”Jag är inte motiverad, jag tar tag i det när jag känner mig motiverad”
Känns tanken igen? Vi är många som väntar på att motivationen till att göra saker ska komma av sig självt. Men är det verkligen så med motivation att den bara kommer som ett brev på posten en vacker dag? Det tror inte jag. Motivation är något som man får jobba för varje dag. Det är en drivkraft, en passion som gör att man vill göra det som egentligen tar emot. Du som är ny har säkert inte läst det här inlägget men du som hängt med ett tag kommer säkert ihåg det: ett starkt varför är den bästa drivkraften. Motivation är för mig samma sak som att hitta sitt varför. Det är mitt ”varför” som får mig att kämpa vidare när det känns lönlöst, när det känns som att jag aldrig kommer ta mig dit jag vill. Motivation är något som jag får arbeta för varje dag.
Motivation skapas genom ambition. Ambition är valet att vara, göra, ha eller uppleva något större i livet och så fort vi vill ha något särskilt blir vi motiverade. Det är bra att fundera över vad man vill. Genom den önskan väcker man energi och motivation. Ju högre önskan, desto mer motivation känner vi.
Det kanske verkar som att jag inte har några problem att ta mig ut och träna men ärligt talat. Jag känner mig inte alltid sugen på att träna. Skulle jag gå efter när jag är motiverad så skulle många pass utebli. Därför anser jag att man inte kan lita på motivation fullt ut. Den kommer och går lite som den vill.
Vad är min drivkraft?
Det som motiverar mig är tanken på att hela tiden bli bättre och utmana mig själv. Att jag måste prestera på fotbollsplan gör en hel del för motivationen. Jag måste hålla mig i bra form för att orka matcherna. Orkar inte kroppen så orkar inte huvudet heller och risken att det blir fel blir större. Men sen tycker jag att det är så roligt. Älskar känslan efteråt av att ha rivit av ett svettigt intervallpass. Jag känner mig lycklig och hög på endorfiner.
Det här är ett inlägg som jag skrev redan 2016 men ämmet är högaktuellt.
