Månad: september 2019

En bra fredag

Publicerad den av Hannas krypin
Jag tänkte börja det här inlägget med att berätta att det blev pilateskurs i Mölby. Vi (eller rättare sagt M på Mjölby hälsocenter) lyckade få dit några till så vi är ett helt okej antal deltagare. Fick så bra feedback av deltagarna vilket gör mig så glad och nöjd. Hur gick det då med mitt stackars ben kan man ju fråga sig. Och jo, det gick så bra. Pilates funkar alltid, det är bara att modifiera och anpassa. Tex stå på ett ben när de andra skulle stå upp och göra ett gäng roll downs. Nöjd pilatesinstruktör!
Tre saker blev jag väldigt glad över idag. Dels de fina orden som väntade på mig på Madeleines instagramkonto. Det andra var att tre av mina kollegor hört av sig till mig och frågat hur det är med mig. Det är jag inte van vid och jag blev väldigt glad över omtanken. Jag känner mig uppskattad!
 
Jag var så nervös över min handlingsplan men idag fick jag feedback från läraren. Fick bra kritik, men vet du, jag är lite knäpp. Tänker att jag skulle gjort en handlingsplan på mitt andra exempel istället. Fast jag är godkänd på uppgiften. Suck alltså…
Så skönt att kunna sätta check på en kurs till. Tidigare i veckan började jag på nästa kurs. Den kommer ske helt på distans med enbart föreläsningar digitalt. Idag var jag effektiv och jag har inte många föreläsningar kvar att gå igenom. Det är verkligen intressant att läsa om just området kring psykisk ohälsa hos äldre. Det är tyvårr ett ganska så eftersatt område men jag hoppas på att det blir ändring på det de närmsta åren. Det viktigaste jag hittills tar med mig är det som jag kämpar hårt för: att inte symtomlindra utan först hitta orsaken till symtomen. Jag blev väldigt glad över att en läkare tryckte hårt på att gå till botten med varför en patient har vissa symtom.
 

Ska man äta kött eller inte?

Publicerad den av Hannas krypin
Jag fick intressanta tankar kring min kommentar om att jag aldrig kommer bli vegetarian. Jag fick också påståendet att modern forskning visar att det bästa är att vara vegetarian. Jag tycker det där är ett intressant påstående. När man granskar forskning är det viktigt att titta på vem som gjort studien, vem som bekostat den och vad syftet är. Kommer att tänka på de här studierna där man dragit slutsatsen att rött kött är cancerframkallande, då är det intressant att fundera över vilken typ av kött har deltagarna ätit och framförallt, hur ser livssituationen ut i övrigt?
Bild från boken ”Ett sötare blod” av Ann Fernholm.
Hur kan det som varit anledningen till att människor överlevt vara farligt helt plötsligt? Klart det är skillnad om man äter rent kött eller processad mat som till exempel bacon. Rent biologiskt tror jag att vi är gjorda för att äta kött. Hur överlevde man förr om man inte åt kött? Det finns inte mycket bär/svamp och så vidare som man kan plocka utomhus mitt i vintern. Det finns folkslag som enbart äter kött, fett och inälvsmat och där ser man mycket mindre av det metabola syndromet. Det metabola syndromet är direkt kopplat till livsstil och för högt intag av socker. Där risken att få både diabetes typ 2 och hjärt kärlsjukdomar är överhängande.
Sen var det ju det där med den etiska aspekten. Jag tycker att man ska begränsa intaget av kött men inte ta bort det helt. Välja att köpa kött från gårdar där man vet att djuren haft det bra. Nu kanske du tänker att jag pratar emot mig själv. Kan man verkligen begränsa intaget av kött om man äter keto och på den frågan kan jag bara ge ett rungande JA. När man äter ketogen kost och vill ketoadaptera så är det precis lika viktigt att begränsa proteinmängden då protein kan omvandlas till glukos och då försvårar processen att ketoadaptera. Högst 50-60 gram protein om dagen är det bästa. Sen kan en del äta mer men det är olika. Grundtanken är dock att till varje måltid enbart äta mängden protein som motsvarar din handflata (minus fingrarna) olagat. Det blir inte mycket kött varje dag.

Jag vill leva ketogent

Publicerad den av Hannas krypin
”Ha mindre fett i maten, så får du mindre fett på kroppen.Så löd rådet från våra myndigheter. Men det har blivit precis tvärtom. En epidemi av fetma och diabetes har drabbat stora delar av världen. Varför? I Ett sötare blod granskar vetenskapsjournalisten Ann Fernholm våra kostråd. Likt en  deckarförfattare nystar hon upp historien om hur forskare vandrade vilse när de utsåg kolesterolnivåerna i blodet till ett avgörande mått på hjärthälsa. Hennes kartläggningar pekar istället ut en annan bov i dramat: vår sockerstinna kost som har gett oss ett allt sötare blod. Ett högt blodsocker skadar våra blodkärl och eldar på utvecklingen av både åderförkalkning och demens. Mycket insulin i blodet driver tillväxt i kroppen: nyfödda väger mer, barn går tidigare in i puberteten och vi löper en allt högre risk att drabbas av cancer.”
Så beskrivs vad boken ”Ett sötare blod” handlar om. Det är en bok som vänder upp och ner på de moderna kostråden och varje påstående finns det forskning bakom. Det är många som inte tror på att socker är farligt men det är just det som det är. Jag vet inte hur mycket mer bevis människor behöver ha för att se att den livsstil vi har inte är hållbar i längden. Jag menar, konsekvenserna går inte att missa. De finns runt oss hela tiden.
Ju mer jag läser desto mer förstår jag att det inte är bra. Jag behöver inte fler argument egentligen för att vilja leva sockerfritt. Men jag är lite rädd faktiskt. Det är ju så lätt att tappa sugen oavsett om det handlar om keto eller något annat. Det är precis vad jag gjorde ett tag. Jag äter precis det jag är sugen på vilket känns i hela kroppen.Jag har inte bara ont i magen utan ont i hela kroppen och så känner jag mig extremt stel. Känns lite som att jag kommer vara tvungen att välja mellan att ont i magen och kunna springa och att inte ha ont i magen men då inte kunna springa. Innan jag är ketoadapterad vill säga. Det är ju vidrigt att försöka springa utan kolhydrater i kroppen. Det är som att kroppen undrar vad jag håller på med. Så jag är lite rädd för att köra igång keto igen. Jag vet vad som krävs och jag vet också hur det känns i kroppen innan den vill använda fett som energi istället.
Nu när jag är skadad är det egentligen perfekt tillfälle att köra igång. När jag ändå inte kan springa utan måste träna lite mer lågintensivt. Så vad väntar jag på egentligen?
PS: Nej, jag har inte läst hela boken än, drygt halva men om den fortsätter som den börjat så ja. Det finns inget att vänta på. DS

En dag i soffan

Publicerad den av Hannas krypin
Vad tråkigt det är att vara tvungen att vila, jag har suttit i soffan i två dagar och bara gått upp när jag verkligen måste. Missförstå mig rätt. Kroppen behöver såklart vila men när man gör det på grund av skada är det inte alls roligt. Jag ska kanske inte klaga egentligen för det är fyra år sedan som jag hade en skada senast. Då kunde jag inte springa utan smärta i ett halvår. Så illa tror jag inte att det kommer att bli den här gången. 
På förmiddagen så kom grannen över och vi satt och pratade ett par timmar. Det var välbehövligt. Något annat som var välbehövligt var att jag tränade 10 minuter pilates. Ett pass där magen fick jobba stenhårt. Vad jag har tappat styrka i min mage, men den är snart tillbaka bara jag kommer igång.
Jag skickade iväg min sista uppgift i kursen som jag läser nu. Jag brukar alltid känna mig osäker om det jag gjort är bra nog för ett godkänt. Men min handlingsplan som jag gjort är jag inte alls nöjd med. Jag vet inte alls om det är bra nog den här gången. Den här uppgiften var så svår och när jag läste en av de andra tjejernas handlingsplan kände jag bara blaha kring min egen. Jag kommer garanterat få komplettera den.
Planer för idag:
– Fortsätta på kurs psykisk ohälsa för äldre (Jag tjuvstartade tidigare i veckan….) Jag ska lyssna på föreläsningar och skriva ner det viktigaste från dom.
– Träna pilates
– Kurs i Mjölby drar igång. Om det blir något vill säga. Men jag anmälde en person idag så då är vi åtta. Jag hoppas att det är tillräckligt.

Hittepågrejer som kroppen bara ”måste” ha

Publicerad den av Hannas krypin
Jag har satt upp mål för september, mål som jag inte tror blir alltför svårt att fixa. De känns realistiska. Utöver att rehaba min skada så är det första målet att sluta med både Nocco och barebells. Det är hittepågrejer som kroppen inte alls behöver egentligen. Ett skapat behov av tillverkaren där de slängt i lite vitaminer i Noccon och vips blir det något som är bra. Eller barebells som egentligen är godis med protein i. Protein får man i sig tillräckligt genom maten så man behöver inga tillskott. Däremot är det smidigt om man har bråttom, det kan jag inte säga något annat om. Men ändå, sötningsmedel, sojalecitin och konstgjorda mjölkprodukter. Sen när blev det bra alternativ istället för riktig mat? Lång utläggning kring mitt första mål, hehe.
Mina andra mål är:
– Läsa boken Dämpa inflammaton och göra en plan
– Få in mer stretch och rörlighet. Det kommer ske automatiskt i och med min coregympa på måndagar och pilateskurs på torsdagar. Genom det tror jag också att jag kommer bli av med värken i mina höfter och ländrygg.
 

En morgonshot

Publicerad den av Hannas krypin
Jag fick frågan igår om vilken aloe vera jag dricker och det är Forevers aloe vera gel. Inget utspätt skräp från Nije utan en dryck som innehåller 99,7% aloe vera. Drycken framställs från den delen av aloe veran, nämligen innergelén. Den innehåller inga sötningsmedel, inget socker, färgämnen eller konserveringsmedel.
Jag har druckit aloe vera förut och vet att jag mår väldigt bra av det. Så varför inte starta hösten med en bra vana tänkte jag. Läste att det tar 66 dagar för en ny vana att bli etablerad så check på dag två då.
Jag har inte riktigt lika ont i min vad idag vilket är lite farligt för då får jag lust att vara uppe lmer. Det är lätt att jag blir övermodig och då förlängs läkprocessen. Har parkerat mig i soffan nu efter morgonens fix.

Hej då vecka 36

Publicerad den av Hannas krypin
Veckans mående:
Jag har mått ungefär som jag har tagit hand om mig själv. Det vill säga inte alls, inte vad gäller maten iallafall. Huvudvärk, seg och dann i kroppen. Jag har också haft en del ångest (inte likt mig). Så jag måste göra något och vad det är får du veta längre ner i inlägget.
Mest lästa inlägg:

Undrar om det här verkligen stämmer med de inlägg som är mest lästa. Två av inläggen har varit mest lästa bra länge nu.
Veckans insikt:
Veckans träning:
Det blev två matcher, mitt gympapass, pilates i Mjölby och en femma sprungen på löpbandet. Tyvärr så avslutades veckan med att jag skadade mig.
Extremt oviktigt vetande som jag lärt mig:
Vet du vad en muser är? Inte jag heller, hade inte ens hört ordet förrän jag stötte på det hos Spiderchick.Det är tydligen grekiska gudinnor som beskyddar skapandet. Happ, då vet vi det. 😛
Veckans kommer aldrig att hända:
Att jag blir vegetarian, aldrig någnsin. Särskilt inte en som äter en massa processat skräp. Qourn framställs av en mögelsvamp. Kommer aldrig att kunna förstå hur det kan ses som ett bra alternativ.
Veckans beslut:
Att jag ska börja dricka aloe vera igen och köra C9 framöver. Har gjort C9 två gånger tidigare och vill du veta mer om det så kan du läsa mina inlägg i kategorin Change 9. Efter Change 9 kommer jag börja om med med ketogen kost. Det här kommer jag skriva mer om i andra inlägg. Jag har redan ett utkast vad gäller min ketokost som ska publiceras framöver.
Veckans Haha:
Alltså seriöst! Är dessa människor på riktigt? Jag höll på att garva ihjäl mig när jag såg filmklippet med frågorna.

 
 

Tankar från en akutmottagning

Publicerad den av Hannas krypin
Hej! Senast jag upppdaterade var i lördags då jag skrev om mina pilatestankar. Sedan dess har jag dömt fotboll, en match i herrar div fem och i söndags assisterade jag i herrar division 4. Dock så hade jag otur på söndagsmatchen och skadade mig rejält. Efter matchen kunde jag inte gå. Helt seriöst så går mina pensionärer snabbare än mig just nu… Igår sökte jag akut för min smärta i vänster vad. Ringde först 1177 och det fanns inga tider på jourmottagningen så Rickard var snäll och följde med mig till akuten. Lite mer än två timmar fick vi vänta och precis när jag tänkte åka hem och kontakta vårdcentralen idag istället fick jag träffa en läkare. Jag har fått en partiell muskelbristning i vaden och läkaren ville sjukskriva mig i två veckor. Det har jag också fått sjukintyg på. Jag kommer dock ta några dagar i taget.
Under tiden man sitter där i väntrummet på akuten så har man tid att tänka. Det är alla möjliga tankar som flyger runt i huvudet. Det första är att majoriteten ser så friska ut. Det gjorde säkerligen jag med. Det var ju först när jag var uppe och gick som det märktes hur ont jag hade.
Men sen funderar jag också över hur det egentligen är med sekretessen. Jag blev så illa berörd när en SSK pratade med en patient med dörren öppen. Jag kunde inte gå och stänga dörren då jag  hade varit tvungen att gå in i rummet för att stänga. Så jag bad en i receptionen att stänga istället. Tycker det är så svårt att vara patient själv. Är så van vid att hjälpa andra så när det är jag som är den som behöver vård blir det lite konstigt i mitt huvud.

När yoga är det som ”alla” vill gå på

Publicerad den av Hannas krypin
Jag har alltid tänkt att jag vill bygga upp en kundkrets först innan jag startar min egen pilatesstudio. Men just idag grubblar jag över om jag kanske måste ändra på tänket ändå. Kanske är det just det jag behöver göra, hitta den perfekta lokalen och sedan våga satsa. Gå pilatesutbildningen på maskiner och ta det därifrån.
Jag får alltid höra två saker när jag pratar om pilates. Antingen ”är det på boll?”  eller ”Är det yoga?” Det blir svårt när människor har en föreställning om att pilates är yoga. Kommer man på mina klasser med inställningen att det är yoga, ja då blir man besviken. Ja, just det, ”pilates är väl ingen träning” heller får jag också höra. Grejen med pilates är att ju starkare och bättre man blir desto jobbigare blir det då man kan hitta kontakt med muskler som inte används i till exempel gymmaskiner
Om ett par helger skulle jag ha åkt till Norge och gått en workshop med pilates för gravida. Idag fick jag mail om att den har blivit inställd på grund av för få deltagare. Hur tråkigt som helst då jag letat efter en kurs där jag som instruktör kan utbilda mig inom pilates för gravida och inte en kurs för den som vill träna pilates och är gravid

Jag känner att jag jobbar i en rejäl uppförsbacke. Ett tag kändes det så bra och den här veckan har jag kämpat med tankar om att ge upp. Ge upp min dröm och sluta med pilates. Jag behöver en riktig kick nu för att känna att det är värt att kämpa vidare.
Det är ingen hemlighet att pilates erbjuder en lång rad med fördelar: 
– ökar styrkan i den djupa stödjande muskulaturen som skyddar och stöttar ryggen. Pilates kommer åt de muskler man inte visste att man har innan man hittat dom. Pilates aktiverar många muskelgrupper i samma övning och ökar uthålligheten.
– ökar rörligheten i kroppen på två sätt. Dels genom stretch (både dynamisk och statisk stretch) och genom eccentrisk muskelkontraktion. Det finns studier som visar att eccentrisk träning är mer effektivt vad gäller att öka rörligheten i kroppen jämfört med statisk stretch. Det tredje är att pilates uppmuntrar till full uttag av rörlighet i leden. Eller rörelseomfång med ett annat ord. Det här tillåter musklerna att stretcha dynamiskt.
– Förbättrar hållningen och tillåter kroppen att röra  sig på ett effektivt och smidigt sätt. Tänk dig jämförelsen med en bil där hjulinställningen inte är korrekt – däcken kommer slitas ojämt.
– Minskar muskelobalanser i kroppen. Obalanser gör att kroppen kompenserar och det kan leda till smärta, skada och dålig hållning-
– Ökar balansen, kroppsmedvetenhet och tillåter dig att röra dig med mer kontroll.
– Ökar också koordinationen och man jobbar också med skadeprevention.
– Har du ont i ryggen? Då är pilates perfekt då det minskar smärtan.
– Ökar rörlighet i lederna och rörelseomfång.

Tänk att få leda privatklasser igen, se hur människor blir starkare, rörligare och även får minskad smärta.

Kräftskiva på jobbet och ledig helg

Publicerad den av Hannas krypin
Idag har jag inte haft någon bra dag. Var så nära att sjukanmäla mig imorse men tog mig själv i kragen och åkte till jobbet ändå. Och vilken bra dag det blev. Vi ordnade kräftskiva för de boende och det blev så uppskattat! Vi satt i två timmar med de boende, åt god mat, pratade och sjöng visor. Jag brukar inte skriva om mitt jobb men just det här kände jag att jag ville dela. Det är så mycket negativt om äldreomsorgen i media att det är lätt att tänka att det är katastrof överallt. Jag är däremot stolt över min arbetsplats.I alla lägen gör vi det bästa vi kan för de boende.
Så nog om det. Nu tar jag helg. En helg som kommer vara fullspäckad med fotboll, plugg och fix med spellista till mitt pass. Jag behöver hitta lite nya stegkombinationer till det som jag redan kör för variationen skull och även för att det ska passa en större grupp. Nu är dock frågan vad vi ska laga till kvällsmat. Den eviga frågan…..