Månad: juli 2018

Victorialoppet 2018

Publicerad den av Hannas krypin
Igår var det dags för den årliga upplagan av Victorialoppet. Det blev jag, Rickard, Annelie och Joar som åkte. Joar kom och åt lunch med oss och sedan styrdes kosan för att hämta upp Annelie. Vi kom ganska tidigt till mötesplatsen och sedan bar det av längs en slingrig skogsväg. Vi var på väg! Att åka på en söndag i semestertider innebar såklart mycket trafik på vägarna. Väldigt mycket trafik… Det lättade i Oskarshamn. Det var fantastiskt vackert väder över bron, inte ett moln men jag kunde inte se så mycket då jag var chauffören. När vi närmade oss Borgholm fastnade vi i trafikkö och ett tag var vi rädda att Rickard skulle missa starten i fyra kilometers-loppet. Det gjorde han inte. Vi var på plats och kunde hämta ut nummerlapparna med fyrtio minuter tillgodo. En annan hade säkert stressat upp sig en aning men inte Rickard inte. 
Rickard värmde upp inför sitt lopp och vi andra pysslade lite. Fixade med nummerlappar och chipet till skon. Jag bestämde mig för att springa i bara sporttopp vilket skulle vara det bästa beslutet. Kommer aldrig mer springa lopp när det är varmt med linne över.

Vi knallade bort till starten och såg när Rickard drog iväg. Full fart från början. Något annat duger inte. Efter strax under 14 minuter kommer Rickard in på målrakan och vinner 4 kilometer med två minuters marginal till tvåan. En funktionär sa till han ”när du blir stor kan du springa nio kilometer” och Rickard kontrade med att ”jag ska springa nio kilometer med”.
Kul att ha J och A med på trippen! J hade tidsmål medan A skulle ta det lite mer som det kom.
I väntan på att Victorialoppet skulle börja tittade vi lite på VM-finalen mellan Frankrike och Kroatien.
Jag hade ganska tråkig inställning den här gången. Jag vet hur jobbigt det blir för mig att springa i värme. Jag hade även dålig känsla i kroppen från förra året när jag inte var ett dugg nöjd med min tid och ett lopp där jag fick slita från början till slut.
Jag hängde på Rickard, J och A på uppvärming och när jag började springa kände jag att jag hade en väldigt bra känsla i kroppen. Lätta ben och full med energi. Jag började hoppas på att faktiskt kunna springa fort. Min taktik blev att springa snabbt i början för att sedan ha marginal till att kunna sänka tempot i slutet. Startskottet gick och jag släppte direkt A som sprang iväg i ett lite högre tempo än vad jag kände att jag kunde springa i. Energin som jag kände på uppvärmningen fanns kvar i kroppen och första kilometern gick i 4,54min/km. Aldrig någonsin har jag sprungit i den farten på tävling. Första tre kilometerna sprang jag på 14,54min och så snabbt har jag aldrig sprungit ett lopp. Inte ens ett tempopass på löpbandet har gått i den farten. Jag vet inte var energin kom i från men jag matade på och har ett nytt personbästa på fem kilometer (25min och 50sek). Vid fem kilometer kom första vätskekontrollen, en aning så sent men så välkommet. Jag drack ett par klunkar och hällde resten av vattnet över mig. Det var en tjej som jag la märke till lite extra. Hon sprang före mig och efter ett tag kom jag i fatt henne då hon börjat gå. När jag sprang om henne började hon springa igen och så fortsatte det ett bra tag. Springa snabbt, gå, springa snabbt. Jag fick känslan av att hennes taktik var att ”jag får vila tills hon kommer i kapp, sen måste jag springa igen”. Inte mig emot faktiskt, jag fick något annat att tänka på. Jag tror att jag till slut kom före henne i mål alternativt att vi kom samtidigt. För jag sprang om henne en sista gång och sedan kom hon inte ikapp. Inte vad jag la märke till iallafall. Publikstödet runt banan är något alldeles extra och gissa att det var guld värt med publik runt banan som stod med vattenslangar och blötte ner varma löpare. Helt underbart att springa igenom och det gav mer energi. Målet närmade sig och jag fick till slut springa i mål på min nästa snabbaste tid i Victorialopps-sammanhang. Så supernöjd och tacksam över vad kroppen är kapabel till!
Min officiella tid blev tre sekunder bättre. Hur nöjd som helst med min prestation. Mer tankar om framtida träning kommer under veckan. Med tanke på resultaten som jag fått på de tre senaste tävlingarna är min motivation till att träna ännu större.
Nöjda löpare. J som har nytt PB på 9 kilometer, Rickard som vann fyran och sprang bättre än vad han räknat med på nian och A som också var grymt nöjd med sin prestation.
Vi drog till en badstrand i Borgholm efter loppet och det var helt underbart att doppa kropparna i det kalla men sköna vattnet. Ljuvligt!
 

I badet

Publicerad den av Hannas krypin
Jag och Sofia möttes upp för att åka till Stureforsbadet och simma lite. (Hon någon kilometer och jag lite vid bryggan.) Medan Sofia simmade sina längder satt jag i skuggan och njöt av att bara vara en stund. Funderade på vilken strategi jag ska ha inför loppet imorgon och hur kroppen kommer reagera på värmen. När starten går kommer det vara 27 grader. Inte min cup of tea egentligen men det är bara att gilla läget. Jag vill ju så gärna springa, fjärde året på rad blir det.
Iallafall, även jag hoppade i. Till slut, badkruka som jag är. Det var härligt att doppa mig och det kändes som en bra uppladdning inför imorgon. Det blev en riktigt härlig eftermiddag tillsammans!
 

En daglig shot

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon! Eller morgon och morgon, nu är det mer förmiddag här. Det blev sent i går med och nu längtar jag efter rutiner igen. Komma upp tidigt på morgnarna och inte sova bort dagarna. Visst är det skönt med sovmorgon men inte jämt. På måndag börjar jag jobba igen. Tre veckor har gått så fort men det har varit en underbar sommar. En sommar som började redan där i maj. Hur härligt? Kan inte komma ihåg när det en sådan här lång sommar senast.
Idag har jag börjat med rödbetsjuicen och ärligt talat så var den riktigt äcklig. Aloe vera smakar illa men inte alls lika illa som rödbetorna. Det är 100% rödbetor så den behöver spädas lite för att inte magen ska bli paj. Det kan den bli ändå så jag startar med låg dos för att vänja kroppen. Det ska bli intressant att se effekten om ett tag. Det finns en del forskning kring rödbetorna som visar effekten så det känns beprövat och inte bara hittepå.

Superfynd och rödbetsjuice

Publicerad den av Hannas krypin
Jag och Rickard åkte in till stan, dels för att titta på löparskor men även köpa rödbetsjuice. Vi testade båda en shot rödbetsjuice på Byrundan och då blev jag intresserad. Rickard har varit nyfiken bra länge. Rödbetor innehåller nitrat vilket i kroppen omvandlas till nitrit. Nitrit gör att musklerna i kroppen kan ta upp syret bättre. Effekten är att man orkar längre, särskilt om man håller på med någon form av uthållighetsträning.
Andra fördelar är:
– Renar kroppen då rödbetan innehåller aminosyran metionin som hjälper kroppen och dess reningssystem.
– Bättre hy
– jämnare blodscoker och minskar sötsuget. Innehåller även kostfiber.
– Det finns studier som visar att nitrat påverkar syreupptagningsförmågan och gör att kroppen behöver mindre syre. Det har effekten att man blir effektivare och uthålligare.
– Sänkt blodtryck
– Bra för immunförsvaret.
Det ska bli intressant att testa och se om det blir någon skillnad framöver.
Vi kollade även på löparskor. Jag är kär i Asics och har sprungit i det märket de senaste åren. Ikväll kände jag ändå att jag iallafall skulle testa andra skor. De första paren jag testade, Nike och Adidas passade inte på mina fötter. När jag provar skor vill jag känna det som att jag går på moln. Det ska kännas lätt och mjukt. Dessa var jag nyfiken på. Det grå paret är med rejäl stötdämpning och pronationsstöd och den rosa skon är lite mer en lättviktsskor. Av säljaren blev jag dock rekommenderad att inte ta de grå. De är mer för promenad vilket jag tyckte jag var konstigt för det stod ändå löparsko.
Till slut föll valet på dessa skor. Ett par från Saucony, lite mindre stöd än jag är van vid men jag pronerar inte så tänkte jag skulle testa. Däremot springer jag som om jag går på en catwalk med fötterna på en linje framför varandra. Skorna var nersatta 1400 i pris och hade precis den där känslan som jag efterlyser. Jag testsprang på löpbandet och behövde inte mycket tid att bestämma mig. Jag ser fram mot att springa i dem på Victorialoppet på söndag.

Favorit i repris

Publicerad den av Hannas krypin
Jag filmade ett så bra pilatesprogram men när jag skulle klippa ihop alla delar visar det sig att kameran hakat upp sig i två av klippen. Typiskt nog så var det tjugo minuters delen som hakade upp sig åtta minuter in så nu måste jag filma om. Dessutom så håller den på och zoomar in och ut, hur störande som helst när jag måste ha ljudet på. Annars spelar det ju inte så stor roll. Jag har letat upp min gamla videokamera och håller på och laddar den nu så får jag göra ett nytt försök senare. Eller mer en annan dag för det blev ett bra träningspass. Tills vidare lägger jag upp mitt program för nybörjare igen.

Het och aktiv träningsdag

Publicerad den av Hannas krypin
I förmiddags möttes jag och Sofia upp för en långpromenad. Hehe, jag brukar aldrig vara sen men idag kom jag lite för sent. Gav frukost till ödlorna, fixade vätskeersättning och drack aloe vera + c-vitamin. Klev upp sent så någon frukost blev det inte. Det tog jag när jag kom hem istället. Som vanligt så gick vi vår långa runda som är nio kilometer.
Ikväll åkte jag och Rickard till löparbanan för att springa intervaller. Jag var inställd på supertusingar idag igen och så fick det bli. Men det var tungt, dels på grund av värmen men också på grund av långpromenaden tidigare idag. Det ultimata är kanske egentligen att göra tvärtom, springa först och gå sedan men det förutsätter att jag kommer upp på morgonen och inte går och lägger mig efter midnatt. Det är en av fördelarna med att jobbet börjar på måndag, hihi. Jag kommer gå och lägga mig vettigt. Egentligen så gillar jag mer att kliva upp tidigt än att vara uppe sent.
Träningsplanerna för resten av veckan ser ut så här: vila och återhämtning inför Victorialoppet på söndag. Vilan kommer bestå av aktiv vila genom rörlighetsträning och promenader. Den senaste veckan har jag knappt inte tränat någon pilates och jag längtar efter en härlig genomkörare. (Imorgon tänkte jag lägga ut ett nytt inlägg i min kategori do´s and dont´s. Det var länge sedan nu.) Dock så har den här veckan varit tuff med löpningen och avslutas som skrivet med loppet så jag vill inte överbelasta mig.

The art of the brick

Publicerad den av Hannas krypin
Idag var våra vänner Stefan och Sandra här med sin lille pöjk. Vi åt grillat och så hade jag gjort en väldigt god rabarberpaj till efterätt. Därefter åkte vi och såg utställningen The art of the brick på Saab arena. Utställningen är gjord av konstnären Nathan Sawaya och består av 80 skulpturer och en miljon legobitar. I slutet av utställningen kan man bygga lite med lego själv. Jag skulle gärna shoppa en legolåda till mig. Bara för att det är så roligt.
Flygeln var den skulptur som jag gillade bäst. Den består av ”bara” 24000 legobitar.
Dinosaurien tog en hel sommar att bygga. Jag förundrades över hur man kan bygga såna här grejer. Var börjar man liksom. Med svansen eller med huvudet, eller kanske ett ben.

Glass i stora lass

Publicerad den av Hannas krypin
Ikväll åkte vi till Smultronstället i Söderköping tillsammans med Rickards systers familj. Jag velade om jag skulle ta det som var snällast mot magen eller det jag var sugen på. Det blev det senare. En härlig bananglass med massor med kolasås. Lite sött var det allt men ingen sommar utan glass här. 
Vi gick även upp på berget. Det är också ett måste. Men att gå uppför de där trapporna är bra träning. Jag och Rickard pratade om att åka hit igen för att springa i spåret som går runt det här berget.
Alla kusinerna utom lilla Ronja som inte var pepp på att vara med på bild.
Små mysiga och charmiga gator. Ibland drömmer jag om att bo på det här sättet. Men bara ibland. Tror charmen skulle försvinna om jag såg det varje dag.

Karhu run 2018

Publicerad den av Hannas krypin
 
I helgen var både jag och Rickard tveksamma till om vi skulle springa lopp idag igen med tanke på att det blev ett lopp i fredags och på söndag är det årets upplaga av Victorialoppet. Men jag och Rickard skulle ändå träna idag och Marcus var pigg på att springa. Så vi åkte ner till Västervik för att springa Karhu run. Vi sprang förra året med och min målsättning idag var att springa snabbare än vad jag gjorde förra året.
Parkering hittades nära startområdet och nere vid hamnen är det så fantastiska små hus. Vi knallade bort till startområdet och anmälde oss. Sedan blev det en lång väntan inför start.
En kvinna såg när jag fotade rosorna på bilden ovan så då ville hon visa mig sina. Först blev jag lite skeptisk, knalla in på en främmande kvinnas tomt och fota men tänkte att visst, jag blev nyfiken. Kvinnan bodde i ett helt fantastisk litet radhus precis vid vattnet. Rosorna då? Ja, visst var de fina och jag har aldrig sett just den sorten. Lite avis blev jag också på läget, precis vid vattnet. Helt underbart fint!
Jag varvade uppvärmning med att ta bilder och filura över taktik. Om jag skulle springa iväg i ett snabbare tempo än vad jag egentligen klarar av. Eller springa sakta i början och öka i slutet. Helt klart var att jag skulle springa snabbare. Något annat fanns inte på kartan.
Glad och peppad på att ge mig iväg!
Till slut gick startskottet. Jag och brorsan hade sällskap och första kilometern gick på lite mer än fem minuter per kilometer. Så taktik blev att försöka hålla det tempo så länge som möjligt. Jag sackade dock lite och Marcus låg före. Vid vätskekontrollen innan tre kilometer kom jag ikapp och därefter hade jag täten ett tag. Ett mycket roligare sätt att springa när man hjälps åt lite att dra. Strax efter tre kilometer går banan in i målområdet igen för varvning. Om första varvet går nere vid hamnen och är flackt så är andra varvet mer backigt och går i bostadsområdet. Backarna är inte särskilt branta men de är långa vilket suger rejält i benen. Desto mer tacksamt är det att det är lika mycket nerför där jag passar på att rulla och samla kraft. Återigen sprang jag om brorsan men han kom i kapp mig ungefär 400 meter kvar till mål. Där orkade jag inte jobba ikapp utan han kom i mål med enbart fyra sekunder före mig. Känns lite surt, att avståndet var så kort. Trodde det var längre men inte i tid. Mitt tidsmål då, det fixade jag med 37 sekunder till godo och topp femtio i placering. Grymt nöjd tjej!
Rickard sprang som vanligt suveränt bra. Plats åtta sprang han in på i ett tufft startfält.

Kärlek till kroppen

Publicerad den av Hannas krypin
Jag läste ett inlägg på Instagram som jag tyckte var så bra så jag ville dela det med dig. Jag delar det i sin helhet. När jag tänker efter så är det så dumt att noja över kroppen. Den är alldeles fantastisk. Jag har fått tre fantastiska barn. Jag kan döma matcher, för det mesta mer än en i veckan, träna på en nivå som jag aldrig trodde att jag skulle kunna göra.  Den förtjänar kärlek!

”Det är så lätt gjort att man bara hittar en massa fel och brister. Hittar lite åderbråck här och lite åderbråck där. Hittar celluliter både här och där. På lår och på rumpa. Ser gammal skrynklig hud som hänger slappt över knäna. Ser en tendens till valk vid magen el. så ser man och konstaterar att man redan har en och annan. Ja, ni hör ju själva hur eländigt och kärlekslöst det här låter. Vem orkar vara lycklig i ett sånt här förhållande i längden? Förhoppningsvis ska vi ju leva länge till tillsammans så då gäller det att både ge och ta lite kärlek av varandra.
Vi vänder istället på steken och så försöker vi hädanefter tänka lite positivt och konstruktivt. Så länge vi har en fungerande kropp, två starka och friska ben som lyder oss och bär upp oss, en kropp och en knopp som ställer upp för oss i alla väder så ska vi vara tacksamma. Vad spelar det då för roll att det dallrar lite här och där eller kanske t.o.m.skaver lite mellan låren?
Vi har alla tacksamt nog fått varsin kropp och vi äger faktiskt både rätten och skyldigheten att ta ett eget ansvar över vår hälsa. Hur vi väljer att vårda hälsan och ta hand om vår kropp är däremot upp till oss själva. Jag gör det på mitt sätt och jag hoppas från hjärtat att du gör det på ditt sätt.”  @ojalahappyhealth