Månad: mars 2019

En pilatesteaser

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon måndag! Uppe med tuppen som vanligt. Skönt med egentid. Jag sitter här vid datorn och försöker samtidigt hitta ny musik till mitt corefusion-pass ikväll. Just nu lyssnar jag på Enya, bra avslappningsmusik måste jag säga.
Du som följer mig på instagram (@hannafialotta) har redan sett det här klippet nedan. Jag visar iallafall hur man kan bygga upp styrka till en full teaser med pilatesringen.

Filmen är på snabbspolning för att få plats på Instagrams en minut.
För några år sedan var det här min favoritövning. Den utmanar höftböjare, magen, balans och om man lyfter upp i ryggen så får man även med ryggsträckarna. En utmaning för hela kroppen med andra ord i samma övning. Hur bra är inte det!
 

Ute i vårsolen

Publicerad den av Hannas krypin
Idag åkte jag iväg till Linköpings Arena för att döma fotboll. Det var en träningscup och jag skulle döma de första två matcherna. Femtonåriga pojkar spelade och det var så roligt att få vara ute på plan och bara synas vid behov. En duktig domare syns inte brukar man säga. Nu är jag kanske lite skrytig men jag fick mycket beröm av samtliga lagledare så det var extra roligt att få cred. Jag hade ju själv känslan av att det gick riktigt bra. Tog de situationer som fanns att blåsa för och släppte resten med bra kommunikation. Det köpte spelarna vilket gjorde det så roligt. En annan grej som var rolig är att kroppen verkligen stämde. Sen kan jag ha tagit hjälp av en av mina snuttefiltar (mer om det i ett annat inlägg) men förra gången jag gjorde det så var det tungt ändå. Den känslan hade jag inte idag. Jag håller tummar och tår att kroppen börjar vänja sig vid det nya på riktigt. Det känns lovande i allafall. Så jag åker till jobbet om en stund med en riktigt härlig känsla i kroppen!

Födelsedag i dubbel bemärkelse

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon! Hoppas att du har sovit gott. Det har jag gjort. 🙂 Vet du vad jag har missat? Nej det vet du ju inte såklart. Fröken Rödlöks inlägg påminde mig iallafall om att jag har glömt bort min bloggs födelsedag! 17 mars 2007 skapade jag min blogg. Jag har alltså bloggat på hannafialotta.blogg.se i tolv år. Det här är ändå den största anledningen till att jag inte vill byta plattform. Hur skulle jag kunna lämna mitt älskade hannafialotta? Men jag kanske startar en ny blogg framöver bara för att testa en ny plattform. Grattis i efterskott iallafall till bloggen. 💝
Men från en sak till en annan. Igår firade vi min vän Sofias födelsedag. Precis som förra året sågs vi Strandgatan 2 för mat och sedan bowling. Det är så gott att få steka maten själv så här på en black stone. Har du testat någon gång?
Efter maten spelade vi bowling och jag var så dålig igår. Träffade knappt en kägla, fick bara skruv hela tiden så den gick i rännan. När man inte har barnen med sig kan man ju inte ha bumpers. Det kanske man inte kan heller, haha. Bortsett från att jag var värdelös på bowlingen så var det en rolig kväll. Kvällen slutade ganska tidigt och när jag och Rickard kom hem så skrev jag några kommentarer och sedan kröp vi i säng. I natt sov jag som en stock vilket passar väldigt bra med tanke på att jag ska ut på fotbollsplan och döma fotboll. Första matchen börjar nio. Det ska bli kul! 🙂 Eftermiddagen kommer spenderas på jobbet vilket är mindre kul men det kommer bli skönt att få vara ledig imorgon. Önskar dig en riktigt underbar dag!
 

Madeleines bloggutmaning

Publicerad den av Hannas krypin
Jag har alldeles tappat bort Madeleines bloggutmaning. Jag har såklart läst inlägg men inte tagit mig tiden till att själv skriva några rader. Så hoppar på igen nu då. Börjar med dagens tema som är:
I sommar ska jag….
Det som jag ser mest framemot är semester och att vi ska åka till Gotland. Den här gången har vi lyxat till det och hyrt en lägenhet. Minns första gången vi åkte till Gotland, då sov vi i campingtält på Kneippbyn. Det blir femte gången vi åker dit och jag tröttnar aldrig. Utöver Gotland ska jag njuta och ladda mina batterier.
Jag mötte Lassie….
När jag mötte Lassie var en spännande rubrik. Det första jag tänker är på Ainbusk Singers låt Lassie. Jag har för övrigt alltid trott att det är Lili & Susi som sjunger den men det var det visst inte. Bra koll jag har….  Tänker av någon anledning på raden:
”Men hemskhet kan vända och maskroser tända sina knoppar att växa upp i gryningen. När spökena glufsar mot jag än då lufsar hon till oss, mig & dig, med all sin kärlek.”
Jag tycker fortfarande att sången är mysig. Finns så mycket hopp tycker jag.
Då blev jag riktigt rädd…..
När Samuel var bebis så var jag på väg till bussen. Jag vet att jag tittade innan jag gick över vägen men det kommer en bil i full fart. För att inte köra på barnvagnen med Samuel i var föraren tvungen att ta ut kurvan. Så han körde precis framför oss.
Den andra gången jag blev riktigt rädd var när jag bar Ida i famnen och skulle fixa ersättning till henne. Jag ser inte var jag trampar och trampar rätt på en leksak som gör att jag halkar. Tappar Ida såklart och den smällen i golvet glömmer jag aldrig. Så hemskt.
Sen har jag såklart blivit rädd i en mängd andra sammanhang också såklart men vi byter ämne istället till….
När jag kände mig helt lost….
Lite lost och förvirrad tycker jag att jag kan göra lite när som. Men såklart kommer jag inte på något exempel nu.
En tv-serie jag älskar…
Jag tittar inte särskilt mycket på serier, men en serie som jag älskade är Greys anatomy. Jag har dock inte tid att kika på serier.
En tv-serie jag anser vara överreklamerad….
Här har jag ingen åsikt. 
En oanad talang jag har…. 
Det måste vara att jag faktiskt kan mjölka kor och köra traktor. Jag gick naturbruksgymnasium i skolan så lärde mig det där.
Min allra bästa kompis….
Är såklart Rickard. Utan honom vore jag ingenting.
En låttext som berör….
This is me från The greatest showman.
I am not a stranger to the dark
Hide away, they say
’Cause we don’t want your broken parts
I’ve learned to be ashamed of all my scars
Run away, they say
No one’ll love you as you are
But I won’t let them break me down to dust
I know that there’s a place for us
For we are glorious
When the sharpest words wanna cut me down
I’m gonna send a flood, gonna drown them out
I am brave, I am bruised
I am who I’m meant to be, this is me
Look out ’cause here I come
And I’m marching on to the beat I drum
I’m not scared to be seen
I make no apologies, this is me
Oh-oh-oh-oh
Oh-oh-oh-oh
Oh-oh-oh-oh
Oh-oh-oh-oh
Oh-oh-oh, oh-oh-oh, oh-oh-oh, oh, oh
Another round of bullets hits my skin
Well, fire away ’cause today, I won’t let the shame sink in
We are bursting through the barricades and
Reaching for the sun (we are warriors)
Yeah, that’s what we’ve become (yeah, that’s what we’ve become)
I won’t let them break me down to dust
I know that there’s a place for us
For we are glorious
When the sharpest words wanna cut me down
I’m gonna send a flood, gonna drown them out
I am brave, I am bruised
I am who I’m meant to be, this is me
Look out ’cause here I come
And I’m marching on to the beat I drum
I’m not scared to be seen
I make no apologies, this is me
Oh-oh-oh-oh
Oh-oh-oh-oh
Oh-oh-oh-oh
Oh-oh-oh-oh
Oh-oh-oh, oh-oh-oh, oh-oh-oh, oh, oh
This is me
and I know that I deserve your love
(Oh-oh-oh-oh) ’cause there’s nothing I’m not worthy of
(Oh-oh-oh, oh-oh-oh, oh-oh-oh, oh, oh)
When the sharpest words wanna cut me down
I’m gonna send a flood, gonna drown them out
This is brave, this is proof
This is who I’m meant to be, this is me
Look out ’cause here I come (look out ’cause here I come)
And I’m marching on to the beat I drum (marching on, marching, marching on)
I’m not scared to be seen
I make no apologies, this is me
When the sharpest words wanna cut me down
I’m gonna send a flood, gonna drown them out
I’m gonna send a flood
Gonna drown them out
Oh
This is me
Titeln till min bok om mitt liv skulle heta:
”Från soffpotatis till hängiven pilatesinstruktör och fotbollsdomare”
Men om jag skulle skriva en bok så skulle det vara en roman. Drömde som barn om att bli författare och det hade varit roligt. Kanske i framtiden.
När ingen ser mig så…
Ja, vad gör jag då? Jag pratar med mig själv. Varför skulle jag inte det liksom, då får jag de bästa svaren, haha!
 
 
 
 

Fem en fredag vecka 12: På agendan

Publicerad den av Hannas krypin
Du deltar genom att svara på frågorna i din blogg (eller genom en kommentar om du inte har en blogg). Lämna gärna en kommentar hos Elisa så jag och andra kan hitta in till dig och läsa dina svar. Glöm inte att länka hit så fler kan ta del av Fem en fredag.
  1. Vad var din första tanke när du vaknade i morse?
  2. Vad var först på agendan för idag?
  3. Vad är sist på agendan för idag?
  4. Vad har du tänkt på mest under veckan?
  5. Vad har du inte fått gjort idag?
1.
”Jag ska filma en pilatesklas idag”. Den andra tanken var ”fast det gör ju lite ont i kroppen, orkar jag verkligen?”
2. Skriva färdigt några kommentarer som släpade efter från igår och sedan spelade jag in min klass.
3. Borsta tänderna och sedan sova.
4. Det jag tänkt på mest under veckan är ämnet som vi diskuterade på närträffen igår. Suicid är ett annat ord för självmord och hemskt att tänka på och jobba med. Om man vill jobba med psykisk ohälsa är det viktigt att kunna en del om ämnet. Det viktigaste jag lärt mig om området är att inte vara rädd. Inte vara rädd för att prata.
5. Städa, kanske skulle ha passat på att röja lite men har istället lärt mig en del om autism. Mycket spännande att läsa om. Haha, jag skriver nog det om allt men det är verkligen spännande!

Veckans pilatesklass

Publicerad den av Hannas krypin
Jag fick feeling och spelade in en pilatesklass åt dig här på morgonen. Klassen är 45 minuter och kommer gå igenom hela kroppen. Jag har idag kört med vikter men har du inga vikter så går det precis lika bra utan.
Jag tänkte försöka ha en klass i veckan här på bloggen. Har du någon önskan på en klass du vill att jag ska göra, skicka iväg en kommentar till mig. Det kan tex vara:
– fokus mage
– rörlighet
– ben
Kanske du vill att jag ska göra en avancerad klass eller en klass där kroppen får sig ett rejält träningspass men med fokus på modifieringar. Haha, bara av att skriva det här inlägget fick jag inspiration till ett gäng klasser jag kan göra framöver. 🙂

En givande men tung dag

Publicerad den av Hannas krypin
Imorse bar det av till Stockholm, jag hämtade upp C i Norrköping och sen åkte vi raka vägen. Dock så hade det hänt en allvarlig trafikolycka  med en lastbil inblandad (föraren avled 🙁 ) så vi satt fast i bilkö i över en timme. Vi kom över en timme sent och när vi kom fram gick vi igenom en gruppuppgift som de andra hade jobbat med. Det var tre dilemman som skulle diskuteras med problem som kan uppstå när man jobbar i grupp.
Därefter hade vi en paus och delades sedan in i två grupper. Min grupp började med att titta på film kring normer, män och mäns psykiska ohälsa.
Filmen finns på Youtube och tillgänglig för vem som helst som vill veta mer.
Det var så intressant att få männens perspektiv och mer information om mansrollen och hur den påverkar mäns sätt att visa känslor. Eller snarare att män generellt inte visar känslor. Det är kvinnors psykiska ohälsa som syns mest men att män kan må precis lika dåligt talas det inte lika mycket om. Eller det faktum att det är flest män som begår suicid.Efter filmen så var det lunchdags och sedan var det min grupps tur att diskutera kring olika frågor. Men det blev tunga tankar det här så tror jag bryter med dessa rader. Jag fick med mig många insikter hem och jag känner verkligen att min kunskap har ökat.
Jag hade pilates ikväll så det blev till att åka tidigare och givetvis hamnade vi i kö igen, en olycka hade hänt och bilen höll på att bärgas. Så typiskt när jag har bråttom. Jag kom såklart sent men deltagarna fick sig en rejäl omgång. Och jag med som ska prata samtidigt. Det är en konst att kunna prata och demonstrera övningarna samtidigt på ett bra sätt. Jag blev så glad då M verkligen vill att det ska bli en fortsättning på min pilates i höst också. Hon tycker det är ett bra komplement till övriga kurser. Hon har också bara fått positiva omdömen vilket gör mig väldigt glad.

Kalla mig galen….

Publicerad den av Hannas krypin
…. Men igår fick jag feeling och sprang fyrtio (!!) intervaller på löpbandet. Jag hade inte tänkt springa så långt men så hade jag två ben som faktiskt ville springa och som kommer ihåg hur man gör. Bäst att passa på tänkte jag. Totalt blev det 12 kilometer i intervall + en kilometer uppvärmning och sedan såklart nedvarvning.
My skrev: har en fråga vad är det som du vill äta som du inte ”får” äta nu under ketodieten? och vad saknar du inte alls som du åt mycket innan keto?
Det som jag saknar mest är just nu och längtar efter är smoothiebowls. Dock så är varken frukt, bär eller nötter/frön ketovänligt. Macademianötter kan dock vara okej ibland. Så det är något som jag verkligen vill äta. Ja, så ska vi inte glömma barebells heller. Mm, nu blev jag ju sugen bara för att jag skrev om det.
Något som jag däremot inte saknar är godis och annat sötsliskigt. Semlan som jag smakade för ett par veckor sedan var inte god. Nu har jag varit sockerfri en månad och vill inte prova igen,
Trollkatt undrar: Har du någon bra länk om keto-info att dela?
Ja, det har jag. Bloggen Martina Johansson är min upplagsbok. Om jag blir osäker på något så går jag direkt in på hennes blogg och skriver in frågeställningen. 99 gånger av hundra så finns det svar på mina frågor. Börja med att söka på keto så kommer alla inlägg upp som hon skrivit i ämnet. Det är många, läs även kommentarsfältet då det finns mycket matnyttigt där också. 
Anonym undrade vilket löpband vi har och om jag kan rekommendera något:
Det här med löpband tycker jag är ganska svårt. Att rekommendera alltså, det beror ju helt och hållet på vad man vill kunna göra på löpbandet. Har man mer tänkt att använda det till promenader så är det kanske mer ett promenadband som räcker gott och väl. Vill man däremot kunna träna allt, ja då krävs det lite mer i både prestanda, möjlig fart man kan springa i och lutning. 
Det löpband som vi har börjar ha några år på nacken nu men fungerar fortfarande lika bra. Det är av märket Titan fitness. Löpbandets maxhastighet är 22 kilometer/h och går upp till 20% i lutning. Vi är jättenöjda.
 
 

Härliga plättar och närträff

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon! Idag ringde klockan kvart över fyra. Hu vale, vad tidigt. Men jag har sovit bra. Somnade som en sten med datorn i knät medan jag höll på att skriva de sista kommentarerna i FB-grupperna. Vaknade till en timme senare och skrev färdigt och sen somnade jag om igen, haha. Anledningen till den tidiga uppgången är att jag ska åka till Sollentuna för närträff. Idag ska vi prata om suicid vilket känns tungt och jobbigt. Så därför byter vi ämne. Minns du ketogröten jag skrev om för ett tag sedan? Att steka plättar av samma smet blir otroligt gott. Till 1 person behöver du:
3 ägg
2,5 msk kokosmjöl
2 msk kokosmjölk
Mixa ihop smeten och stek sedan plättar i rikligt med smör. Toppa med frukt och bär eller nötter. Kör du ketostyle: toppa med smör. Det blir otroligt gott!
 

Det här med ketoadaptering

Publicerad den av Hannas krypin
Igår var jag och Rickard på Sofias tisdagsspinning. Det blev ett bra pass med mycket stående cykling. Det gillar jag mest, det är mest likt ”vanlig cykling”. Vi körde också tabataintervaller vilket påminde mig om att det var länge sedan som jag och Rickard körde våra tabataintervaller. Kanske ska göra det idag innan jag drar till jobbet.
Godmorgon! Jag har suttit en stund och kommenterat ikapp bloggar, väckt barn och läst på om keto. Det här med keto och att ketoadaptera är en hel vetenskap. Det räcker inte att kosten är i balans utan allt runt omkring måste också vara i balans. Nu hamnade jag på en sida där jag läste att konditionsträning påverkar ketoadapteringen (=ställa om kroppen till att använda fett som energi istället för kolhydrater) att stress påverkar, sömn, ja egentligen allt. Och då går mitt huvud upp i varv och jag känner mig stressad över just konditionsträningen. Det var ju inte så här det skulle bli. Jag måste ju köra på med min träning i och med att jag inte är redo att ta ett sabbatsår från fotbollen bara för att ketoadaptera.
Så vad har jag hittills gjort för att skapa balans?
– tagit tag i mina sömnrutiner. Går och lägger mig innan tio och kliver upp fem för det mesta.
– börjat logga allt fett och protein jag äter för att koll så att jag inte får i mig för lite. Jag trodde det skulle vara lätt att få i sig mycket fett (minst 200 gram per dag) men äter fortfarande en aning för lite. Igår vispade ihop egengjord majonnäs som jag ska spetsa måltiderna med. Har varit lite rädd för att göra egen majjo men det är inte ett dugg svårt.
Vad gäller stressen jag känner så tänker jag jobba på att slappna och våga lita på processen. Försöka få in mer pilates i min vardag då det är något som får mig att vara här och nu och slappna av. Jag behöver hitta en bättre struktur för mina studier så att det inte blir ett extra stressmoment.
Men det här inlägget blev inte så positivt så låt oss prata om de fördelarna jag faktiskt upplever:
– jag är mycket piggare.
– mitt sötsug är inte lika framträdande längre. Visst kan jag bli sugen när jag ser godsaker på bild. Men har inget behov av att sitta framför tv:n och äta något på kvällen.
– jag är inte lika hungrig. Håller mig mätt mycket längre och har upptäckt att jag faktiskt inte är bottenlös.
– jag äter grönsaker till i stort sett alla mål. Förutom till min ketogröt.