Söndaglistan vecka 44

Nu har jag skrivkramp så behöver en paus. Jag har pluggat effektivt i flera timmar med ett par pauser här och där. Dagen startade jag med att gå en halvtimme på löpbandet och sedan träna 25 minuter pilates. Det är ett bra sätt det där att gå på löpbandet och samtidigt läsa. Det blir mer fokuserat än om jag bara sitter och läser. Så får jag inte skrivkramp heller. 😛

Idag tänkte jag börja min söndagslista med bilder från veckan. Pilates, plugg och träning är väl en bra sammanfattning av mina bilder. Listan blir också en helt vardaglig lista utan några länkar till intressanta nyheter. Eller nu ljög jag förresten. Två nyheter som gjorde mig glad vill jag ha med. De finns att läsa längre ner inlägget. 🙂

Känsla: Det har varit en rätt jobbig vecka, jag har jobbat tre nattpass så jag har av förklarliga skäl varit trött. Gick och la mig tidigt i fredags och samma sak igår så nu känner jag att jag är på banan igen.

Väder: November har verkligen bjudit på riktigt ruskigt väder. Tänk att man glömmer så fort.

Träning:
Jag har fått till bra pass den här veckan, tre stycken bra löppass inklusive loppet igår, nästan tre timmar pilates och så en halvtimmes promenad imorse. Jag känner verkligen att kroppen är igång igen efter den här lite trista träningshösten.

En rolig kommentar: Idas reaktion igår på mitt ljus på bordet var att det var alldeles för tidigt. Jag sa att det var ett ”vinterljus” och inte ett adventsljus…. 🤪

Veckans 😡😡😡: Matpriserna! Jag tror inte att alla höjningar är befogade. Det jag tror är att handlare utnyttjar situationen. Mycket fult gjort med tanke på alla människor som redan lever på marginalen.

Veckans nyheter:

Det andra är att FHM stoppar vaccineringen med nuvaxovid för vuxna under 30 på grund av risken för perikardit och myokardit. Jag får ofta känslan av att riskerna med denna biverkan tonas ner, att den ändå ses som ganska harmlös. Men läser man på om sjukdomarna så är de allt annat än harmlösa.

Mina positiva från veckan:

  • Fått till en riktigt bra träningsvecka. Äntligen säger jag!
  • Vann en spurtstrid på loppet igår. Det tyckte jag var extra roligt faktiskt.
  • Två timmar pilates: en timme med Linnea och en timme i Mjölby.
  • Jag har fått så mycket beröm för olika saker den här veckan som gjorde mig så glad.

Veckans instastories:

En sammanfattning av min dag

Nu ligger jag i sängen och tänkte försöka somna tidigt. Jag har nämligen planer för min morgon. Jag har plockat fram kläderna jag ska ta på mig, förberett löpbandet med mina skor och en bok jag ska läsa medan jag promenerar. Såklart är det en skolbok. Jag ska läsa mer kring A-E, grunden i allt akut omhändertagande. Planen är trettio minuter promenad och trettio minuter pilates. Om jag skriver det här är risken mindre att jag låter latmasken styra. Bäst att passa på med fysisk aktivitet när jag känner mig pepp på både det ena och det andra.

  • Vaknade pigg tidigt imorse.
  • Tagit fram min snöflingeduk och min fina ljusstake.
  • Dagens träning blev ett lopp. För sjunde gången sprang vi Jätten Bule-löpet och återigen kommer jag på den plats jag alltid brukar. Konstigt det där måste jag säga.
  • Svarat på kommentarer.
  • Tog fram en video med min favoritinstruktör på PilatesAnytime och tränade trettio minuter pilates.
  • Pluggat lite halvengagerat. Skrev några reflektioner och har läst en del sidor men huvudet har varit någon helt annanstans. Skriva samtidigt är ett måste för fokus. Ett annat sätt för fokus är att göra som min plan som jag har för morgondagen.

Racereport Jätten Bule-löpet 2022

Här stod regnet som spön i backen imorse så peppen att åka iväg för att springa var ju sådär måste jag erkänna. Men ju närmre startplatsen vi kom, desto mindre regnade det och väl på plats kom det inte en droppe. I bilen på vägen dit började jag få ont i magen så jag var såklart nervös över om det skulle gå att springa alls. Vi gjorde oss startklara, jag Rickard och Alexander. Kul att han är så stor nu att det går att springa samma lopp. I år är det sjunde gången som vi springer det här loppet och nytt för i år är att de har dragit bansträckningen i elljusspåret så man fick springa samma bana två varv. Spåret i Österbymo är som en berg- och dalbana. Det går uppför och så går det nerför, det är aldrig riktigt platt. Halkigt är det också, vet inte vad de valt för underlag men när det är blött blir det som en skridskobana. Med en liten överdrift nu då såklart. Sista 400 meter eller vad det nu kan bli är det över rötter och ut på en fotbollsplan innan man får springa in i mål.

När startskottet väl gick var jag irriterad över att det var så trångt, fick ligga och lufsa en stund innan jag kunde ta mig om. Tog rygg på en tjej som jag kände att henne vill jag slå. Sprang om henne ganska snart och hittade snart en annan rygg att följa.

Hennes rygg hade jag sedan under resten av loppet, vissa bitar var hon hare och andra bitar var det jag som drog. I spurten sprang hon om mig men jag tog henne till slut ändå. Med en sekund. Första spurtstriden jag vinner, det var kul! Det är något märkligt med det här loppet för bortsett från 2019 så kommer jag alltid på en sextonde plats, så också i år. Jag är riktigt nöjd, särskilt eftersom det varit si och så med träningen.

Som alltid är det ett trevligt lopp att springa, blir säkerligen repris nästa år igen. Mina planer för resten av dagen är att plugga, tänkte även träna pilates senare. Ett pass med fokus på att mjuka upp kroppen är planen. Så jag skriver kanske några rader igen senare, vi får se.

Hos mig just nu…..

…… Har jag tjuvstartat adventstid med att ta fram min snöflingelöpare som legat på bänken i vardagsrummet hur länge som helst och min fina ljusstake. Känns lite busigt så här i början på november.

Igår åkte vi hem till mina föräldrar. Det bjöds på god mat och god efterrätt. Jag var en tröttmössa efter nattpasset men det var mysigt att ses. Läggdags blev det redan vid halv åtta, vaknade till vid halv elva och somnade sedan om snabbt. Det var verkligen välbehövligt för idag ska vi åka till Österbymo och springa Jätten Bule-löpet. Senast det begav sig var 2019 och då sprang jag på min absolut sämsta tid någonsin. Har inga höga tankar om mig vad gäller årets form så allt under den tiden jag fick då kommer jag vara nöjd med. Kikade på resultatlistorna och den absolut snabbaste tiden sprang jag 2014. Kul att resultatlistorna är sparade.

Nu ska jag käka lite och plugga en stund innan det är dags att väcka barn. Det blir såklart en racereport i eftermiddag.

Fem en fredag vecka 44: Räknetal

Igår hade jag planer när jag åkte till Mjölby. Jag tänkte hinna spela in några pilatesklipp till instagram men den planen sprack. När jag närmade mig Mjölby hamnade jag i bilkö på grund av ett brovägarbete. Den ”lilla” detaljen hade jag glömt bort. Igår under passet känner jag att jag skulle vilja börja träna mer pilates hemma. Eller framförallt få lite ny inspiration. Jag har ett dyrt medlemskap i en onlinestudio som jag inte använder just nu så skulle vilja damma av det mer. Något mer tillfälle i veckan borde inte vara omöjligt att få till.

  1. Vad är fem saker du gjort den här veckan? Jag har jobbat tre nattpass, tränat två timmar pilates (inte i ett svep), pluggat effektivt, funderat över om jag ska börja cykla till jobbet igen. och sprungit ett par riktigt bra löppass.
  2. Vilka fyra känslor har du haft i veckan? Julkänslor, trötthet, glad och lite mosig i huvudet (fast det är kanske ingen känsla.
  3. Vad har du sett tre av i veckan? Hm, bokstäver är det första jag kommer att tänka på och så kakburkar. En kollegas barn har sålt kakor så det står x antal burkar på jobbet nu. Hämtade mina igår kväll.
  4. Vilka två saker har du i veckan blivit glad av? Jag har fått beröm för mitt skrivande och så har jag fått fina ord från personer på mitt jobb.
  5. Vilket betyg får veckan, på en skala 1-5? Min vecka får helt klart en femma. Tycker det har varit en riktigt bra vecka på alla sätt och vis.

Fem en fredag är Elisas påhitt. Mycket trevligt tycker jag att få fundera över hur veckan varit och andra roliga frågor.

Plugg eller inte plugg

Det har jag funderat över sedan jag vaknade efter nattpasset. Jag var rejält mosig i huvudet men nu har jag piggnat till. Får se vad jag fokuserar på idag. Igår var fokus cirkulation och att gå igenom samtliga föreläsningar som vi haft hittils. Det var även fantastiskt vackert väder så jag var bara tvungen att gå ut och fota de färgglada löven! Och mig själv, haha. Idag är det inte riktigt lika fint. En sån där dag när det inte blir riktigt ljust.

När jag pluggade igår så roade mig med att rita ett hjärta och hur cirkulationen går genom förmaken och kamrarna. Rörig bild men huvudsaken är att jag fattar. 😛 En pil råkade jag dessutom rita åt fel håll så fick klottra över den, hehe.

Det är en märklig tid

FASTNÅLAT INLÄGG. SCROLLA NER FÖR ATT LÄSA MINA SENASTE INLÄGG

Jag har haft en mycket effektiv pluggdag så nu tänkte jag dela några tankar som kom över mig efter jag fick ett meddelande av min kära pappa. Det var ett mycket fint meddelande där han berättade att jag är välkommen att dela mina tankar i ett par av grupperna som jag är med i på Facebook. Jag tror inte att jag är ensam med att tänka som jag gör men få vågar vara öppna så om mina texter kan göra att någon känner sig mindre ensam så är det värt allt!

Kanske är du som läser här en av de som funderar och ifrågasätter men inte hittat ett sammanhang där du vågar vara öppen? Kanske är du rädd för att bli utfryst. Då är den här texten för dig, för du är inte ensam. Vi är många som varit öppna under hela tiden och många som håller med i tysthet. Jag tänker på hur pandemin påverkat oss alla. Hur till och med kristna människor vänt sina nära och kära ryggen och sprungit regeringens ärenden. Var är hjärtat och var är kärleken för våra medmänniskor? Var har demokratin tagit vägen under dessa år?

Är det inte en konstig tid vi lever i nu? Det är en tystnadens tid och det gnager i mig. När ska vi börja prata om allt som varit? När ska människor få upprättelse? Det är även en tid där det roffas åt sig, en tid där själviskhet breder ut sig. En tid då ensam är stark basuneras ut och man ska klara sig själv. Samtidigt som man inte får bryta ut från narrativet.

Vi har kommit ur en pandemi, många människor med ärrade hjärtan. Människor har visat sina fulaste trynen i solidaritetens namn. Ta en för laget annars är du egoistisk och borde inte få vård. De människor som vågat stå upp har förlorat familj, vänner och arbete. Till vilken nytta då?

”Foliehattarnas” farhågor har i mångt och mycket visat sig vara sanning. Det har inte varit fel att vara skeptisk, försiktig och inte sluka allt med hull och hår. Var är solidariteten nu? Nej nu är det endast tystnad man bemöts med. Ingen vågar stå upp, ingen vågar erkänna att det kanske inte blev så bra. Ingen vågar erkänna att människor kommit i kläm på flera olika sätt.

Vi behöver mer kärlek, mer empati och inte mer av det här kalla och hårda klimatet. Vi behöver öppenhet, kärlek och respekt för varandra.

Fler inlägg på temat:
Att säga stopp

Att värna vår demokrati

Ett erkännande, en ursäkt

Tänkvärt

Elefanten i rummet

1 november

Då har vi klivit in i november, helt klart årets mörkaste månad. Tycker att det blev skillnad direkt nu när klockan ställdes om. När jag gick till bilen strax efter halv fyra igår så var solen redan på väg ner. Deppigt värre men snart lyses det upp med juleljus. Kanske att vi kan få lite snö framöver. Vore inte det mysigt så säg.

Dagens planer:

  • jag ska träna en timme pilates med Linnéa.
  • skriva ner några reflektioner på en av uppgifterna.
  • läsa på föreläsningarna.
  • jag ska också sova några timmar senare eftersom jag gjort ett passbyte och ska jobba i natt.