Månad: januari 2024

Dagen i punkter

Publicerad den av Hannas krypin

Väder: Det har snöat nästan hela dagen. Imorgon efter jobbet blir det en tur ut i pulkabacken igen. Om det inte är för kallt vill säga.

Dagens måsten: Jag har svarat på alla basgruppsfrågor och gjort den teoretiska utbildningen kring HLR för barn.

Träning: Jag har sprungit 5*400 meter på löpbandet. Skönt att kunna skylla på halkan och då springa inomhus med gott samvete. Jag har också tränat 20 minuter på crosstrainern och kom då 8,5 kilometer. Det som fattas nu är lite styrka och rörlighet.

Läsutmaning: Jag har läst ut boken som jag skrev att jag skulle läsa. Nästa bok att läsa blir en hyllvärmare: ”Flyga drake” av Khalid Hosseini. Jag har läst hans bok ”tusen strålande solar” och vad jag minns tyckte jag att den var riktigt bra. Får vi se vad jag tycker om flyga drake. Har du läst den?

Inget är som väntans tider….

Publicerad den av Hannas krypin

Jag kollar min mail hundra gånger varje dag. Nåja, nästan iallafall, det är väl en liten lätt överdrift. Nu väntar jag mest på schemat inför nästa veckas skoldagar så jag kan förbereda mig lite. Termin fyra alltså, snart är jag klar. Det största orosmomentet är att behöva plugga till två tentor samtidigt men jag ska inte oro mig onödan. Inte förrän jag vet. Förutom examensarbetet och tenta ska jag även lämna in två uppgifter. Jag är ledig idag och dagens planer är att träna, jag ska göra basgruppsfrågorna och så läsa en kvart i min bok. Jag ska också pyssla lite med bloggen. Den har fått ett litet uppsving i december. Så kul ju! Har du sett att du kan prenumerera på bloggen? Du kan även följa Hannas Pilates på Facebook dit alla inlägg länkas.

Igår tog jag och Rickard en promenad och i kylan och snöyran. Och hjälp så halkigt det var på sina ställen. I en nerförsbacke kunde vi båda åka skridskor, tur vi inte skulle gå samma backe uppför, det hade inte gått. Men jag läser på flera olika ställen att det är lika eländigt med snöröjningen på andra platser också. Det är kanske svårt att få det riktigt bra. Jaja, nog om det. Hoppas du får en riktigt härlig onsdag! Nu ska jag ta tag i allvaret här.

Dra av plåstret bara

Publicerad den av Hannas krypin

Nästa vecka börjar jag i skolan igen. Jag har lite att förbereda till dess: gå igenom barn-HLR och så måste jag sätta mig med basgruppsfrågorna. Men jag måste säga att efter dessa tre veckor med ledighet är det svårt att komma igång igen. Det är som att försöka komma igång med träning igen efter ett långt uppehåll, svårt att komma igång och hela kroppen skriker ”vill inte”. Men motivation kommer inte att komma så det är bara att börja. Men kanske att jag skjuter upp det till imorgon ändå, är ju trött efter nattpasset… *Skyller i från mig*

Ute snöar det och jag blir så glad över det lilla lagret med nysnö. Om man bortser från det faktum att det är så dåligt snöröjt hos oss och snön kommer dölja isgatan. Ortopeden kommer få mycket att göra tyvärr.

Nytt år nya utmaningar, berätta om en utmaning

Publicerad den av Hannas krypin

Den största utmaningen som jag har inför 2024 är att slutföra min utbildning. Jag ska skriva ett examensarbete, jag ska lära mig ett helt nytt område: sjuka barn och jag ska ha praktik på barnakuten. Samtidigt kommer jag att fortsätta jobba heltid.

Rubriken är en del i Madeleines bloggutmaning.

SELFIE #1

Publicerad den av Hannas krypin

Fick tipset av BP om en liten bloggstafett. Jag tycker att det låter kul så jag kilade snabbt in hos Klimakteriehäxan. I den här stafetten är det fem frågor som tar sin utgångspunkt i garderoben. Om man vill så kan varje svar måste med den sista bokstaven i föregående svar. Precis som Klimakteriehäxan valde jag dock att inte låta svaren följas år på det sättet. Häng på du också HÄR.

1- Plagget som klär mig bäst? Klänningen, gärna med lite blommor eller spets. Har alltid varit svag för den romantiska och söta looken.

2. Plagget som jag tar på mig oftast? Ja, du känner mig vid det här laget: träningskläder såklart….  

3. Kravet jag ställer på mina skor? De ska vara bekväma. Innan Ida gick jag alltid runt i höga klackar. Det fungerar inte längre. Har massor med fina skor i garderoben men jag vill kunna gå utan att få ont i fötterna.

4. Vem behöver en regnjacka? Jag! Är helt övertygad om att jag skulle cykla mer till jobbet om jag hade en regnjacka.  

5. Färgen som jag har på flest plagg?  Rosa och olika nyanser av vitt.

6. Plagg jag kan lova att ni aldrig får se mig i? Trasiga jeans och magtröjor. När jag var tonåring hade jag en grön magtröja med Spice Girls på. Den var en stor favorit.

Nytt år nya tag, vad är ditt tag?

Publicerad den av Hannas krypin

Första januari, dagen då alla tänker nystart. Eller kanske först käka pizza och kurera en baksmälla. Är så glad att jag inte är festartypen och slipper därmed baksmälla….. Nyårsdagen är alltid full med förväntningar känner jag. Man ska uppnå sitt bästa jag, man ska sluta med ditten och datten och nyårslöftena haglar.

Häromdagen skrev jag om att jag vill börja med en läsutmaning, läsa en kvart om dagen. Den första boken jag ska börja läsa är en bok som jag fick av Amanda i födelsedagspresent: En evighet från dig. Den beskrivs så här:

Lissa jobbar som sjuksköterska i ett skitigt och hektiskt område i London. Efter en traumatisk händelse drabbas hon av posttraumatiskt stressyndrom. När hennes chef ger henne möjligheten att under några månader byta tjänst med en sjuksköterska i den lugna lilla staden Kirrinfeif i de skotska högländerna, tar hon den.

Den som ska ta Lissas plats i London är Cormac. En yrkesmilitär som sökt sig till Kirrinfeif på jakt efter lugn och ro. Men även om han trivs i sin roll som ortens sjuksköterska så har rastlösheten börjat bli alltmer påtaglig. Kanske kan ett miljöombyte vara precis vad de båda behöver?

Jag vill också få en nystart med min pilatesträning och har planerat ett litet program med fem övningar. Men det får ett eget inlägg framöver.

Rubriken är en del i Madeleines bloggutmaning. Häng på du också!

Är det verkligen nödvändigt?

Publicerad den av Hannas krypin

Så här efter tolvslaget sitter jag och funderar över det nödvändiga med fyrverkerier. Är det verkligen värt människors hälsa, djurens hälsa och miljö för några minuters smällande? När jag och brorsan var barn köpte vi alltid smällare som vi gick ut och smällde. Då pratades det inte på samma sätt som det gör nu kring djurens mående och hur många äldre som också blir rädda. Tänk dig en äldre person som upplevt bomber och krig. Har personen en demenssjukdom så blir det ännu svårare. Tankar kring om kriget kommit tillbaka är inte alls ovanligt.

Det är flera år sedan som vi köpte fyrverkerier. Det kostar mest en massa pengar och vi tycker verkligen inte att det är värt det. Särskilt inte nu med medvetenheten om hur många som far illa av smällarna som blir. Det måste ju finnas andra sätt att fira in det nya året på…..