Månad: juli 2016

En liten tillbakablick

Publicerad den av Hannas krypin
Jag sitter och försöker plugga muskler, vilka muskler som är aktiva i olika pilatesövningar men tankarna vandrar iväg. Inom ämnet pilates såklart men fokus är mer på övningar, hur jag började och hur långt jag kommit på bara ett år. Jag sitter och funderar på var jag kommer vara om säg tex tio år.
Första gången jag kom i kontakt med pilates var när Mari Winsor sålde sina populära träningsdvd:s på tv-shop. Jag tyckte det såg kul ut så jag beställde hem filmerna. Det var de här tre programmen:
Jag hade precis flyttat hem till Rickard, vi hade gift oss och jag hade dragit på mig ett antal kilon. Jag kombinerade de här programmen med GI-metoden och tappade snabbt tio kilo. Men jag hade ingen teknik, jag var otränad så det var jobbigt och därför rann det ut i sanden.
Bilden ovan är för ett år sedan och bilden nedan är nu. Samma kläder, samma övning. Det har hänt en hel del. Jag orkar hålla benet sträck, vrida ordentligt i midjan och hålla nera axlarna. Linjerna är bättre. Det kan fortfarande bli mycket bättre men jag har kommit långt. 
Under årens lopp har jag återkommit till pilates och kört något pass då och då eftersom det ändå var något som fångade mitt intresse. Först förra året igen började jag träna pilates regelbundet och jag fastnade totalt. Ingen återvändo där inte.
Övre bilden, rollup 11 juni förra året. Nedre, någon månad sen. Också här är det stor skillnad.
Någon gång i juli förra året började också Rickard vara med och det blev en rolig grej att göra tillsammans. Så där hårt som jag fastnat har dock inte han gjort.
Det finns inte särskilt många bloggar om pilates på svenska och när jag googlade så stötte jag på Lise´s fina blogg. I början så tänkte jag att ”vågar jag kommentera hos henne, hon är så mycket bättre än jag och jag är bara amatör”. Men jag gjorde det ändå och nu är hon en av mina vänner som jag är så glad över att ha.
 
 
 
 
 

Semester 2016

Publicerad den av Hannas krypin
Idag är sista dagen på min semester för det här året. Det har gått så fort, precis som jag visste att det skulle göra. Men vad mycket roligt jag fått uppleva.
– Vackra Gotland och bada i havet
– Klättra på raukar. Så roligt men nästa gång ska jag inte ha ballerinaskor på fötterna. 🙂
– Pilatesresa till Norge och träffa finaste Lise. Fått hålla pass och även träna pilates. Vad jag längtar tillbaka och önskar att Oslo inte låg så långt bort.
Där upplevde vi även utsikten från Holmenkollen.
 – Jag och Rickard har haft egentid tillsammans i Varberg.
 

 Vädret: Visst har det varit dagar med tråkväder men mest har det varit bra. Jag är den här typen som egentligen inte gillar när det trettio grader i solen så det här vädret passar mig,
Tuffaste: Att köra C9 under semestern. Så många frestelser men jag stod emot och har insett att jag behöver inte onyttigheter. 
Träning: Många promenader, löpning och pilates har klarats av. Victorialoppet var såklart galet roligt! Imorgon börjar utmaningen. Att fortsätta min resa mot attt må ännu bättre trots att jag börjar jobba.
 
 

Vad är viktigt för dig?

Publicerad den av Hannas krypin
Citatet ovan är från Joseph Pilates bok: Return to life through contrology”. Han var en klok man och före sin tid om vad som håller kroppen i trim. Jag kan bara hålla med om citatet. Jag mår som bäst när jag kan träna och äta bra mat. Träning och hälsa gör mig lycklig. Att få peppa andra och hjälpa andra att nå sina mål, är något som jag brinner för. Många har svårt att hitta den där gnistan som gör att de vill börja och sedan fortsätta kämpa när man stöter på motvind. Jag känner äntligen att jag verkligen hittat det där lilla extra, den lilla moroten som gör att jag fortsätter på rätt bana och jag mår så mycket bättre. För mig är det värt att inte äta en massa onyttigheter, att slippa sockersug och tomma kalorier.
C9 var precis det jag behövde för att ge mig själv en spark i baken och verkligen bryta dåliga matvanor. Jag är supertaggad att fortsätta! Det var nio tuffa dagar men så värt det. Så bra som jag mår nu var det längesedan som jag gjorde.
Kombinationen bra mat, pilates, löpning och promenader med Rickard är den perfekta kombon för mig. Vilken är din? Har du inte hittat det? Mitt bästa tips är att testa en mängd olika grejer och inte bestämma dig för löpning tex för det ”gör alla andra”. 

Lunch hos mina föräldrar

Publicerad den av Hannas krypin
Idag åkte jag, Rickard och barnen till mina föräldrar för att äta grillat och umgås. Kyckling och fläskkotlett bjöds det på och såklart mammas otroligt goda potatisssallad. Den slår den köpta med hästlängder. Det blev en riktigt härlig eftermiddag. Det är så mycket jämt så det är svårt att få tid till att ses men idag blev det av. Mys!
Vi har nu varit hemma en stund och jag har vattnat rabatterna. Det är grått och mulet men det kommer inget regn som verkligen skulle behövas. Det är riktigt torrt. Jag har intagit soffläge och här kommer jag sitta ett tag. Vi ska väl ta oss ut på en kvällspromenad lite senare men först behöver jag sitta ett tag och bara vara.

 

Racereport: Victorialoppet 2016

Publicerad den av Hannas krypin
Efter lunch igår kom min mamma hit och skulle passa barnen medan jag, Rickard och Marcus åkte ner till Öland för att delta i årets upplaga av Victorialoppet. Det här loppet är 9 km långt. Det var mycket trafik på vägarna så det tog ungefär tre timmar att åka och väl framme på Öland så hamnade vi i bilkö. Alla skulle som tur var inte till Borgholm och springa loppet. Jag släppte av Rickard och Marcus så att de kunde efteranmäla och så letade jag parkering. Jag hade tur och hittade en precis vid skolan där efteranmälan var.
Därefter var det dags att stoppa i sig lite att äta. Jag åt min Propud och två ägg och drack vatten. Lagom till vi  var klara så kom en regnskur så vi sprang snabbt till bilen för att sitta där en stund innan Rickard skulle värma upp för att springa 4 kilometer som tempopass.
Inför starten, supertaggade löpare. När startskottet gick stack Rickard iväg och så var det en liten kille som också gjorde en spurt. ”Ja, jag är först” skrek han med armarna upp i luften. Haha, så skön!
Rickard sprang in mål som ohotad etta på tiden 14,22. Tvåan var nästan minuten långsammare.
Det blev en lång väntan inför att springa mitt lopp. Jag var så otålig och ville bara komma iväg men till slut var det dags att ställa upp på startlinjen. Min måltid var att springa på 50 minuter. Förra året sprang jag på 47,45 och det hade varit kul att göra om samma grej i år.
Supertaggad och superglad, det här ska bli kul tänkte jag. Jag tyckte dock att speakern pratade för mycket, jag ville fokusera.  Startskottet gick iallafall efter en väntan som kändes som en evighet. Benen kändes pigga och jag höll ett bra tempo. Jag, Rickard och Matcus höll ihop men efter första kilometern drog Marcus iväg. För Rickard som hade maxat på fyran var det jobbigt att komma igång igen. Det här var första gången som jag och Rickard sprang ett lopp tillsammans. Jag ville dock inte veta hur snabbt ellet långsamt det gick. Första fem km gick på 27 minutet. Det var mycket folk runt banan som hejade. Det är så fint nere vid hamnen där en del av banan går. Vid tre-fyra kilometer kom en regnskur som kändes väldigt välkommen. Här började det bli tyngre, det största problemet var huvudet. Det var jobbigt att peppa mig själv, nio kilometer kändes som en hel evighet. Jag hann tänka många tankar som att jag aldrig mer ska springa, att jag hatar det och att jag inte fattar hur jag kan gilla det så mycket. Hur många av de tankarna tror ni fanns kvar när jag väl korsade mållinjen? Inga såklart, loppet ska springas nästa år med. Men det slog mig att jag hade andra förutsättningar i år som påverkade den pigga känslan i benen: tuff match i onsdags och så sprang jag löptest på torsdagen. Det bästa är iallafall att jag inte dragit på mig någon skada. Att kunna springa loppet utan några känningar är såklart alldeles underbart! 
Det är ett alldeles fantastiskt lopp att springa. Härlig publik runt barnan. Det är nästan mer publik runt banan än deltagare i loppet. Otroligt häftig känsla att okända peppar på och hejar när man kommer förbi. Det klart bästa med hela loppet är stämningen och publikfesten som är. Hur gick det med mitt mål då? Jag sprang in på tiden 49,51. Nio sekunder tillgodo så jag är såklart jättenöjd! Brorsan klådde mig med ungefär två minuter, grymt bra ju. 
 
 

Bananpannkakor och springa lopp

Publicerad den av Hannas krypin
Idag testade jag ett av recepten i Foreverfit-häftet, nämligen bananpannkakor. Så galet gott och så enkelt att göra. Lätt min nya favoritfrukost! Nästa gång ska jag göra som plättar istället så blir de nog lättare att vända.
Du behöver:
2 ägg
1 banan 
0,5dl mandelmjöl
Kokosolja att steka i. 
Mosa bananen,  knäck äggen och häll i mjölet. Vispa ihop och stek sedan tills den får fin färg. Servera med det du gillar. Jag har frysta blåbär och riven kokos på min.
Idag ska jag, Rickard och brorsan åka ner till Öland och springa Victorialoppet. Förra året sprang jag med skadad höft med ett långt träningsuppehåll från löpning som följd. I år är jag hel så det ska bli så galet kul!
 

En perfekt sommardag!

Publicerad den av Hannas krypin
Efter lunch stack jag och Rickard iväg till Mjölby för att springa löptest med en av damdomarna.
Det var varmt och svettigt men testet sprang vi igenom utan några problem. Efter testet var det snabbt hem och dra till badet med Alex och Ida. De fina dagarna går att räkna på en hand, vinden är så kall tycker jag så det är bäst att passa på.
Alex är som en fisk och idag var det jag som hoppade i med honom. Burr, så kallt det var, inte i vattnet men vinden var ganska kall när jag blev blöt så det kändes kyligt. Jag värmde mig med Rickards tröja efteråt.
Glass efteråt är ett måste, ibland iallafall. Inte jämt.
Vi passade på att grilla när det var så fint och jag gjorde en stor skål sallad med vattenmelon, honungsmelon, jordgubbar och isbergssallad. Det blev inget kvar av den.
Resten av kvällen blir det soffmys. Vi har försökt tre kvällar att streama Spectre och trots att jag gillar den så somnar jag som en sten. Det blir inget nytt försök ikväll kan jag säga.
 

Torsdag

Publicerad den av Hannas krypin
Godmorgon. Jag har varit uppe en stund. Dagen startades med en morgonpromenad, fem kilometer och på en gräsplätt hjälpte Rickard mig att filma ett klipp till instagram. När vi kom hem blev det lite balans på bollen med hantlar. Till slut fixade jag några bicepscurl balanserandes på bollen. Det kommer bli så bra med den där bollen om jag bara ger mig själv tid.
Till frukost drack jag min aloevera, chokladshake och min älskade chiapudding är återigen tillbaka. Så gott! Planer för dagen är att springa löptest med en av damdomarna, jag måste plugga pilates och om vädret tillåter blir det även badet lite senare.
 
 

Nästa steg

Publicerad den av Hannas krypin
Jag var så nöjd med C9 så på måndag drar jag igång nästa steg i programmet, FIT1 som fokuserar på att fästa bra mat och träningsvanor. Det blir en utmaning och kommer krävas en del planering eftersom jag börjar jobba på måndag (tror jag, har ingen koll på schemat).
Aloeveran är även i det här programmet grunden. Det är mycket skriverier i media nu angående just aloe veran. Jag ser dock ingen anledning till att dra öronen åt mig då aloevera är prövat och godkänt. Jag kommer fortsätta dricka aloevera eftersom jag mår så mycket bättre när jag gör det.
Jag ser redan fram mot den här resan. Vad sägs om bananpannkakor, eller bananochchokladshake. Eller kanske en laxburgare. Mums! Min älskade chiapudding finns också med på ett hörn! Träningen ser tuff ut och kommer passa mig som handen i handsken. Ni hänger väl med?
 

Borrås skåra

Publicerad den av Hannas krypin
Norr om Varberg i Värötrakten ligger Borrås skåra, ett väldigt häftigt ställe. Tänk er helvetesgapet i Ronja Rövardotter. Det var först tal om att den här platsen skulle användas till Ronja men gången var för smal så hästarna fick inte plats.

Man får börja med att knata uppför och över rötter och stenar. Hej mjölksyra! Men det var värt det när vi kom upp. Gången är ca 100 meter och väldigt fascinerande att gå igenom.
Den här bilden ovan är från andra sidan, man måste gå samma väg tillbaka, vilket verkligen inte gör något. Så häftigt att se. Många barnfamiljer var här så det är ett populärt utflyktsmål.
När man kommer ut på andra sidan kan man klättra upp på klippan. Utsikten därifrån är fantastiskt vacker över den halländska slätten men det började regna så vi gick snabbt ner igen.

När vi var klara här ställde vi in gps:en på hem och den lurade in oss på en grusväg som var täckt med vatten på sina ställen. Vågade vi åka igenom? Alternativet hade varit att backa hela vägen tillbaka till den asfalterad väg. Det kände jag inte för så vi åkte igenom bara för att några 100 meter fram komma till ett parti som var fyllt med vatten. Här var det djupare kände vi när vi åkte igenom men fram kom vi och det var en genväg. Tur vi inte fastnade. 🙂