Min blogg startades i mars 2007 som en vardagsblogg med mycket fokus på mode. För några år sedan började jag fokusera på träning och hälsa ur olika perspektiv. Min stora passion är pilates och min dröm är att ha en egen pilatesstudio. Jag har också drömt om att plugga till sjuksköterska men har utbildat mig till specialistundersköterska inom palliativ vård/avancerad omvårdnad och specialistundersköterska i akutsjukvård och intensivvård.
Häng med mig här på bloggen genom högt och lågt! Just nu är det mycket fokus på ren omvärldsspaning. Vad händer i vår värld egentligen och vad vill våra politiker? Du kan även följa mig på instagram: @hannafialotta och på Facebook: Hannas Pilates VÄLKOMMEN TILL MIG!
Det är årets sista dag, 31 december. Snart vänder vi på bladet och skriver 2026. Jag ska alldeles strax börja fixa nyårsmiddag: det blir fläskfilé, potatisgratäng och champinjonsås. Det blir inte så mycket mer firande än så. Jag har jobbat natten som var och sovit bort halva dagen och ska tillbaka till jobbet om ett par timmar.
Jag ställde en fråga till Chat GPT: Hur skulle du beskriva bloggaren Hannas krypin? Jag gillar verkligen beskrivningen av min blogg. Tycker det stämmer in väldigt väl.
Hannas krypin är som ett mjukt andetag i vardagen – en personlig och varm livsstilsblogg där läsaren får kliva in i ett tryggt, stillsamt hörn av livet.
Bloggen präglas av en nära och ärlig ton, där Hanna delar tankar, känslor och reflektioner kring det som pågår just nu. Det handlar inte om stora prestationer eller perfekta ytor, utan om det vardagsnära: familjeliv, barn, relationer och de små ögonblicken som ofta annars passerar obemärkt.
Hemmet och myset har en central plats. Inredning, årstider, pyssel och hemtrevnad skildras på ett jordnära och personligt sätt, med fokus på känsla snarare än trender. Estetiken är lugn och varm – bilder och texter förmedlar trygghet, enkelhet och eftertanke.
Sammanlagt känns Hannas krypin mer som en dagbok eller ett krypin än ett polerat influencerflöde. Det är en plats där läsaren får slå sig ner en stund, känna igen sig, och bli påmind om att det lilla livet duger precis som det är.
Jag hoppas att du orkar och vill läsa hela inlägget. Jag kunde nämligen inte välja så min sammanfattning från året kommer bli bildrik. 2025 har varit ett som helhet ett fint år. Jag är glad att jag har bloggen och alla bilder för allt kommer jag faktiskt inte ihåg att jag gjort. Jag skulle aldrig kunna skriva en bok om mitt liv. Men en årssammanfattning här på bloggen kan jag allt få ihop.
Årets prestation: I år känns det inte som att jag gjort något särskilt. Förra året var ju årets prestation att jag blev klar med skolan men något lika stort har jag ju inte gjort i år.
Nya saker jag gjort:
Årets utbildning i hjärt-lungräddning gjordes tillsammans med mottagningen. Jag utvecklade mina ”skådespelarskills” med att spela orolig och ledsen anhörig i ett av scenarioträningarna.
Jag har gått en kurs som heter klinisk simulering. I den kursen fick jag lära mig pedagogiken bakom att göra bra scenariträningar. I mars ska jag gå del två.
Tränat styrka och explosivitet fokuserat i tre månader.
Jag var på en inspirationskväll i höstas där jag fick förmånen att lyssna på och träffa Tess Olofsson.
Jag var i Jönköping för fortbildning som lokal domarutvecklare (kursinstruktör). Fick träffa instruktörerna från bland annat småland och blekinge.
Jag och Rickard åkte ner till Göteborg med Östergötlands fotbollsförbund och tittade på Sveriges damlandslag i fotboll som mötte Spanien.
Jag och I såg baletten Törnrosa.
Tillsammans med domarklubben såg jag och Rickard på fotboll: IFK Norrköping tog emot AIK. En match som Norrköping faktiskt vann. Sen gick det ju inte så bra resten av säsongen.
Lärdomar från året som gått:
att jag inte ska tro på allt som jag tänker. Mer tankar kring det påståendet kommer komma i ett eget blogginlägg framöver.
att inte ge upp.
Årets dyraste: Är helt klart reparationen av Agda. Funderar fortfarande över om det var värt det. Det var mycket pengar som hade kunnat användas till roligare saker.
Bloggåret 2025: Jämfört med förra året så har jag haft lite färre unika besökare i år. Men jag har heller inte varit lika synlig på andras bloggar så känns väldigt logiskt faktiskt. Mina mest engagerade läsare förtjänar precis som förra året en liten länk. Stort tack för ditt engagemang här hos Hannas krypin. Det uppskattas verkligen. Dessa bloggare är mina mest engagerade läsare:
Något som varit väldigt roligt att skriva är min lilla historia ”hoppa på tåget”. Det kommer att komma fler delar. Tycker det är kul att fantisera ihop huvudrollsinnehavarens äventyr. Kom på nu att hon inte har fått ett namn. Jag har bara skrivit i jag-form. Tror hon kommer få heta Agda, eller kanske Hildur. Vi får se helt enkelt. Här kan du läsa alla delar: del ett,del två, del tre, del fyra
Utflykter vi gjort: Under året har det blivit ett gäng utflykter. Jag och Rickard har gjort egna utflykter men också såklart varit på utflykter tillsammans med barnen.
I mars så gick jag och Rickard en runda i skärgården: Åsviksslingan.
När jag och Rickard var på Gotland i april så gick vi en riktigt fin runda: Ireå-slingan.
Vi gickSeboklintrundan tillsammans med S och A. I ville inte följa med.
Tillsammans med barnen åkte vi till Gränna och gick västanåleden. Det var så vackert.
Jag och Rickard gick västanviksslingan som årets semestervandring längs med östgötaleden.
Jag och Rickard gick den nio kilometer långa trollkyrkorundan. Om man vill se maffig natur så är det här rundan att besöka. Kräver dock en hel del fysiskt.
I höstas åkte jag och Rickard till Rimforsa för att utforska östgötaleden i Kinda kommun. Hallsta ängar och trollegater fick ett besök av oss.
Jag och Rickard besökte Västervik och vandrade gränsöleden. Fantastiskt fint!
Årets sista led som jag och Rickard vandrade var Mäselnleden i Finspång.
Årets gotlandsinlägg hittar du HÄR. Både från resan i april och så i somras tillsammans med Rickard och barnen och Marcus och Kevin.
Årets lästa böcker: Förra året gjorde jag en drive och betade av ett gäng böcker från min bokhylla. I år har jag inte läst en endaste skönlitterär bok.
Fotbollsåret 2025: Jag fick göra comeback i herrar division sex igen. Glad över att formen höll för det. Sista matchen jag dömde på seniornivå var en match just i herrar division sex. Det var en tungsprungen plan men jag sprang med förvånansvärt lätta steg.. I vintras dömde jag en flickcup där jag gick som assisterande igen. Trodde jag skulle glömt bort hur jag gör men det satt i ryggmärgen. Jag fick också förmånen att döma semifinal i DM för pojkar 15. Men det var en tuff match där jag hade fler varningar än någonsin.
Träningsåret 2025: Jag skrev ett långt inlägg häromdagen om träningsåret. Som helhet ska jag vara nöjd med att jag faktiskt har kunnat träna. Kanske inte alltid det jag verkligen vill i form av löpning men jag har kunnat hålla igång. Det svåraste har varit att bibehålla motivationen till att träna alternativ träning. Jag avslutar träningsåret 2025 med att kunna springa igen. Vi håller tummarna att det fortsätter så eller hur!
Lopp jag sprungit: Jag brukar inte skriva ut mina tider men den här gången gjorde jag det. Som du kan se så är trenden att jag blir långsammare för varje lopp jag springer. Å andra sidan har jag inte heller haft bättre förutsättningar. Andra halvan av året har jag sprungit skadad så vad kan jag egentligen förvänta mig?
JANUARI: Var månaden då jag drog på mig en skada igen. Hade fortbildning och skrev regelprov. På grund av skadan missade jag löptestet. Var så ledsen över det.
FEBRUARI: Jag och Rickard var på hockey, drog på mig en virusinfektion så jag hade en gräslig yrsel i över en vecka. En annan utflykt vi gjorde, jag och Rickard, var att vi åkte till Stendörrens naturreservat.
MARS: Jag och Rickard besökte Bråvikenbrantens naturreservat. En plats som inte är helt optimal att vandra på när det är snö och is. Men som jag njöt av vyerna.
APRIL: Jag, Rickard och barnen åkte till Tivedens nationalpark och gick trollkyrkorundan. Helt klart den jobbigaste rundan vi dragit med barnen på. Jag och Rickard firade tjugo-årig bröllopsdag på Gotland. Sov i bilen på Högklint vilket var ett väldans trevligt äventyr.
MAJ: Vi hade en domarträff där vi såg på fotboll och åt pizza. Problemen med min lilla bil började. Jag njöt av de vackra rapsfälten.
JUNI: Skolavslutning för barnen och semestertider. Vi vandrade västanåleden i Gränna. Vackra vyer vid vättern. Vi var hela familjen på Gotland. Matcus och Kevin följde med. Just det, vi sjöng även sommarsånger på Rickards jobb.
JULI: Jag dök från trampolin på badet. Aldrig vågat det faktiskt, inte ens som barn. Firade mammas födelsedag och vandrade runt stjärnorpsravinen. Jag och S var och klättrade i Sörsjön. Jag och Rickard åkte ner till Öland och sprang Victorialoppet. Blev även en massa andra utflykter som jag sammanställt högre upp i inlägget.
AUGUSTI: Det mest ledsamma var begravningen för den lilla bebisen som inte fick se dagens ljus. Jag och Rickard var återigen ute på äventyr. Tror det var i augusti som jag och Rickard gick den nio kilometer långa Trehörningsrundan i Tiveden.
SEPTEMBER: Fler utflykter! Jag och Rickard besökte vreta kloster. Jag har bott så länge i Östergötland men den där vackra ruinen i Vreta Kloster har jag helt missat. Hallstarundan (delvis) och Trollegater besöktes också.
OKTOBER: Jag och Rickard tog ett gäng skogspromenader, vi åkte ner till Göteborg för att se Sveriges damer möta Spanien i fotboll. Vi besökte Mäseln i Finspång och jag fick förmånen att träffa Tess Olofsson.
NOVEMBER: Jag och I fyllde år, Rickard avtackades som kassör i domarklubben efter tjugo år. Jag åkte till Jönköping och utforskade naturreservatet Rosenlunds bankar. Jag skrev också regelprov så jag får lära ut fotbollsregler till andra domare. Jag och I såg baletten Törnrosa.
DECEMBER: Den här månaden startade med två veckor av utbildning med HLR. Jag och Rickard sjöng för de boende på Rickards jobb.
Skärp dig sa jag till mig själv. Att det är kallt och blåsigt är inte skäl nog för att stanna inne och strunta i de planerade intervallerna. Tänkte också att jag kunde springa på löpbandet men det blir inte samma sak. Istället byltade jag på mig och joggade upp till fotbollsplan för att testa springa löptestet. Jag valde att bara springa de långa intervallerna: 75 meter på 20 sekunder och vila 22 sekunder. Har en app på telefon där jag ställer in de exakta tiderna och antal och sen behöver jag bara springa. Så check då på 44 stycken och ett bra träningspass. Hade motvind ena vändan och det tar alltid extra på krafterna.
Jag är med i gruppen Social media support and share group på Facebook. Det är en grupp där man länkar till sin blogg i dagtrådar och sedan ska man skriva engagerade kommentarer hos alla som deltar i dagtråden. Gruppen skapades av Madeleine redan 2018 när hon tröttnade på oengagerade kommentarer. Jag har varit med i gruppen sedan 2018 kanske.
Hur som helst, i dagens länkregn tänkte jag dela två bloggare. Vi börjar med Amanda. Jag har läst hennes blogg länge. Säkert sedan 2019 om jag inte missminner mig helt. Hennes fokus är böcker mestadels men i inlägget som jag tänkte länka till idag så skriver hon om sin julafton. HÄR kan du läsa hennes inlägg.
Den blogg jag läst överlägset längst (förutom Engla) är Madeleine. Jag gillar hennes kombo av vardagsliv, hundliv och reflektioner kring psykisk hälsa. I dagens inlägg så berättar hon om hennes nytillskott Wembys utveckling som är en vacker liten pudelflicka.
Det är söndag och jag har jobbat. När jag åkte till jobbet imorse så längtade jag efter kvällen när jag skulle få krypa ner i sängen. Imorgon behöver jag inte vakna av en klocka. Hoppas på att kroppen vill sova lika länge som jag vill. Även idag har solen lyst från en blå himmel. Jag fick njuta av en vacker solnedgång på vägen hem. Längtar efter att få njuta av solen efter jobbet! Snart så! Titta så olika himmelen ser ut beroende på vinkel!
Jag fastnade i min sammanfattning från 2025. Det kommer bli ett långt inlägg med många bilder. Jag kan nämligen inte välja. Sommarmånaderna laddade jag upp över 800 bilder totalt. Behöver verkligen rensa i arkivet men då börjar jag bakifrån. Har redan tagit bort alla bilder från 2010, 2011 och 2012. Bilderna är nersparade på datorn och ska läggas in i en mapp med bilder som jag vill framkalla. Min externa hårddisk med bilder så långt bak som till 2007 har gått sönder så behöver verkligen spara ner och framkalla istället. Det kommer kosta en slant att framkalla allt jag vill. Jag vill exempelvis skapa fotoböcker med alla vandringar som jag och Rickard varit iväg på. Vill också skapa semesterböcker och allt annat roligt vi gjort. Ja du hör ju, tusenlapparna kommer fladdra iväg om jag skulle göra allt jag vill.
Nu är det dags för årets sista söndagslista. 52 listor har det blivit med sammanfattningar från mina veckor. Vissa har varit mer gedigna än andra. Veckans lista blir en liten kortis. Bortsett från alla bilder som jag vill lägga in vill säga….
Känsla: Veckan startade med en lite lagom stressad känsla. Men saker och ting har blivit så bra på så många olika sätt.
Väder: Jag var så glad för i år blev det inte en helt grön jul. Ett litet snötäcke täckte marken och det var minusgrader. På morgonpromenaden på julafton snöade det lite.
Veckans träning: Veckan startade med två dagar där det inte blev någon fysisk aktivitet alls utöver det som jag rörde mig i vardagen. På julafton, i onsdags, så var jag och Rickard ute på två promenader. En på morgonen och en på kvällen.
Torsdag: 20 minuter lugn jogg och styrka/explosivitet
Det är dags för lite tid vid datorn. Det är lördag kväll och jag har haft en bra dag. Solen har lyst från en blå himmel idag med. Ville så gärna ut i skogen. Förhoppningsvis håller sig det vackra vädret några dagar till Men jag är trött då hostan besvärade mig väldigt mycket i natt. Timmarna på jobbet gick snabbt. Det var en hel del att göra men absolut inte stressigt. När jag kom hem så bytte jag kläder och slog in lite dumlekakor och skumtomtekakor i cellofon. Kändes som ett roligare sätt att ta med kakorna. Jag slog också in en julklapp till pappa. Vi skulle nämligen åka dit för att fira både jul och födelsedag. Mat blev en enkel doning: mammas goda bröd, julskinka och lite annat smått och gott. Kakor och julmust till efterrätt. Det behöver inte vara så stort och avancerat.
Vi satt i vardagsrummet och pratade om allt från blodtryck, till planer för framtiden, till sofisterier och annat. Det var så trevligt. Efter över två timmar la min röst av. Kände hostan började komma smygandes och rösten bröts lite. Så där som den gärna gör nu för tiden efter förkylningen.
PS: Med sofisterier menar man vilseledande eller skenbart logiska resonemang som används för att lura, förvirra eller vinna en diskussion. Det har ingenting med sanning att göra. Ordet kommer från sofister som var lärare i antikens Grekland. De kritiserades ofta för att argumentera smart istället för sant. DS.
På förmiddagen tog jag mig ut i skogen och sprang intervaller. Det var rätt så halkigt på vägen upp till skogen men jag stod på benen. Mina nya träningskläder var perfekta. Det var bara tre grader, tänkte först att jag skulle vara lite tunt klädd men det var alldeles perfekt. Sprang ett intervallpass som jag och Rickard kört tillsammans med domarklubben: springa 30 sekunder och gå 30 sekunder. Idag fick det bli hela långa varvet: 2,8 kilometer i intervallform. Kände mig pigg och snabb och idag när jag inte sprang tillsammans med ett gäng snabba killar kände jag mig inte långsam. Det blev ett bra träningspass.
När det var dags för lunch åkte vi iväg tillsammans. S och A valde sushi, jag och Rickard tog en varsin hamburgare och I åt nuggets och pommes. Jag testade sushin och en av bitarna jag testade var god men konstaterade att det där med gravad lax är inte min grej. Pannacottan åt vi när vi kom hem. Den blev så god. Men jag sparade min vaniljpannacotta till filmerna som jag och S tittade på ikväll. Det var en fin födelsedag. Nu ska jag lägga mig så jag orkar upp och jobba i morgon. Tre lediga dagar gick väldigt snabbt.
Idag fyller min förstfödda 22 år. Det känns så stort och overkligt. Och jag börjar bli gammal, haha. På önskelistan står sushi, pannacotta och familjetid, verkligen inte mycket begärt.
Så redan nu på morgonen har jag varit i köket och kokat pannacotta: en med skumtomtesmak och en vanlig med smak av vanilj. Det blev även en snabb tur till affären för att köpa gelatinblad. Jag var nämligen helt säker på att vi hade hemma, men icke sa nicke. Till skumtomtepannacottan behövs det dock ingen extra gelatin, den som finns i tomtarna räcker gott och väl. Så smidigt ju!
Ute skiner solen, känns som om den också vill vara med och fira S idag. Det känns som en perfekt födelsedag. Jag tänker ge mig ut på en löprunda senare. Är sugen på intervaller, men vi får se hur det känns. När jag var ute förut så var det nämligen lite halt på cykelvägarna.
Så här på juldagen reflekterar jag lite kring min träning genom åren. Jag tänker ofta på vad det egentligen är som driver mig. Med min skadehistorik borde jag kanske ha gett upp löpningen för länge sedan. Men jag tror att den största drivkraften är hur löpningen får mig att må. Och så finns det den där delen av mig som helt enkelt vägrar ge upp. Ingen annan ska tala om för mig när det är dags att byta bana.
Sedan 2019 har jag haft återkommande problem med skador. Löpningen har aldrig varit självklar, men ändå har den alltid funnits där – som något jag vill tillbaka till.
Inför 2024 skrev jag så här:
Att bli klar med skolan och att få vara skadefri. Vill bli stark och snabb och få tillbaka min rörlighet då jag mår så mycket bättre då. Jag längtar efter att få komma hem från jobbet och inte behöva plugga utan få vara ledig. Det är min största målbild!
Inför 2025 lät det lite annorlunda. Jag var inne i ett bra flow:
Min önskan för 2025 blir att få fortsätta att utvecklas i min träning. Jag har gått efter Rickards träningsvecka i sju veckor (eller om det är sex) och jag känner stor skillnad. Min förhoppning är att jag kommer kunna springa snabbare på sprinten på löptestet i januari. Min motivation är på topp och jag kommer gå in i träningsåret 2025 med en helt annan inställning än vad jag gick in i träningsåret 2024.
Så hur har det gått då?
Det gick bara ett par veckor in i januari innan jag återigen fick en muskelbristning i min vänstra vad. Fyra dagar innan löptestet, för att vara exakt. Det ledde till ännu en period med alternativ träning. När vadbristningen väl hade läkt fick jag istället en skada i en muskel i rumpan. Det hände i maj, och sedan dess har jag dragits med den.
Först nu i december har den äntligen börjat läka och jag känner bara av den lite grann. Det som ändå var positivt med den här skadan var att den inte påverkade min möjlighet att träna styrka och explosivitet – vilket är precis det jag behöver.
Därför vågar jag faktiskt inte ha några stora förhoppningar inför 2026. Jag kommer istället vara tacksam för varje löppass som blir av utan smärta någonstans.
Ikväll har jag kunnat komma igång och springa lite igen efter förkylningen jag åkte på. Det fick bli 20 minuter lugn löpning på löpbandet, följt av tre set styrka och explosivitet. Känner mig glad efter kvällens träning. Tidigare idag så var jag och Rickard ute i skogen och tog en fyra kilometer lång promenad.
Dagen började med att jag vaknade en halvtimme innan klockan skulle ringa. Passade ju rätt så bra faktiskt. Jag och Rickard gick ut på en promenad tillsammans. Kände att det säkerligen inte skulle hinnas med någon träning men en promenad är alltid bra. Det snöade lite grann medan vi gick. Inte tillräckligt för att det skulle lägga sig men det gav ju verkligen en del för själva myskänslan.
När vi kom in igen satte jag en deg, ville absolut ha stekpannebröd till julbordet. Medan degen jäste så griljerades skinkan och det sista städet gjordes klart. Jag skuttade in i duschen och drog sedan på mig min röda fina klänning. Egentligen lite för urringad för min smak men den röda färgen är perfekt i mitt tycke.
Vid nio-tiden kom Rickards bror (N) och ytterligare en stund senare kom den andra brodern (T) med sina tre barn. Några minuter innan tomten knackade på dörren så kom också Marcus och Kevin. Rickards mamma kunde inte vara med i år tyvärr vilket var tråkigt.
När barnen fått sina klappar började vi med julmaten. Kusinen W blev hämtad innan lunch av sin mamma och efter julmaten droppade fler av. Så lagom till Kalle Anka var bara N kvar. Jag somnade från Kalle Anka. Lyckas aldrig hålla mig vaken. Har helt klart en inbyggd sovklocka vid just den tiden.
Jag hade varit väldigt snäll och fick en ny uppsättning med träningskläder. Utan att veta om det köpte Rickard och S träningskläder i lite samma färgskala. Jag fick också ett ljus format som en kotte vilken passade väldigt bra ihop med min nya pepparkakslykta.
Ikväll gick jag och Rickard ut i spåret i skogen och gick ett varv. Kändes skönt att röra på sig en stund efter en intensiv dag. Ikväll har jag, S och A tittat på film. Har du sett den svenska filmen Kopps? Den är bara så rolig, vi skrattade högt flera gånger. Gissa om jag är trött nu trots att jag sov på dagen. Har bäddat ner mig i sängen och ska sova.
