst men det är svårt att tänka taktiskt när man samtidigt ska springa. Därefter blev det traditionell cirkelfys och så avslutade vi med några övningar för magen. Jag föreslog mina fem pilatesfavoriter och körde det med killarna. Det var jobbigt men så bra och även uppskattat.