Hoppa på tåget #Bro

Godmorgon!

Jag har sovit så skönt i natt. Hur jag nu kunde göra det eftersom att en av ungdomarna spelade musik hela natten. Sova vad är det… 😛 Idag är det 17 minusgrader och jag är glad över att jag inte fick någon match att döma. Den lägsta temperatur man får spela är när det är minus 15. Men jag märkte när jag var ute och dömde förra helgen att bara tre minusgrader ställer till det. Min visselpipa började nämligen fungera sämre. Ännu kallare temperaturer gör ju att pipan inte fungerar alls och då går det inte att kommunicera med spelarna. ”Blåsa” frispark genom att använda rösten fungerar ju inte.

Jag sminkar mig sällan och när jag väl gör det orkar jag sällan tvätta bort det. Bilden ovan på mig var hur jag såg ut när jag vaknade. Fint va? Nu är resterna borta i alla fall.

Åkes hoppa på tåget fortsätter. Dagens tema handlar om broar. Funderade lite och insåg att jag har i alla fall två broar att dela med mig av: bron vid stora hammarsundet och så ölandsbron. Kika in hos Åke så hittar du fler intressanta inlägg om just broar. 🙂

Stora Hammarsundet i vinterskrud och nerifrån på våren. De vintriga bilderna är från när jag och Rickard åkte ner dit på min födelsedag, tror det var 2023. Vi hade lite picnic och njöt av vyerna. Men allra vackrast är Stora Hammarsundet när solen skiner som när vi stannade där 2024.

Stora hammarsundet är ett sund i norra vättern i Askersunds kommun. Vi brukar åka förbi här när vi ska till tivedens nationalpark.

Stora (och lilla Hammarsundet) var länge ett hinder för trafiken mellan norra och södra delen av Sundbo härad samt mellan Närke och Östergötland. Före 1858 skedde överfarten med färja, först i häradets regi och senare genom entreprenad, innan en landsvägsbro byggdes över Stora Hammarsundet. År 1828 inträffade en allvarlig olycka vid sundet då 25 människor dog.

Sunden skiljer norra Vättern från Kärrafjärden mot Åmmeberg och från Alsen mot Askersund. I dag går trafiken på Riksväg 50 över den nya Hammarsbron.

Ölandsbron nerifrån. Innan man åker på ölandsbron finns en liten rastplats. När vi åkte till Öland 2024 så stannade vi där en stund. Jag, Rickard, A och I. S var inte med då han jobbade. Naturreservatet heter Svinö. Där finns både en badstrand och en liten del där man kan bada med sina hundar om man vill.

Och så Ölandsbron när man åker på den.

Man kan också gå en minivariant av ölandsbron. Trevlig utflykt!

Och så jag då med Ölandsbron i bakgrunden.

Ny design och fem en fredag vecka 7: Oväntat

Det har snöat hela dagen idag och det var riktigt kallt imorse: 9 minusgrader. Kom iväg tidigt för att kunna gå en runda innan jobbet men minusgraderna i kombination med blåsten gjorde att jag struntade i det. Istället stretchade jag nere i omklädningsrummet, mina ben har varit som två tunga och sega stockar efter styrketräningen häromdagen. Eller så är det all varm choklad som gör mig seg… 😛

Den här veckan har jag tänkt att testa en ny design på bloggen. Vet ju att det är många som ogillar det där med att behöva klicka upp inläggen. Så nu kommer du som läsare få det mer ”serverat” ett tag. Vi får se om jag gillar det eller inte.

När jag kom hem satt jag och Rickard och pratade en stund om lite allt möjligt. Därefter tog jag tag i en liten joggingrunda. Det fick bli 35 minuter på löpbandet i sakta mak. På tunga och sega ben byggde det definitivt pannben.

Elisas fem en fredag handlar idag om oväntade grejer. Lite klurigt allt att fundera över.

  1. Vad är något du inte trodde att du skulle gilla, men gör? Titta på fotboll. Det är tack vare Rickard som jag började döma fotboll. Innan jag följde med honom när han skulle döma en match så har jag aldrig gillat fotboll. Det där med att springa efter en boll, varför ska man pyssla med det för? Nu tycker jag att det är roligt att både döma och titta på fotboll.
  2. Vad kan få dig att ändra planerna snabbt? Om det är något riktigt roligt. Jag gillar nämligen inte ändrade planer. Förra året frågade Rickard mig om vi inte skulle ta en tidigare båt till Gotland. Det gjorde han några timmar innan vi skulle åka och min första reaktion då var ”nej”. Sen gjorde vi det ändå, behöver lite tid på mig att vänja mig vid tanken.
  3. Vad hoppas du ska dyka upp när du minst anar det? En storvinst på travet! Som du vet så är vi ju en grupp på jobbet som ”travar”.
  4. Vad kan dyka upp i dina tankar helt utan förvarning? ”Hur tänkte personen nu?”, ”vad dåligt det där blev”. ”Åh så härligt att få sova”. Fast egentligen utan förvarning för den tanken kommer som klockan.
  5. Vad gör du oväntat ofta fast du inte tänkt göra det? Säger som Elisa, skjuter upp saker.

En längtanslista

Jag har haft en rolig dag på jobbet. Var resurs och hade verkligen varierande uppgifter. På eftermiddagen tackades J av som jobbat längst av alla av sköterskorna. Hon hade med sig tårtor som var så goda! Lite gråtkalas blev det allt. Imorgon är det fredag och veckans sista arbetspass. Ser fram mot ledig helg. Får se om jag får några matcher. Just nu är matchschemat tomt.

Förra året skrev jag en längtanslista. Trots att jag älskar snö börjar nu även jag längta efter sol och värme och olika naturupplevelser som är svårt att göra nu under vintern. Till slut är det nog med snö även för mig. Så det jag längtar efter och det jag vill göra i vår är:

  • Jag vill dra med mig Rickard runt Älvarumsleden vid Omberg. Vi tänkte göra det i höstas men vädret inbjöd inte till vandringar på ett berg.
  • Jag längtar efter att fira min och Rickards 21-åriga bröllopsdag på Gotland.
  • Säger ja tack till årets första grillning med! Så gott ju
  • Göra vårfint i trädgården.
  • Få döma säsongens första matcher i sol och värme.
  • Ta med barnen på någon härlig naturupplevelse.
  • Jag vill njuta av våren vid Ågelsjön. Gick där för ett par år sedan och det var fantastiskt vackert:

Jag längtar efter olika träningspass som inte går att göra på löpbandet:

  • springa 1600 meter på bana. Jag har gjort det en gång i vinter på löpbandet men det är inte samma sak. Vill visa instruktörerna att jag fortfarande kan bli bättre på sommarens mittträff.
  • jag vill springa olika, roliga lopp. Få se om vinterns träning gett resultat.
  • jag vill springa snabba intervaller på bana.
  • testa att springa löptestet för division fem domarna. Hur långt i från är jag? Det skulle verkligen vara en boost för självförtroendet att faktiskt kunna springa det testet.

Med raggisarna på och tjock tröja

Ja här har du mig, nerbäddad under täcket och känner mig som en liten isbit. Jag är inte sjuk utan bara extremt frusen. Har varit barfota efter kvällens träning så har kylt ner mig rejält. Snart är jag nog för varm istället. Men hellre det. Känner mig faktiskt väldigt pigg och glad så funderar lite över om jag kommer kunna somna. Men det är ju sen och inte nu.

Jag har nu jobbat tre av veckans arbetspass. Har varit samordnare och imorgon är jag resurs. Vi får se vad morgondagen bjuder på. Alla dagar är helt klart olika och bjuder på olika utmaningar.

Kvällens träning ser du ovan. Och mina vackra kråkfötter…. Värmde upp 10 minuter på crosstrainern och sedan var det dags för styrka och explosivitet. Fyra varv blev det, 30 sekunder på varje övning och 30 sekunder vila. Det vanliga med andra ord.

När jag satt i bilen hem så funderade jag över min träning. Tänker ofta att jag inte blir varken starkare eller snabbare. Men under kvällens pass kände jag faktiskt att det inte var flåset som blev trött först utan snarare benen. Alltså styrkan. Det stärker lite min bild av att konditionen blir bättre men vad gäller min styrka står det still. Men å andra sidan körde jag faktiskt 30 sekunder istället för 20 sekunder och fyra varv istället för tre. Så visst händer det grejer även om jag tycker att det inte går tillräckligt snabbt.

Lappade bilar, intervaller och OS-final

I morse kände jag efter lite extra. Var jag inte lite sjuk så jag kunde stanna hemma från jobbet. Var galet trött när klockan ringde. Det är rätt skönt att konstatera att det faktiskt bara är trötthet och inte sjukdom. En kollega gjorde i ordning varm choklad och jag var bara tvungen att testa. Vanlig, enkel portionsförpackad chokladdryck, blandad med havremjölk och så en rejäl klick grädde. Så gott ju och jag var varm resten av dagen.

På parkeringen på jobbet har det varit lite djungelns lag ett tag. Folk har skapat sina egna rutor vilket gjort att det knappt gått att komma ut från de riktiga parkeringsplatserna. Jag har vid ett par tillfällen påtalat problemet till parkeringsbolaget och idag var minst tio bilar lappade. Hoppas på att problemet nu är löst.

Ikväll skippade jag och Rickard träningen med domarklubben. Jag ville springa intervaller och Rickard ville titta på curlingfinalen i OS. Det var så roligt att Sverige faktiskt tog hem OS-guldet till slut. Det var ett bra val att träna hemma, sprang tuffa intervaller på löpbandet. Hade lite ont idag i min tråkiga muskel. Hoppas på att det bara är tillfälligt. Imorgon ska jag träna styrka och explosivitet.

En smygande polis

Det är måndag igen och jag har precis kommit hem från veckans första arbetspass. Det har verkligen inte varit en glad måndag idag, snarare en rörig måndag. Men så är det ibland. Det sista A sa till mig var att inte grubbla på dagen. Haha, det är betydligt lättare sagt än gjort. Fast hon har rätt, det är dumt att grubbla.

Jag tog mig ut på en längre promenad i morse innan jobbet. Trodde inte att rundan var så lång men fick ihop fyra kilometer. När jag kom till garnisonen så lyses vägen upp av lampor från en bil. Funderade på varför bilen aldrig körde om mig, hörde ju hur den krypkörde. Vände mig om och såg då att det var en polisbil som smög bakom mig. Polisbilen åkte förbi mig när jag vände mig om. Så konstigt, såg jag så skum ut var min fundering. Vad finns det för anledning egentligen? Kanske ville se om jag var med eller helt i min bubbla. Vad vet jag.

Har du haft en bra måndag?

Söndagslistan vecka 6

Mitt inlägg från igår, Att våga ta plats lockade till diskussion och jag har ett gäng kommentarer att godkänna. Stort tack för engagemanget! Madeleine har spunnit vidare på mitt inlägg och delar med sig av sina tankar i sitt inlägg på sin blogg. Kika in och läs!

Jag har inte haft ont i mina höfter sedan jag började stretcha varje dag. Men i år har jag slarvat och samtidigt kört tuff löpträning. Som ett brev på posten vaknade jag med ont i mina höfter igen. Jag kan uppenbarligen inte träna på den här nivån utan att stretcha. Så i morse stretchade jag fyrtio minuter. Det var så skönt! Blev en favorit i repris, det här programmet.

Känsla: Förra veckan kändes lite eländig så jag är glad att jag har känt mig glad och mått betydligt bättre den här veckan.

Väder: Fortsatt minusgrader och snö. Undrar när det vänder och blir plusgrader igen?

Träning: Det har varit en riktigt bra träningsvecka. Tänk att jag kunnat träna allt jag vill hittills under 2026. Glad att kroppen håller för tuff träning.

  • Måndag: Nästan tre kilometer morgonpromenad
  • Tisdag: Cirkelfys med domarklubben. Hade sega och tunga ben.
  • Onsdag: 6 långsamma kilometer
  • Torsdag: Vilodag
  • Fredag: Intervaller på löpbandet.
  • Lördag: Skogspromenad med Rickard
  • Söndag: Idag var jag ute och dömde fotboll. En träningsmatch i flickor16 som var lagom utmanande. Kändes rent fysiskt som en picnic. Det enda var ju att det var tre minusgrader. Jag var som en isbit och då hade jag ändå underställ. En del av spelarna var barbenta och jag frös ännu mer när jag såg dom. Burr. Men det var kul att vara igång igen.

Skojigt värre: Hur stor är sannolikheten…. Inför Brandsta city släckers låt: I frågar ”Är det riktiga brandmän”. Sekunden efter frågade intervjuaren ”hur ofta får ni frågan om ni är riktiga brandmän”. Alltå vi vek oss av skratt.

Godaste: Jag har ätit så mycket gott den här veckan. Det godaste var luncherna på kursen i veckan. Men också min chili con carne, fikabuffén och gott och blandat med sura smaker.

Mina positiva från veckan:

  • Det var väldigt trevligt att gå på skyddsombudsutbildning. Träffat många intressanta personer och haft givande diskussioner.
  • Det var hur kul som helst att vara ute på fotbollsplan igen.
  • Tränat pilates igen.

Fundering och diskussion: I veckan så diskuterade jag med några av deltagarna på kursen. Är president Trump galen eller har han en genialisk plan som ingen fattar än så länge förutom han själv? Vi hade inga svar såklart. Eller rättare sagt så är ståndpunkten galenskap.

Bilder från veckan:

Hoppa på tåget #Snö

Åke fortsätter såklart med sitt lördagstema, hoppa på tåget. Jag är lite dålig på att vara med men just veckans ord som handlar om snö var ju enkelt. Bilderna ovan är dagsfärska. Efter maten drog jag nämligen med Rickard ut i skogen. Det var så vackert i solen men jag var riktigt seg i benen och kanske inte det roligaste sällskapet. Vi kommer in, slår på tv:n och ser att Frida Karlsson vunnit OS-guld i skidor och Ebba Andersson fick OS-silvret. Grymt kul ju!

Så tillbaka till Åkes tema. Jag älskar snö och vinter. Njuter när det snöar och klagar när snön slaskar bort. Nu har det varit snöigt bra länge och jag är inte trött på snön. Dock har jag inte åkt något i backen med I. Det knasigaste var nog när jag och I kunde åka pulka i april. Det var 2024 som det kom världens snöoväder när jag och Rickard åkte hem från Gotland. Det var på den nivån att vi funderade på om vi skulle hitta någonstans att sova. Det var verkligen inte trafiksäkert att fortsätta men i sakta mak kom vi till slut hem. Dagen efter tog jag med I ut i pulkabacken.

Att våga ta plats

Igår skrev jag om att jag är en person som hörs och syns, en som man lägger märke till. Att jag ibland försöker backa lite och att jag kanske uppfattas som lite jobbig just därför att jag hörs. Fick en kommentar av Madeleine som jag tycker är väldigt intressant att reflektera kring. Det får ett helt eget blogginlägg istället för bara ett svar på en kommentar.

Jag tycker absolut att hon har en poäng i den här pressen som finns att man ska anpassa sig. Att ta plats är fel och om man är den här personen som är mer lugn och inte tar så mycket plats så är det också fel. Hur man än väljer att vara så är det aldrig bra nog. Det finns alltid något som vissa kan tycka borde ändras på. Men varför skulle man? Så länge man inte skadar någon med sitt sätt att vara ska man absolut vara den man är.

Madeleines kommentar lyder så här:

Kan bli lite störd på det där att man förväntas ändra sig själv för att passa andra? Om du nu är en glad och sprallig person, som tar kommandon och syns varför ska du då inte få göra det? Detsamma gäller personer som är mer observerade och lugna, varför måste dessa pushas fram att ta mer plats? Varför ska ”lagom” vara ett mått på socialt betingade hur man bör vara? Vi talar om ”var dig själv”, ändå ska folk tonas ner eller dras upp? I slutändan så får vi då inte duga som den vi är. Det är fel.

Madeleine

Jag känner att jag behöver förtydliga lite vad jag egentligen menar. När jag skriver att jag ibland behöver backa lite, så handlar det inte om att jag inte får synas eller ta plats. Det handlar inte om att jag försöker göra mig mindre eller ändra vem jag är. Det handlar snarare om att jag inte alltid behöver höras och synas mest, utan att också låta andra komma till tals.

Jag vet nämligen att jag tar plats och jag hörs. När jag väljer att kliva tillbaka handlar det om att låta andra få komma till tals. Jag är själv den tystlåtna i olika sammanhang. Jag vet precis hur det är att vara i ett rum med flera starka individer och att försöka ta plats. Det kräver helt klart mod och trygghet.

Därför är det viktigt för mig att skilja på när jag anpassar mig och medvetenhet. Att tona ner mig för att jag är ”för mycket” är något annat än att kliva tillbaka av omtanke. Att trycka ner min personlighet är något annat än att jag vill göra plats för andra. Det handlar inte om att vara ”lagom” utan om att vara så pass trygg att jag kan ta ett steg tillbaka, utan att känna att jag gör avkall på min personlighet. Jag vill inte göra mig mindre. Tvärtom så vill jag att fler ska få plats.

Fem en fredag vecka 6: Ditt eller datt

Då kan jag sätta check på dag två i min skyddsombudsutbildning. Vi har pratat om arbetsmiljölagen och fått verktyg för att kunna förändra på våra arbetsplatser. Om behov finns vill säga. Igår skulle vi lämna kvar namnskyltarna. Jag tänkte direkt att det säkerligen skulle vara bordsplacering. Och mycket riktigt, jag hamnade med helt andra personer idag. Det är nyttigt att hänga med de andra deltagarna också. Lite intressant dock att se hur alla drogs till de personer som man hängde med första dagen. Så också jag…. Konstaterade också att jag är en väldigt framåt person, hörs och syns och behöver öva på att backa ibland. Den egenskapen kan nog helt klart göra att jag uppfattas som en lite jobbig person. Samtidigt är det en styrka att faktiskt våga ta plats. Den här reflektionen kanske jag skriver om i ett helt eget inlägg framöver.

När jag kom hem satt jag och Rickard och pratade om allt möjligt och så tog jag tag i dagens träning. Springa intervaller eller jogga några kilometer. Tänkte att springa 400 meter är en bra idé. Rickard tyckte i sin tur att jag skulle utmana mig och springa i betydligt snabbare tempo än vad jag brukar. Jag var skeptisk, testade och konstaterade att den farten jag brukar springa 400 meter är ett bra tempo. Men jag utmanade mig på så sätt att jag körde den farten i en minut*5 och så 2*400 meter. Avslutade med några bra pilatesövningar.

Och så slutligen, Elisas fem en fredag som den här veckan handlar om ditt och datt. Tycker att det var riktigt bra frågor.

  1. Vad väljer du oftast, planera eller ta dagen som den kommer? Tar dagen som den kommer. Det är Rickard som är den som planerar och håller koll. Jag är lite mer ”go with the flow”.
  2. Vad föredrar du, tystnad eller något i bakgrunden? Det beror på dagsformen, ibland är tystnad bästa sällskapet men för det mesta vill jag ha något i bakgrunden.
  3. Vad funkar bäst för dig, ensam tid eller sällskap? Samma
  4. När något blir fel, skrattar du bort det eller stör dig? Skrattar bort det direkt när det händer och stör mig i efterhand.
  5. Vad känns enklast, göra klart direkt eller ta det senare? Jag är helt klart den som skjuter upp och så slutar det alltid med att jag blir irriterad på mig själv för att jag skjutit upp det. Det är egentligen bättre att göra klart direkt. Som igår med mina intyg.