Det första ordet jag kommer att tänka på är det här att vara och känna sig kränkt. Idag blir vi kränkta för minsta lilla och det värsta är det när man blir ”sekundärkränkt”. Alltså kränkt å någon annans vägnar, som kanske inte ens själv ser det som ett problem. Men jag började fundera lite mer. Vad innebär det egentligen att känna sig kränkt. Hamnade då i ett tänkvärt inlägg som finns att läsa HÄR. Jag började då fundera över hur jag själv tänker och agerar kring saker och ting som händer omkring mig. Nu tänker jag inte vad som händer i omvärlden utan snarare i mötet med människor. Jag är den där personen som så lätt känner av sinnesstämningar och tar åt mig om andra går runt och har en dålig dag.
Jag vet att andra har sina egna problem och att allt inte kretsar kring mig. Men det räcker med ett snäsigt svar för att jag ska ta illa upp och fundera över om jag gjort något fel. Det är något att jobba med typ ”jag är en blöt gås”. Med det menar jag att låta saker och ting rinna av mig. Att inte lägga så mycket tid och fokus på andras beteende. För det har inte med mig att göra. Återigen påminna mig om ”vad andra tycker och tänker om mig har inte med mig att göra”.
Intressant! ”Sekundärkränkt” har jag aldrig hört. Kränkt däremot är det många, eller rättare sagt är det många som känner sig kränkta.
Vad andra tycker om mig – ja, helst vill jag ju vara omtyckt utan att göra mig till. Vet inte om jag någonsin känt mig kränkt. Är nog inte den typen som tar åt sig.
PS. Såg du AUS-ENG idag? DS
Ja jag såg matchen. Hoppades på Australien men man kan inte få allt. Vill också vara omtyckt men tänker ofta att jag inte är det. Jag är så snäll mot mig själv…