Det här med att vara patient….

Det är måndag och fortsatt fint väder. Idag ringde jag vårdcentralen för att se om jag kunde få komma tidigare. Det var väl tveksamt men det skulle tas upp på ronden i alla fall och så skulle sköterskan höra av sig till mig. Jag fick också förslaget att kontakta fysioterapeut om det är något med nacken som spökar. Om jag ska vara hemma mer nu så behöver jag ett läkarintyg från och med imorgon. Tänkte att det kanske är från och med åttonde arbetspasset men just sjukfrånvaro räknas i kalenderdagar. I skrivande stund har inte vårdcentralen hört av sig. Om jag inte får komma till vårdcentralen före min inbokade tid blir det svårt med ett läkarintyg…. Mitt huvud har ju inte blivit bättre av vila så jag tänker att jag testar att jobba imorgon. Jag tog nämligen en promenad i skogen och det var på riktigt sega ben, kände mig svag i kroppen och inte alls som mig själv. Men det snurrade inte riktigt lika mycket i huvudet och det får jag såklart vara glad över. Det börjar bli bättre, sakta men säkert. När jag kom in fixade jag lite te och satte mig vid husväggen. Likväl som jag sitter i soffan kan jag ju sitta ute. Det var hur skönt som helst!

Jag förstår ju att även vårdcentralen måste prioritera men under den här sjukperioden förstår jag ännu mer varför folk väljer att åka till akuten, även för mindre allvarliga problem. Som patient vill man ju ha hjälp direkt och som vårdpersonal väljer man att avvakta i många lägen och det måste man såklart göra. Men det är inte kul att höra som patient, helst vill man ju ha hjälp direkt när det är något som besvärar. Men nog om det!

Önskar dig en fin måndag!