Kategori: Hälsa
Ingen hälsokur direkt
Jag vill ju sluta dricka mina energidrycker. Men eftersom jag får en galen huvudvärk när det går för långt emellan så känns det väldigt svårt att klara av det faktiskt. Min huvudvärk är på den nivån att jag inte kan tänka för att det gör så ont och huvudet känns som fluffig bomull.
Att gradvis trappa ner skulle innebära att jag skulle slänga en hel del och det känns ju inte riktigt bra. Häromdagen så hittade Rickard koffeinpulver med min favoritsmak: hallon lakrits. Eftersom det är ett pulver är det betydligt lättare att dosera och då också trappa ner. Jag hoppas på att det kommer hjälpa mig att bli av med beroendet av koffein.
Finns det rolig träning?
Det beror på är mitt spontana svar. Det finns så många saker som påverkar hur träningen känns. Har jag sovit ordentligt, druckit som jag ska? Hur har jag laddat med bra mat? Dessa parametrar hjälper dock bara till för att ge kroppen bästa förutsättningar.
Jag tror att människan i grunden är bekväm och att det hänger kvar från stenåldern när vi behövde fly från faror i det vilda, den typen av faror som inte finns längre men som stenåldershjärnan fortfarande tror finns kvar. Samtidigt tror jag också att vi inte är gjorda för att vara stilla. Vi behöver rörelse för att må bra. Muskler som inte används förtvinar och hjärtat behöver få upp pulsen för att hållas starkt och friskt.
Vilket är det roligaste sättet att träna på?
Så då kommer vi till 10000 kronors-frågan och den ser du i rutan ovan. Det beror såklart på vem du frågar. Jag tycker att pilates är den roligaste träningsformen. Före och efter iallafall. Många av passen känns mest jobbiga under tiden för att de adresserar alla mina svagheter. Eller ska vi kanske se det som möjligheter till utveckling….
Jag tycker även att det är roligt att springa, när allt flyter på och det känns som att jag kan springa hur länge som helst. Tyvärr är de passen lätträknade. Och är det inte lite så träning är generellt. Det är inte så kul under tiden men man gör det för att kroppen blir glad. För hälsans skull och för endorfinerna det ger.
Jag behöver en förändring
Det var varken mysigt eller härligt….. Det var mest jobbigt och så gjorde det ont med. Jag pratar om min känsla kring dagens löppass i skogen. Jag är helt klart en bra löpbandslöpare och springer alldeles för lite utomhus. Men en annan anledning till den tunga känslan är såklart också att det blir för lite löpning över huvudet taget. Men check på fyra kilometer i skogen vilket är betydligt bättre än ingen löpning alls som det just nu blir alltför ofta….
Det här leder mig osökt in på att fundera över hur jag egentligen tar hand om mig själv. Ger jag mig själv de bästa förutsättningarna för att kunna må så bra som möjligt? Svaret på den här frågan är helt ärligt ett rungande nej. Det är så märkligt det där hur det är lättare för mig att göra ohälsosamma val jämfört med att välja det som jag vet är bra för mig. Antar att det är jobbigare att välja bra saker. Det behövs helt klart en förändring.
Saker jag gör just nu som inte är så särskilt bra för mig:
- jag sover för lite. Svårt att göra något åt de dagar som jag jobbar kväll. Just nu iallafall för från och med oktober kommer man inte få arbeta kväll och sedan jobba dag dagen efter. Det tror jag är en förändring som kommer gynna mig även om det var ett elände när jag la mitt schema senast.
- jag har för höga krav på mig själv vad gäller mina studier. Även om jag blev glad över betygen så hänger fortfarande tentan över mig.
- det blir alldeles för högt koffeinintag. Det absolut svåraste att göra något åt eftersom jag får sådan galen huvudvärk utan koffein. Däremot behöver jag inte ta mer än en om dagen.
- äter godis nästan varje dag. Ja, vad ska jag säga, jag har ett galet sötsug…..
Hälso-året 2023
Om man inte tar hand om sin kropp, var ska man då bo? Det är en helt berättigad fråga.
Jag behöver verkligen börja ta hand om mig själv och min kropp igen. På alla sätt och vis. Det är inte hållbart att äta godis varje dag och det är heller inte hållbart att inte ens ta någon promenad. Jag behöver en radikal förändring då jag vill att min kropp ska hålla många år till.
En sak som jag känner är att jag är helt klar med att hålla på och stressa kring löptestet. OM det leder till att jag bara får döma ungdomsfotboll så känns det just idag helt okej. Sen kanske jag kommer ändra mig framöver. Jag kan ju hatta lite fram och tillbaka i tankarna.
Jag vill träna det som jag mår bra av, som ger mig energi och glädje utan en massa krav. Jag vill tillbaka till den tiden när träning gjorde mig glad, pigg och lycklig. När jag inte kämpade så mycket för att ta mig igenom passen.
Så här snabb var jag 2018, känns så avlägset men vad bra jag mådde! Inte bara för att jag var snabb utan för att jag hade en bra rutin på min träning.
Jag vill att 2023 ska bli året då jag återtar kontrollen över min kropp och min hälsa. Att återigen få in en bra rutin för min träning och fokusera på hållbarhet och att må bra. Jag är ärligt talat trött på att träna för att prestera. Jag tänker att om jag får in glädje i min träning och att jag fokuserar på den typ av träning som gör mig glad och lycklig så kommer resten komma på köpet.
Så mina mål för året:
- Först och främst att få hålla mig skadefri. Alla skador de senaste åren har inte direkt gjort några underverk för min fysik.
- Träna det som jag tycker är roligt utan krav på prestation.
- Jag vill springa två-tre pass i veckan.
- Jag vill få in en rutin där pilates är en naturlig del av min dag. Årets friskvårdsbidrag kommer jag utnyttja på onlinetimmar med Linnea. Känner verkligen att det ger mig mycket att få träna tillsammans med en person en gång i veckan. Min kropp blir glad!
- Planen är också att köra min pilateskurs i Mjölby. Under förutsättning såklart att det blir tillräckligt många deltagare.
- Jag vill också få in en rutin där jag får in daglig stretchning.
Kanske ser ut som en massa krav för dig som läser med mina mål för året men jag ser det inte som krav utan som en investering i min hälsa. Allt som jag skrivit ovan är sådant som jag vet att jag mår bra av. Jag mår inte bra av stillasittande som det tyvärr blivit för mycket av. Min kropp behöver en förändring eftersom jag vill att den ska hålla många år till. Det mest tråkiga är att tar man sig inte tid till att ta hand om sig själv så måste man snart ta sig tid till att vara sjuk. Det går bara till en viss gräns.
Naturligt eller inte?
Vad är skillnaden mellan vad som anses vara normalt i samhället och vad som är naturligt för oss som människor, naturligt för oss som art, naturligt för vår fysiologi och biokemi.
Det är normalt idag att vara överviktig då mer än halva svenska befolkningen över 18 år har ett BMI på över 25. Men är det naturligt för oss som människoart?
Det är onormalt att äta lever och hjärta men är det onaturligt?
Det är normalt att spendera mer än 90 % av vårt dygn inomhus, men är det naturligt?
Det är normalt att äta lördagsgodis, söndagsfika, snabbmat, läsk, processad mat, men är det verkligen naturligt.
Det är fullkomligt normalt att uppleva stress dagligen en betydande del av dagen, men är det naturligt.
Det är normalt att sitta ned och sitta stilla mycket stor del av dygnet, men är det vad vår fysiologi förväntar sig?
Jag tror däremot att det är naturligt att vi människor vill smälta in och vara normala och ofta jämför oss med andra och vad som anses vara normalt.
Men kanske borde vi fundera mera på vad som är naturligt för oss som art? Fundera på vad vår genetik förväntar sig för kost och livsstil.
Är vi homo sapiens, jägare och samlare som lever i modern värld mera likt ett mänskligt Zoo?
Detta är helt relevanta funderingar av Aktivt hälsoval. Vår livsstil idag är inte helt naturlig. Jag tror tex inte att våra kroppar är gjorda för stillasittande eller intag av processad mat som inte innehåller några naturliga grejer alls. Människor blir inte friskare utan tvärtom blir vi sjukare och sjukare trots alla medicinska framsteg. Är kostens betydelse större än vad människor vill kännas vid? Det kan ju inte vara så farligt att käka socker var och varannan dag och ha ett stillasittande jobb och sedan inte utföra någon form av fysisk aktivitet. Eller?
Inte så pk kanske men nog så viktigt att prata om
Jag läste Claras senaste hälsoinlägg. Hon skriver om hur hon ska ge kroppen god och bra mat och hur hon kan underlätta för sig själv för att få till bra matrutiner. Jag läser alltid kommentarerna och den här gången blev jag förvånad över hur ett par av läsarna reagerat. Jag tycker det låter som ett bra och sunt tänk. Unna sig och kroppen bra mat men också tycka att det är okej att inte alltid vara så ”duktig”. Är det inte lite av problemet idag att det är tar lite mer tid att alltid slänga ihop en god och hälsosam middag? Det är så enkelt och smidigt att koka pasta och steka köttbullar. Eller ta hem en pizza. Att underlätta i vardagen känns som ett bra recept för att få till bra rutiner.
Personligen tycker jag att ord som “unna” och “sköta mig” är knepiga, så jag använder mig inte av dem i kost- eller träningssammanhang. Även termen “bra mat” tycker jag känns skavig.
Men det intressanta med språk är ju att ord har olika associationer och konnotationer för olika människor. Och det är ju din blogg 😛
Är det inte lite konstigt att det generellt ses som ”skavigt” att unna sig bra mat men helt okej att unna sig godis, vin och annat snask? Har vi inte kommit fel någonstans på vägen när människor tycker det är fel och överdrivet att vilja ta hand om sig själv? Nåde den som dessutom vågar skriva om det i sin blogg. Då bidrar man kanske till hälsohets och någon annan blir triggad.
Och även om det inte är politiskt korrekt att tycka det så finns det mat som är bra för vår hälsa och mat som bevisligen inte är det. Mat som orsakar ohälsa på lång sikt. Jag tycker snarare att man borde bli bättre på att ta hand om sig själv. Inte vara extrem såklart och ha nolltolerans men att ändå mestadels äta bra mat. Vi har bara en kropp och den tycker jag man ska vara rädd om.
Förbud, hälsa eller handlar det bara om yta?
Jag fick en kommentar på mitt inlägg ”Att göra jobbet”, jag tänker att jag copypastar hela kommentaren och lägger in här. Tycker den är tänkvärd, hur tolkar vi det skrivna ordet och med vilka ögon läser vi ett inlägg?
”Tänker på detta med att bli mer fit. Är det viktigaste? Eller att må bra? Kanske missuppfattar nu men det låter som träningen mer fokuseras på ditt yttre än att må bra? Tänker förbud, hårdare träning. Då till sist blir det ju mer ett krav istället för roligt och sunt.”
När jag sätter press på mig själv vad gäller min träning så är det alltid ur mitt domarperspektiv. Orka mina matcher och slippa löptestångest när jag upplever att jag är för otränad. Nu när jag dömt några matcher känner jag att det fattas lite fart. Uthålligheten har jag, den har nog egentligen aldrig (nåja) varit problemet utan det är just min förmåga att sprinta. När jag skriver om att bli snabb och stark så är det från just det perspektivet, att kunna sprinta och det är det jag vill lägga fokus på. För att kunna göra ännu bättre matcher. Jag vill fortfarande mer än där jag för närvarande är i mitt dömande, jag har inte gett upp den tanken på att komma vidare. Även om det nog är försent så har jag fortfarande ambitioner.
Sen vill jag bemöta det här med förbud. Funkar det egentligen med någon typ av förbud? Jag funkar som så att om jag förbjuder något så vill jag ha det bara mer och mer och tankarna far dit hela tiden till det som är förbjudet. Så det är en strategi som inte funkar för mig. Jag kan exempelvis inte förbjuda godsaker, utan måste tillåta till viss del. Tyvärr är jag en allt eller ingetperson, finns inget lagom. Därför blir det lätt att jag äter sötsaker varje dag. Ur ett hälsoperspektiv är det såklart inget bra. Men det är bara att acceptera och fortsätta jobba med mitt sug, förbud funkar inte.
Någonstans bottnar ändå all träning jag gör i att må bra, jag mår urdåligt de perioder som jag av olika anledningar inte får till den typ av träning som jag mår bra av. Jag behöver endorfinerna som jag får av tuffa löppass och lyckan i att känna att träningen gick riktigt bra, jag behöver lugnet som min pilates ger och jag behöver styrkan som styrketräningen ger. När jag tex är sjuk och inte kan träna så mår jag riktigt dåligt just av inaktiviteten och när jag kan komma igång igen känner jag direkt skillnaden i kroppen. Så i slutändan handlar det ändå om hälsa. Även om det låter kravfyllt ibland.
Så från tankar kring förbud och hälsa tänkte jag berätta om dagens energikick. Tänkte tanken att det bästa är nog att försöka få till de tuffaste passen när jag kan träna före lunch. Anledningen till det är att jag sprang en snabb femma på pigga ben och avslutade sedan med styrketräning för hela kroppen. Underbart ju att känna energin flöda i kroppen. Jag använde mitt tyngsta gummiband så benen fick sig en rejäl duvning. Dessa övningar blev det, 3 set*10:
- utfallsteg
- knäböj
- marklyft
- plankan 30 sek
- tricepspress
- höftlyft
- armhävningar (mot diskbänken)
Spännande resultat
Idag tänkte jag prata covid och vaccin igen. Läste om en studie hos Max Segerström som visade på mycket spännande resultat. Förvånande resultat för överläkaren som blir intervjuad. Jag å min sida är faktiskt inte förvånad över resultatet. Men det har nog med min skeptiska natur att göra. Jag har aldrig trott på massvaccination som en bra metod för att få slut på pandemin och jag tycker man ser det mer och mer i världen att vaccinet inte har effekt på smittspridning som man trodde från början . Vaccinera riskgrupper är dock självklart. Länkar presenteras längre ner i inlägget.
”Vi vet ju sedan tidigare att omikronvarianten är väldigt smittsam, men att så många skulle bli infekterade trots att de just hade fått tredje dosen och troligtvis uppnått maximalt vaccinskydd, var förvånande, säger Charlotte Thålin, bitr. överläkare och ansvarig forskare för COMMUNITY-studien. Dessutom var virushalterna i luftvägarna höga och kvarstod längre än förväntat. Det talar för att man kan vara smittsam under så mycket som nio dagar och det trots att symptomen avtagit.” Citat Christina Thålin, biträdande överläkare, medicine doktor och ansvarig för Community-studien, Danderyds sjukhus.
Jag tycker det är synd att de inte har med en ovaccinerad kontrollgrupp utan bara tittar på de vaccinerade. Hoppas på att det kommer i nästa steg av studien som jag iskallt räknar med inte är klar än. Nu när så många är vaccinerade är det svårt att hitta en ovaccinerad kontrollgrupp tänker jag med.
Mina följdfrågor:
Har världens regeringar verkligen fått det som de betalat för? Med det menar jag om läkemedelsföretagen verkligen presterat utifrån kravbilden? Har produkten levererat det som man hoppades på från början. Mitt svar är nej. Om jag var trippelvaccinerad, gör allt by the book och ändå blir sjuk skulle jag känna mig rätt så lurad faktiskt.
Är det verkligen rätt att se den ovaccinerade som en risk för sköra patienter?
Det magiska vita pillret
Den ”enkla” vägen.
Den väg där man slipper tänka själv!
Den väg som kräver minst ansträngning
Symtomlindra genom att ta ett piller eller två
Hur många har inte försökt att göra en livsstilförändring och inte lyckats. Hur ofta hamnar man åter i det träsk där man inte vill vara? Jag kan bara gå till mig själv och min mage som jag haft problem med i så många år. Min mage som gjorde att jag över huvudet taget gjorde en sådan extrem kostomställning som att äta ketogen kost för ett par år sedan. Under den tiden var min mage glad, jag kände mig pigg men jag kunde inte springa fort eftersom kroppen inte var riktigt adapterad till att använda fett som energi istället för kolhydrater. Jag tröttnade, mest på grund av den sociala aspekten. Mat är en så social grej. Även om det viktigaste inte är att man har samma sak på tallriken utan just att få umgås med sina nära och kära. Mina egna teorier kring min mage:
– för mycket sötningsmedel – för mycket bubbelvatten– för mycket gluten Någon kanske nu tänker att gå till doktorn och yepp det har jag varit. Fick medicin som inte tog bort mitt problem med värk i magen. Borde kanske kolla upp det igen men jag vill ju inte få en massa piller utskrivna utan jag vill isånafall veta varför jag får ont och exakt vad jag reagerar på. Men nu var det inte egentligen min mage som inlägget skulle handla om. Jag läste en så bra och tänkvärt sak grej hos Martina för ett tag sedan. Visst är texten en aning provocerande men jag tror att man behöver bli lite provocerad för att börja fundera över sin egen situation. Dels det men också lite komma till botten och känna att nu är det nog. Jag tror att det är svårt att verkligen kunna ta tag i sin situation innan man verkligen nått botten. I hälsa finns inga pengar….. Jag kan bli provocerad av det här att doktorn ska lösa ens problem. Skriv ut ett piller så blir allt bra. Bli trött på det faktum att det fokuseras så mycket på symtomlindring istället för att gå till botten med orsaken. En tänkbar anledning till det: follow the money. Det går inte att ta patent på friskvård eller att tjäna pengar på det naturliga. Stålarna finns i patent. Men hur mycket hälsa ger det egentligen. När man blockerar kroppens signaler med kemiska substanser? Jag tror att för att komma tillrätta med de stora livsstilssjukdomarna som diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar så är det inte mer forskning som behövs. Vi vet mycket väl vad som behöver göras. Det behöver satsas mer på friskvård och förebyggande åtgärder.