Tempo

 Idag möttes vi upp, jag och Rickard+brorsan för ett tempopass i skogen. Som vanligt så här på måndagar är det 3kilometer som gäller. Jag är lite Runkeeperfantast och vill att alla pass ska loggas. Så här tre veckor in i mitt nya träningsliv är det bara att konstatera att det händer grejer och det snabbt. Känslan var riktigt bra, det var jobbigt men inte outhärdligt.Grymt kul att se resultat så snabbt och jag ser fram mot den dagen jag kan springa ännu snabbare. Något annat roligt är att utan att jag tänkt på det så matchar skosnörerna med hörlurarna och fodralet till telefonen. Jag brukar ju aldrig bry mig om sånt… Hehe.

Sjuttonåriga Hanna

Bilden är från någon vecka innan jag tog studenten. Jag gick till en ”riktig” fotograf för att ta fina bilder. Jag var väldigt obekväm framför kameran och hade svårt att slappna av. Men några bra bilder fick vi till iallafall och den här är favoriten.
 
Om någon hade sagt till mig då att ”Hanna, när du är tjugo kommer du ha fått ditt första barn och innan du är trettio kommer du ha tre” så hade jag skrattat dem rakt i ansiktet. Innan jag fick barn skulle jag vara gift, ha ordnad ekonomi och jobb. Bara ett år senare var jag gravid med Samuel med de sämsta förutsättningarna, jag bodde hemma, hade inget jobb, bara praktik och gjorde slut med killen under graviditeten då vi verkligen inte passade ihop. Som upplagt för kaos. Men trots att förutsättningarna inte är de bästa kan det bli riktigt bra ändå.
 
Som sjuttonåring kunde jag heller inte tänka mig att jobba med det jag gör. Jag skulle hålla på med hästar och vård var helt uteslutet. Nu älskar jag mitt jobb mest av allt och har aldrig ångrat att det var just inom vården jag valde att jobba. Jag älskar att jobba med människor, att få ge en liten del av mig så att deras vardag blir bättre.
Livet tar mig i riktningar som jag aldrig trodde som tonåring men vad bra det har blivit ändå.

Shopping och fotboll

Vi har varit på IKEA idag och shoppat lite, bland annat ljus. Nu är hösten här på riktigt och då vill jag tända ljus i princip hela tiden. Det blev besök i andra affärer också och jag hittade en sådan fin filt på Jysk som jag är väldigt sugen på men den fick stanna i affären. Nu ångrar jag mig såklart, den var ju så fin. Vi tog även en fika på Biltema, över förväntan måste jag säga. Deras chokladbiskvier var bara så goda!
Kvällen spenderades på Linköpings arena, LFC mötte Eskilstuna och hade stor chans att knappa in på serieledaren. Dock så var det var stans tråkigaste måstematch. Första halvlek var så lam och det blåstes två frisparkar på hela första halvlek. Zzz… Jag vill ha det hett på plan, det ska smälla på och vara tufft. Andra halvlek var bättre. Tyvärr så slutade matchen 0-0
 

Ett gäng ledsna plommon

Blev en alldeles fantastisk plommonpaj.
För ett tag sedan köpte jag plommon. De var dock stenhårda så de har stått i kylskåpet sen dess. De hade säkert mognat om jag lagt fram dom istället. Iallafall så tröttnade jag på att ha dem där så jag skalada dem, stuvade ner dem i en gryta med lite socker där de fick gotta ihop sig en kvart ungefär. Jag brukar alltid höfta när jag gör pajdeg men ett bra grundrecept är det här:
150 gram smör
1 dl socker
3 dl mjöl
2 tsk bakpulver

Jag brukar även ta i vaniljsocker, ca 1 tsk.

In i ugnen och grädda tills den fått fin färg. Doften som sprider sig i köket är fantastisk. Det där med nybakat alltså, tycker inte att det finns mycket som slår det. 
 
 

När lugnet sänker sig

Jag tror att alla småbarnsföräldrar kan skriva under på ordspråket ovan. Igår städade jag vardagsrummet och idag såg det ut som att jag inte städat på en vecka. Hela huset doftar nystädat och vaniljljus, älskar det. Jag har sjunkit ner i soffan nu och tänker inte göra många mer knop ikväll. Barnen sover, Samuel är hos sin biopappa och Rickard jobbar natt. Jag njuter av lugnet och att kunna göra det som intresserar bara mig. Har ni haft en bra dag?

Ut i skogen

Det blev ett riktigt bra pass ute i skogen idag. Planen var att springa 2,5km så snabbt jag orkar. Tiden jag sprang på var långt över förväntan. Men när jag utnyttjar min styrka, att kunna rulla nerför sparar jag mycket kraft. Visste ni det att bromsa när man springer nerför slösar otroligt mycket mer energi jämfört med att bara låta benen rulla. Jag brukar tänka ”vila,vila,vila” när jag springer nerför. Det fungerar faktiskt. När jag var klar så körde Rickard samma sträcka. Han är på en helt annan nivå än jag och sprang samma spår fyra minuter snabbare. Det är mycket på en så kort sträcka. Imorgon har jag en välförtjänt vilodag.

Mysmorgon

Jag vaknade tidigt, vid sex och låg i sängen och slösurfade på telefonen en stund. Efter en stund tände jag ljus och körde igång en maskin tvätt. En sån där morgon när doften av vaniljljus fyller huset.
Lunchen är förberedd, en köttgryta puttrar på spisen och en pizzasallad står i kylen och gottar ihop sig.
Jag tänkte njuta av lugnet nu innan barnen fyller huset med liv, glädje och ljud. Hoppas att ni får en härlig dag!

Dagens tips

Jag beställde skönaste polotröjan från Nelly. En sån där tröja som håller mig varm utan en massa lager. Jag gillade den så mycket så nu funderar jag på en färg till. Vilken säger ni, vinrött eller vitt? Vitt är egenligen mer jag, dras till allt som är vitt men det är inte den mest praktiska färgen.

Tio tips till att bli lycklig

I vårt personalrum på jobbet har chefen satt upp en lapp om hur man kan bli lycklig. Jag tänkte dela med mig av dessa tankar och hur jag tänker.
♥ Glädje och lycka kommer från dina egna tankar.
♥ Livet går i tankens riktning.
♥ Man kan grubbla sig sjuk – och tänka sig frisk.
♥ Ge akt på vad du tänker och tänk bort mörka tankar.
♥ Stäng av det negativa tänket.
♥ Sluta vara surmulen, lägg undan dina sorger och snart skiner du upp igen.
♥ Du bör göra glada saker.
♥ Välj bort energislukande surkartar.
♥ Sök efter ett rejält gapskratt varje dag.
♥ Världen är som den är och du mår som du väljer att leva i den.
Det är givetvis inte alltid så enkelt, ibland händer saker som man både behöver och måste få sörja och vara ledsen över. Men jag tänker att det är viktigt att det ledsamma inte får ta kontrollen över ditt liv. Att det sorgliga inte tar över utan att man kan leva sida vid sida och ändå ha ett bra liv fyllt med glädjeämnen. Man tillåter sig att bryta ihop för en stund och sedan resa sig igen. Jag tänker att man inte låter det negativa bli det nya ”jag” utan att man fortsätter vara den man är men med olika erfarenheter rikare. Jag tänker att man blir starkare av det svåra och med stärkt självkänsla. ”Jag kan mer än vad jag tror”.