Månad: juni 2026

Skogspromenad och öppningsmatch

Publicerad den av Hannas krypin

Det är halvtid i matchen mellan Mexico och Sydafrika i VM. Och vilken halvlek, många målchanser, en målvakt i Sydafrika som håller kvar sina lagkamrater i matchen. Och så ett Sydafrika som dessutom går tufft in i alla situationer med rätt så vårdslösa satsningar. Domaren har helt klart mycket att göra och det är en matchbild som jag verkligen gillar. Det ska vara tufft!

I eftermiddags så tog jag och Rickard en promenad i skogen. Men vägen dit var rätt så lång. Två vägar in till stan är avstängda samtidigt och så lägg till att det även är vägarbete i den största rondellen. Det är bilar överallt! Men till slut kom vi fram till skogen där vi ville gå vår runda. Valde fem kilometers spåret. Solen sken och det var fint som jag inte vet vad.

Efter promenaden åkte vi till Maxi och handlade lite inför helgen. Det fick även bli tre lådor med riktigt fina jordgubbar. Nom, nom, nom! Väl hemma hjälptes vi åt att laga mat, det fick bli kyckling och nudlar. Och så godis till efterrätt.

Var tog den egna rösten vägen?

Publicerad den av Hannas krypin

Dagligen ser jag så många inlägg på sociala medier. Inlägg som ska väcka eftertanke, där skribenten vill dela något djupt och personligt. Det klassiska som jag tror alla ser är att man delar något djupt och så kommer det en filosofisk slutkläm där det helt plötsligt slutar vara personligt. En slutkläm som gör att jag direkt tänker att inlägget inte längre är skrivet av en människa utan snarare AI-genererat. Då tappar jag intresset direkt. För var tog den egna rösten vägen? Det känns inte längre äkta. Ett typiskt exempel (som är helt AI-genererat):

Ibland stannar jag upp och tänker på hur snabbt livet rör sig framåt. Vi fyller våra dagar med måsten, planer och tankar om framtiden, men glömmer lätt bort att verkligen vara här och nu.

Det är i de tysta ögonblicken vi ofta hittar de viktigaste insikterna. Inte i bruset, utan i pausen mellan allt det vi försöker hinna med.

Kanske handlar livet inte om att alltid veta vart vi är på väg, utan om att våga lita på vägen vi går.

För i slutändan är det inte målen som formar oss – utan hur vi väljer att möta varje steg på vägen dit.

Det behöver inte vara skrivet med AI, det kan ju faktiskt vara en person som lärt sig skriva på det sättet. Det finns dock ett stort ”men”. När samma sätt att uttrycka sig återkommer hos många oberoende av varandra så tänker jag direkt att det är en färdigpaketerad text och inte längre något äkta.

Jag tänker att det finns en fin avsikt och en äkta tanke bakom inlägget. Men det försvinner när sättet att skriva på blir samma. Alla använder sig av samma röst, det enda som skiljer är upplevelsen som inlägget började med.

Jag läser fortfarande men den där effekten och känslan som jag antar att skribenten vill att man ska få uteblir. För jag börjar direkt tänka i banor om att jag inte läser ett äkta inlägg. Jag letar efter små tecken som bekräftar min känsla. För att bli berörd av en text vill jag att det ska vara äkta. Jag vill att det ska kännas att det kommer från en människa. AI-generade texter missar helt målet.

Sommarfrukost och lite att läsa

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon!

Vi bor ungefär 100 meter från skolan, nu hörs det in att skolavslutningen är igång. De brukar alltid vara på gräsplan här utanför. Men jag hör bara basen och inte vad de sjunger. Igår slutade I åttan och det var en skolavslutning utan föräldrar, i morgon tar A studenten. Känns konstigt att jag som förälder gick på den sista skolavslutningen för ett par år sedan. Brukar dock alltid vilja lägga ledigt på schemat dessa dagar. Tycker det är viktigt att kunna vara hemma med barnen.

Jag har precis ätit frukost, det fick bli yoghurt med färska jordgubbar, start och så ett par kokta ägg. Tycker att det är den perfekta sommarfrukosten.

I morse fick jag sms om att min bokbeställning kommit. Det är verkligen smidigt med leverans med early bird. Eftersom jag tittat både på The handmaids tale och the testaments var jag bara tvungen att läsa böckerna med. Hur mycket stämmer och hur mycket har manusförfattarna gjort om? Frågan är också vilken bok jag ska börja med.

Mer vila och årets första jordgubbar

Publicerad den av Hannas krypin

Det är onsdag och jag har sovit så dåligt. Känns som att jag stökat runt halva natten. Har dessutom vaknat med både träningsvärk och ont i halsen. Bra start på semestern 2026. Förhoppningsvis är det onda i halsen bara tillfälligt.

Jag har varit på vårdcentralen på morgonen. Läkaren där kunde inte göra så mycket mer än att skicka en remiss till hand och plastik. Hon kunde inte ge kortison för mina problem vilket sannolikt blir nästa steg. Vi får väl hoppas på att jag inte behöver vänta hela sommaren och att problemen ger med sig innan. Jag behöver ringa arbetsterapeut och be om nya handledsskydd men det har har jag ingen lust med idag.

På vårdcentralen fanns en liten glaslåda uppsatt på väggen där de visade gamla instrument. Jag är inte rädd för nålar och låter kollegor och studenter öva på mig vid behov. Men att bli stucken av de där nålarna vill inte ens jag frivilligt.

Jag och Rickard tog en promenad i skogen och diskuterade viktigheter kring nästa bil. I höst går leasingavtalet ut så det är mycket att fundera på nu. Samma märke, testa annan bil, behöver vi en stor bil i fortsättningen med, ja funderingarna är många.

När vi kom in igen fick det bli årets första tallrik med glass och jordgubbar. Och det var den här förmiddagen det. Nu ska jag vila händerna igen.

SEMESTER!!!

Publicerad den av Hannas krypin

Min dag på jobbet gick faktiskt väldigt snabbt. Nu har jag äntligen gått hem på min efterlängtade ledighet. Men jag var så trött efter jobbet och ville bara åka direkt hem. Satte mig i soffan och gjorde inte många knop alls. Funderade även över det där med träning. Ska jag eller ska jag inte, det var frågan.

Till slut valde jag att hänga med Rickard på träning med domarklubben ikväll. Jag valde verkligen rätt dag, se bara ovan. Regnet vräkte ner….. Lagom till passets början sprack det faktiskt upp. Vi var fyra personer som var där ikväll. Planen var 200 meter med joggvila. Jag hängde med på en och konstaterade att jag behövde springa väldigt fort för att ens vara i närheten av att kunna hänga med. Så istället sprang jag 30/30. Brukar köra det passet i spåret i skogen men gick ju alldeles utmärkt på löparbana med. Det blev ett riktigt bra och tufft pass för oss allihopa även om vi inte körde exakt samma. Vi avslutade passet med ett gäng plankor på fotbollsplan. Där var det plaskblött så jag blev både blöt och kall.

En dag kvar till semester!

Publicerad den av Hannas krypin

Dagens inlägg kommer bli ett bildrikt inlägg! Det är måndag och det har varit en bra dag. Finns mycket att vara glad och tacksam för vad gäller dagen. Känner mig alldeles prillig!

Det var en väldans vacker morgon! Jag tog min orangea Adidas-tröja, linne från Stronger och så leotights från Stronger på mig. Hur härligt är det inte att bara kunna ta på sig något lätt och ledigt och stoppa fötterna i skorna och sedan knalla ut?

Mycket av min tid idag gick åt till att förbereda mig inför en hygienutbildning som jag skulle ha för kollegorna. Jag letade material och hittade en publikation från Folkhälsomyndigheten, en publikation på 460 sidor fullmatad med fakta. Lärde mig massor med nytt på det lilla jag hann gå igenom.

Jag lånade en uv-lampa från Clinicum där man kan testa hur noga man är vad gäller att sprita händerna. Partier som inte är rena från bakterier blir mörkt brun/rödfärgade. Jag lyckades rätt bra eller hur! Min utbildning blev inte riktigt som jag tänkt mig då det blev ett missförstånd med en annan grej. Men får bli i höst istället. Hygien blir aldrig oviktigt eller onödigt att prata om.

När jag skulle åka hem himlen ut så här. Förväntade mig ett riktigt oväder men just där jag var blev det inget av det. Hade varit trevligt med en riktig urladdning, det är rätt kvavt idag.

När jag kom hem sprang jag nästan sju kilometer. Så här glad var jag efteråt!

Tog en runda i trädgården. Den där vita nyponbusken är verkligen en envis historia. Försökte gräva upp den för några år sedan men en lite rot fick fäste. Kanske ska låta den växa och frodas ändå. Tycker allt att de där blommorna är lite trevliga.

Något annat som växer och frodas är de självsådda träden. Det ena trädet är ju en lönn men det andra har jag ingen aning om vad det är. Det finns tre skott till som självsått sig.

Till kvällsmat blev det en riktigt god räkmacka och jag och Rickard tittar på den norska läkarserien ”still breathing”. Den är riktigt bra och manusförfattarna har gjort bra research. Väldigt verklighetstroget faktiskt.

Och det var den dagen det. Imorgon jobbar jag till fyra och därefter går jag på semester!

Söndagslistan vecka 23

Publicerad den av Hannas krypin

Det är söndag igen. Jag har haft en bra helg där jag inte gjort särskilt mycket. Fotboll igår och vila idag. Det mest ansträngande jag gjort idag förutom en skogspromenad var att laga mat. Det fick bli en korvgryta till lunch som två av tre ungdomar vägrade äta. Jag misslyckades fullständigt med kryddningen. Förr var jag bra på att laga mat men nu har jag verkligen tappat stinget.

Känsla: Det enda jag tänker på är att jag snart har semester. Hjärnan har som tur är inte checkat ut riktigt än iallafall.

Väder: Underbart med sommarväder. Det gör mig glad.

Träning: Den här veckan har jag funderat över hur jag ska träna. Vara snäll mot händerna eller vara snäll mot skadan jag har i mitt muskelfästre/sena. Till slut har jag landat i att jag kör på med löpträningen. Skadan gör nämligen bara riktigt ont efter ett träningspass men sedan släpper det. Det gör heller inte ont under löpningen. Så jag kör på. Känns som rätt taktik just nu som jag är beredd att revidera vid behov.

  • Måndag: Vilodag
  • Tisdag: Joggade fem lugna kilometer på löpbandet.
  • Onsdag: Fyra kilometers promenad i skogen.
  • Torsdag: Jag sprang 10*400 meter med joggvila.
  • Fredag: Vilodag
  • Lördag: Dömde ett Kinda-derby i division 6 herrar. Var hur kul som helst!
  • Söndag: Tog en fyra kilometers promenad i skogen.

Mina positiva från veckan:

  • Otroligt trevligt att få sjunga på Rickards jobb igen och träffa tanterna igen.
  • Veckans enda match blev en riktigt trevlig och rolig match att döma. Vill tänka att det var min förtjänst att det blev så.
  • Fint att träffa mamma och pappa en sväng i veckan.

Köp: Jag beställde ”tjänarinnans berättelse”, ”Gileads döttrar” och så boken ”inte död riktigt än”. Blir bra lektyr under sommaren. När jag inte är fast i VM vill säga.

Bilder från veckan:

Ett fotbollsderby och Hamra sluss

Publicerad den av Hannas krypin

Jag hade konstigaste förberedelserna inför dagens match (herrar division 6). Upptäckte att mitt klockarmband gått sönder helt. Så här såg den inte ut sist jag använde klockan. Hittade heller inte mina domarshorts och lila strumpor. Letade överallt tills jag fick för mig att lyfta på domarväskan. Där under låg grejerna. Jag säger då det….

Jag har varit fruktansvärt nervös inför den här matchen. Fotbollsderby med två på förhand tuffa lag. Jag hade min plan klar:

  • Enkla frisparkar och om det behövs blåsa många frisparkar. Det går egentligen helt och hållet emot mina principer men om lagen inte vill spela med tuffa men schyssta närkamper är det bättre att bara blåsa istället. Otroligt svårt för mig som vill att spelarna ska få kampa om bollen…
  • Springa mycket och hela tiden försöka hitta bästa vinklar.
  • Ta olämpligt uppträdande direkt.
  • Om det är en tydlig varningssituation redan tidigt i matchen, klipp den situationen direkt. Vänta inte. I vissa matcher blir det nämligen matchens enda varning. Sätt nivån tidigt liksom.

Den här skylten påminner mig om när jag, Rickard och M dömde Stjärnorpspokalen för några år sedan. M sa: ”ställ bilen bakom målet,  där är sannolikheten minst att en boll träffar bilen’. Redan på uppvärmningen var det en kille som sköt ett hårt skott, prickade bagageluckan på vår bil. Det blev en rejäl buckla på bilen….

Så hur gick matchen då? Jo det ska jag berätta för dig. Den blev inte alls som jag tänkt mig men på ett väldigt positivt sätt. Blåste straff och varnade tidigt i matchen och det blev matchens enda varning. Jag behövde inte blåsa sönder matchen och grabbarna köpte min nivå. På det stora hela alltså, små spontana protester blir det alltid, Jag är riktigt nöjd! Det var kul!

När jag åkte hem stannade jag vid Kinda kanal och Hamra sluss. Där gick jag och Rickard när vi gick Vidingsjö-Bjärka Säby för några somrar sedan. Fint då och fint nu!

Fem en fredag vecka 23: I reserv

Publicerad den av Hannas krypin
  1. Vad beställer du om du inte vet vad du vill ha? Säkra kort som jag vet att jag gillar. Av den anledningen går jag gärna alltid till samma ställe och äter samma sak. Så vet jag vad jag får och vet att jag inte blir besviken.
  2. Vilken situation får dig att känna dig helt oförberedd? När jag får hjärnsläpp trots att jag egentligen är förberedd.
  3. Vad har du alltid hemma ”utifall att”? För mycket….
  4. Vad har du kvar trots att du nog inte behöver det längre? Kläder, både mina egna och barnens. Men nu försvarar jag att jag sparar mina kläder med att I kanske vill ha något när hon blir större.
  5. Vad är något du alltid vill ha en backup för? Mina bilder som jag tagit genom åren. Är så ledsen över att en av mina externa hårddiskar gått sönder. Tur jag ändå att jag hunnit framkalla en del av dessa bilder.

Elisas fem fredagsfrågor.

När matte blir politik

Publicerad den av Hannas krypin

Ibland tycker jag att debatten kring olika områden blir så konstig. Till och med matte som ska vara logiskt börjar också beskrivas kring normer och inkludering.

Jag hamnade i en artikel i Vi lärare där det diskuteras kring en avhandling. Forskaren Laura Caligari menar att matteuppgifter kan vara exkluderande då de bygger på situationer i vardagen som alla inte kan känna igen sig i. Jag tycker att det är ett mycket intressant resonemang. Tycker allt att det är logiskt att elevers förståelse av språk och erfarenheter påverkas av vilka förkunskaper och erfarenheter man har.

Det här resonemanget väcker dock en fråga. När går rimlig eftertanke över i ideologi? När elever inte förstår en uppgift, beror det alltid på att uppgiften representerar normer. Eller kan det vara så enkelt att det mer handlar om bristande läsvana, att det saknas förkunskaper.

Skolan ska vara en inkluderande plats. Jag tänker att lärande faktiskt det mesta att möta det man inte förstår eller inte kan. Finns det inte ett problem i att barnet bara möter det som det känner igen. Hur ska man lära sig något nytt om allt bara är bekant? Hur är det med förståelsen för andra kulturer, andra sätt att leva? Ska inte skolan vidga barnets vyer och inte stänga in i ett fack?

Det blev en lång utläggning. Jag tycker att det är ett problem i dagens samhälle att man är så rädd för att människor ska känna sig exkluderade att man vänder ut och in på sig själv. Att göra minsta lilla till ett politiskt problem. Kan man verkligen förvänta sig att alla ska anpassa sig efter ett visst synsätt?

Problemet för mig är att matte som handlar om problemlösning och logik ska börja analyseras genom normer, identitet och politik. För mig flyttas då fokus från kunskap till känslor. Vill vi verkligen att kunskap ska vara känslostyrt? Det vill inte jag.