Sedan 2014 går det ett lopp i Norrköping som startades till minne av Sofia Lindqvist som dog i cancer 2014. Det fina med det här loppet är att tack vare sponsorer kan hela anmälningsavgiften skänkas till cancerforskning. Man kan välja om man vill skänka till barncancerfonden eller Cancerfonden. Min avgift går till barncancerfonden. Tycker det känns fint att kunna bidra till just forskningen vad gäller cancer hos barn. Jag, Rickard och Alexander åkte till ett soligt Norrköping. Starten går i vackra folkparken, har bott i Östergötland sedan 93 men folkparken slår lätt Linköpings trädgårdsförening. Vi visste inte hur det skulle se ut med parkering så vi var där i väldigt god tid. Skönt att slippa stressa tycker jag.
Så här ser banan ut. Väldigt lovande, eller hur! Mina enda mål idag var att försöka ha roligt och att välja en bättre startposition så jag kan springa i mitt tempo direkt.
Jag tänkte att jag för en gång skull skulle värma upp ordentligt. Stretcha och komma igång ordentligt. Deltog också lite i den officiella uppvärmningen. För en gång skull var det en lätt uppvärmning där jag kunde hänga på utan att helt tappa takten. För att hedra minnet av Sofia så hade vi en minut att alla skulle klappa händerna. Efter applåden drog starten igång och jag kunde springa mitt tempo precis som önskat. För första gången på evigheter sprang jag första två kilometerna på under 12 minuter. Sen orkade inte kroppen hålla det tempot men jag sprang fortfarande snabbare än tidigare lopp. Runt tre kilometer kom vätskekontrollen. Som jag längtade efter att få ta lite vatten. Det var 27 grader och en öken i min mun. Tog några klunkar vatten och hällde resten över mig. Hur skönt som helst. Sista kilometern var den som kändes längst, trodde aldrig att den skulle ta slut. Banans överraskning var en hemsk backe där jag var tvungen att gå för det fanns verkligen ingen energi kvar till att jogga uppför. Jag är hur nöjd som helst. Trots att jag gick ca 200 meter och gick vid vätskekontrollen var jag bara 6 sekunder långsammare än förra loppet som jag joggade hela vägen.