Jag tog mig ut på en kort promenad, det var skönt att komma ut. Jag börjar krypa lite på väggarna, jag tränar ingenting och har inte varit på jobbet. Det är den där tiden på året när solen börjar värma men vinden fortfarande är kall. Mina promenader är inte långa just nu, max två kilometer och tempot är inte högt direkt. Vill bli mig själv igen!
Något som inte gör mig yr i huvudet är min stretch. I dag blev det premiär för första passet ute i trädgården. Det gjorde underverk för mitt mentala mående. I början av veckan tänkte jag att jag skulle må bra igen till helgen men jag hade fel och det är lätt nu att börja misströsta en aning. Då är det skönt att ta till min stretch och få vara bara här och nu och fokusera på avslappning.
