Kategori: Träning

Jag somnade tidigt igår och vaknade tidigt. Funderade på om jag skulle ta en promenad innan jobbet och landade till slut i att visst skulle jag det. Morgonljuset var fantastiskt vackert, vacker var också påskdekorationen på torget. Blomsterprakten var verkligen uppiggande. Det blev min runda på dryga tre kilometer. Verkligen uppiggande så där på morgonkvisten.

Annars idag så har jag verkligen varit ”handdeppad”. Jag saknar patientkontakten, jag längtar efter allt jag inte kan göra. Jag är rädd att jag ska tappa min ”kliniska blick” och kommer jag ens ihåg hur man tar blodprover och sätter infarter? Ja, jag har verkligen grottat ner mig i negativa tankar och känt hur gråten står mig i halsen. Det är tur att jag kan springa det jag vill. Hur hade jag mått om jag utöver mina händer inte kunnat springa? Nej det vill jag inte tänka på.

Jag hade inte tänkt springa i kväll men fick lusten att springa ett tufft intervallpass i skogen. Jag sprang 30 sekunder på 75% av max, vila 30sek. Det upprepades i ett varv 2,8km. Därefter gjorde jag samma sak men sprang då i en minut och vilade i en minut. Tempot blev såklart lägre när jag skulle springa i en minut men det upprepades också i 2,8km. Härlig kväll i skogen, solen och i spåret. Och vet du, jag hittade en tuva med blåsippor. Den var jag såklart tvungen att föreviga.

Jag har varit inställd på att jag ska lägga ut min söndagslista ikväll. Men så kom jag på att det är ju måndag. Det blir alltid snurrigt värre när jag inte har jobb på en måndag. Hur rörig kommer jag vara imorgon nåntro?

Det har varit betydligt mildare vindar idag. Trädet på baksidan som är lite som lutande tornet i Piza är segt virke. Tur det, det där trädet vill jag inte ska rasa på huset. Hur som helst, de mildare vindarna var inte tillräckligt för att jag skulle ha lust att ta mig ut. Joggade en mil på löpbandet och ikväll fick det bli ett styrkepass. Kul att formen är så pass bra att jag kan köra dubbelpass så här utan problem. Imorgon kommer det bli vilodag eftersom jag ska på informationsmöte på Friskis och Svettis efter jobbet. Tänkte testa några pass där men så fick jag ju problemet med mina händer. Ska jag betala för att träna vill jag ju kunna göra allt, även om det är på friskvårdsbidraget.

Vårtecken: Det har hänt lite med mina rabarberplantor. Ser fram mot årets första rabarberpaj!

Humör: Glad över vissa saker och känner mig vissen över andra.

Dagens jag: Lila tröja från Nike och svarta brallor från Stronger.

Mina händer: Är inte ett dugg bättre. Jag prioriterar inlägg här på bloggen och lämna spår hos andra före att svara på kommentarer. Annars försöker jag att använda händerna så lite som möjligt. Gissa att det är svårt.

Väder: Strålande sol och nio grader.

Aktuellt: Det är dags för min och Rickards tripp till Gotland. I år firar vi att vi varit gifta i 21 år med en riktig utmaning. Men den kommer jag berätta mer om när vi är hemma igen.

Träning: Det satt långt inne att träna idag. Springa ett varv i skogen, ta en paus i mitt träningsschema eller springa något mer utmanande? Landade till slut i att värma upp och sedan se hur kroppen kändes. Det blev ett riktigt bra pass: 5*800 meter med 2 minuter vila mellan varje. Jämfört med förra veckan när jag orkade fyra gick det alltså betydligt bättre den här veckan. Känns verkligen att jag blir bättre och bättre för varje pass.

På kvällens att göra-lista: Packa inför resan och så få i mig lite kvällsmat. Annars bara vila.

När jag åkte till jobbet i morse var himlen klarblå och solen var nästan helt uppe. (Bilden ovan är dock från ikväll). Jag blev så glad och fick en härlig energiboost. Helst hade jag velat stanna hemma och ta mig ut i skogen. Men jobbet kallade, har jobbat mina timmar och nu tar jag helg. Det blev en bra avslutning på en vecka med väldigt mycket pyssel.

I går velade jag mellan om jag skulle fredagsvila eller köra fredagsfys. Eftersom jag till slut landade i vilodag igår fick jag allt ta tag i min träning idag istället. I mitt träningsschema har det nu adderats backintervaller. 8*100 meter. Det blev plättlätt så nästa vecka ska jag utmana mig mer. Eftersom det var länge sedan som jag sprang just intervaller i backe fick det bli en mjukstart.

Elisas fem en fredag handlar om uppmärksamhet. Förra veckan deltog jag inte men tyckte det var roliga frågor den här veckan. Var med du också men glöm inte länka till Elisa.

1. Vad tappar du fokus på oftare än du vill? Vardagens måsten…
2. Vad går dig oftast helt förbi i vardagen? Hm, det vet jag faktiskt inte. Det är inget som jag tänkt på.
3. När har du senast haft allas blickar på dig? Jag och A hade en utbildning kring CPAP (ett andninghjälpmedel när lungorna är fulla med vätska) igår. Bortsett från att jag blev så nervös att jag fick totalt hjärnsläpp på första sliden så gick det bra. Men sen är det en massa andra situationer med. På fotbollsplan när jag tar obekväma beslut, på morgonmötet på jobbet när jag som samordnare ska presentera patienter som planeras in, var de ska hamna och så vidare. Med mera såklart.
4. Vad förtjänar egentligen mer fokus än det får? Vården och allt bra som faktiskt sker. Media fokuserar mest på fallen där det inte gått så bra. Verkligheten ser helt annorlunda ut.
5. Vad borde du ge mindre uppmärksamhet? Negativa tankar.

Vet du att jag skrev tråktorsdag i rubriken men så kom jag på att jag är en dag före. Så det fick bli en annan rubrik. Jag råkade stänga av mitt alarm i morse så jag vaknade den tid jag brukar vilja sitta i bilen. Men jag hann i tid till jobbet. Och väljer att se det positiva: jag fick sova 45 minuter extra. Men det har allt känns på vissa sätt som en tråkig onsdag. Det blåser hårda vindar, det regnar och är allmänt ruggigt. Dessutom fick jag skäll i trafiken för att jag försökte placera bilen i rusningstrafiken utan att stå i vägen för svängande bilar. Det var inte uppskattat för att göra en lång historia kort. Otroligt tråkigt när jag bara försökte visa hänsyn och underlätta för andra med.

Så när jag satt i bilen hem var jag helt säker på att jag bara skulle vila efter jobbet. Men träningslusten föll på så jag joggade en långsam mil. I början hade jag sega ben och ville göra något annat men ju fler kilometrar jag fått till desto lättare kändes det. Benen gick av sig själva och andningen var lugn och kontrollerad. Medan jag lufsade min mil så fixade Rickard en köttfärspaj. Den var väldigt god med både kebabsås och bearnaisesås. Dock inte båda såserna i samma tugga, haha.

Kanske inte helt vanlig eftersom kroppen min var klarvaken vid halv fyra. Trots det har jag varit pigg idag och inte fått någon trötthetsdipp. Har väl kanske inte haft tiden att tänka på det heller. Haft mycket att pyssla med. Vill också förvarna om att det här inlägget inte kommer att ha någon vidare struktur. Har bara skrivit ner allt som det kommer.

Fick ett litet bryt vid lunchtid idag. Läste min journalanteckning på 1177 och blev lite nedslagen. Har lite tänkt (knäppt nog) att det skulle stå något annat. Fråga mig inte var det kom i från. Klara var snäll och köpte snask och nocco till mig. Det hade hon verkligen inte behövt men jag blev så glad. Bubbisarna slök jag väldigt fort. Bra uppladdning inför kvällens träningspass.

Ikväll var det dags att gå upp en nivå i Rickards träningschema: 5*800 stod på schemat. Jag tyckte dock att det räckte mer än väl med 4*800. Det är stor skillnad att springa i den farten i 800 meter i stället för 400 meter. Men snart kommer även det att kännas lättare.

Fick kommentaren om kortison till mina handleder. Och nej det är inget förstahandsalternativ. Mina handleder ska kureras med handledsortoser och vila så gott det går. Sen om det inte hjälper med vilan så kanske det blir ett alternativ. Men inte än.

”Välkommen till McDonalds, det går bra att beställa”. Ja så kändes det när jag använde headset idag. Det var en sån där dag då telefonen ringde i ett och då blev det för mycket. Bra då att kunna använda headset. Men som sagt, jag känner mig ju som någon som jobbar i driven på McDonalds.

Det har jag förresten glömt att skriva om men nu i mars fyllde min blogg 19 år. Nästa år blir den tjugo, galet att tänka på. Min blogg kommer helt klart följa med länge!