En mugg te

Mörkret faller utanför fönstret, barnen sover och Rickard jobbar. I bakgrunden står tv:n på. Jag njuter av en mugg te och tankarna far runt om allt möjligt. Känner mig lycklig! Över Rickard, barnen, vårt lilla hus. I oktober har vi varit tillsammans i tio år. Var har tiden tagit vägen egentligen? Den får gärna stanna till ett tag. Jag vill njuta och vara här och nu.

Lördagsträning

Efter dagens arbetspass var det dags att springa fyrahundringar igen. Funderade hit och dit om jag skulle korta vilan eller springa intervallerna snabbare. Jag tänkte köra intervallerna på 1,55, Marcus på 1,50 så Rickard tyckte jag skulle köra på 1,50min/intervall jag med. Jag var inställd på att jag inte skulle orka i den farten men det gick över förväntan. Dock fick jag slita sista intervallerna men det är då som träningen verkligen ger något. Räknar man den aktiva tiden på intervallerna sprang jag och Marcus fem kilometer på 22,50. Fatta vilken bra tid det är! Konstaterade också hur mycket det krävs för att kunna springa samma hastighet i ett svep. Kanske blir min nya målsättning.
Barnen följde med och lekte. (Samuel är hos biopappan, därför var han inte med).
Så här glad är jag över att ha kört 12 fyrahundringar i högre fart än vad jag tänkt mig. Jag har så knäppa tankar, tänker det att så här bra kan det ju inte gå, bli bättre och bättre för varje träningspass. När kommer bakslaget?
Vi sprang100 meter i maxfart också. Jag gjorde bara en, det räckte gott och väl efter 12 fyrahundringar och en tvåhundring.  

 Alexander ska springa stadsloppet nästa vecka så han körde tre varv. Älskar att se hans motivation. Springa är något han verkligen vill göra.

Blodsband

Just nu läser jag ”Blodsband” av Sidney Sheldon. Den handlar om Elizabeth Roffe som är dotter till en man som äger ett stort läkemedelsföretag. När fadern plötsligt dör i en olycka blir Elizabeth VD. Hon upptäcker att någon inte har rent mjöl i påsen och snart står hon också på mördarens lista.

Innan boken kommer igång är den ganska seg då alla huvudpersonerna först presenteras och man får veta karaktärernas historia från dåtid till nutid. Det var ändå något som fångade mitt intresse så efter de första trista kapitlena har den utvecklats mycket bra.
 
 
 

Utmaning

I mitt inlägg om träningsresultat i sommar skrev jag om utmaningen att komma tillbaka till jobbet och stå emot alla godsaker och frestelser. Nu har jag jobbat fyra dagar och hittills lyckats stå emot riktigt bra men ärligt talat är det  tufft. Suget efter att äta är tillbaka med buller och bång. Då menar jag inte onyttigheter utan just bara att äta, att stoppa något i munnen. Känner mig tjock och plufsig och jag gillar inte den känslan. Jag vet att det bara sitter i huvudet men det är inte trevligt.
Detta brukar jag göra för att inte falla:
– dricka vatten
– aktivera mig på något sätt
– äta lite men ofta.
Vad är era bästa tips?
 
 

Zebra eller….

Zebra eller mönstrat? Jag väljer den mönstrade. Bilder: HM.com
Jag är inne i ett bra träningsflow. Idag körde jag och Marcus tävling på fem kilometer. Under tiden sprang Rickard åtta kilometer så snabbt han kunde vilket resulterade i en tid på 29 minuter. Det är grymt bra! Vinnaren blev i alla fall …. *trumvirvel* Marcus. Låg först på sista kilometern men fick en illamåendeattack. Det får jag ofta när jag pressat mig långt över min förmåga. Där sprang Marcus om såklart men jag sprang på så han klådde mig med bara två sekunder. Nytt personbästa: 26,14. Jag börjar närma mig mitt mål. Om en månad ska jag klara fem kilometer på 25.  
 

Visa ödmjukhet

Något jag inte förstår är varför det ska vara så svårt att erkänna ett misstag. Att fortsätta hävda sin rätt fastän man så tydligt gjort fel är för mig en gåta. Stolthet, dumhet, att inte vilja visa sig svag. Anledningarna kan vara många. Att kunna vara ödmjuk är en egenskap värd att vara rädd om och att våga ge av sig själv. Man måste inte alltid ”vinna”

13 augusti

Igår vaknade Ida vid tio ungefär och hade svårt att komma till ro igen. Jag tror det beror på omställningen, att hon börjat dagis igen och jag jobbar. Hon fick komma upp till mig och sitta i knät och mysa samtidigt som jag tittade på ”Systrar i jeans”. En mycket charmig film. Halv tolv ville jag krypa ner men Ida hade fortfarande svårt. Hoppas att hon sover bättre ikväll. Jag var inte särskilt pigg imorse när klockan ringde men upp kom jag utan att ”snooza”.
Nu ska jag alldeles strax pallra mig iväg och döma fotboll. Ända till Boxholm ska jag ikväll för att assistera i herrar div4. Jag tror det kommer bli en riktigt bra match då Boxholm ligger ett poäng efter det ledande laget. Högt tempo och bra spel hoppas jag på.
 Hoppas ni har en bra dag!

Tisdag

Idag var vi en kort på jobbet och jag den enda med medicindelegering (jobbade med vikarie) så det var fullt upp hela dagen. Jag är trött för när jag kom hem åkte vi till Busfabriken där barnen fick rasa av sig lite. Jag med! Det var riktigt roligt att hoppa studsmatta, tidigare har det känts som att när jag landar så stannar hjärnan kvar nånstans i det blå. Sjukt obehaglig känsla och jag har tänkt att jag är för gammal men inte då, vad roligt det var.
Imorse nere vid slussarna. Byxorna är reafynd. Lite stora är dem men det är det jag gillar. HÄR finns de.