Jag var så ledsen idag över saker som jag inte kan gå in på här. En av mina kollegor var så söt, tog med sig en kexchoklad till mig för hon tänkte tanken att ”den här behöver nog Hanna”. Hon visste inte ens att jag mådde som jag gjorde när hon tänkte så. Så jag blev helt rörd och började gråta av den anledningen också.
Annars har det varit en bra dag på jobbet. På eftermiddagen hade kuratorerna en reflektionstimme med oss. Temat var krisreaktioner. Vi samtalade bland annat om hur vi tror att vi själva skulle reagera i en kris och hur vi skulle vilja bli bemötta. Det var riktigt intressant, och jag kom att tänka på något som jag har burit med mig sedan 2013, när jag hörde det första gången:
Nyckeln till att förstå är att förstå att man inte förstår…
Låter det snurrigt? Jag ska förklara. Citatet ovan fick jag med mig under en föreläsning när jag utbildade mig till specialistundersköterska inom palliativ vård. Det har stannat kvar hos mig.
Jag brukar vara lite försiktig med att säga till en annan människa att jag förstår. Risken finns att jag får tillbaka ett ”vad är det du tror att du förstår?” Om jag inte har varit i samma situation kan jag omöjligt förstå hur det känns. Om jag aldrig själv har fått besked om en obotlig sjukdom kan jag inte veta hur det känns att ta emot ett sådant besked. Jag kan möta personen med empati, närvaro och respekt – men jag kan inte säga att jag förstår. Däremot så kan jag föreställa mig att det är svårt och att det gör ont, det kan jag säga. Hur tänker du?
Så från det lite tunga från min dag till något betydligt roligare. Jag har tränat ikväll, tredje passet på rad. Jag har trots mina två tidigare träningspass haft riktigt pigga ben. Då är det dumt att inte passa på. Så ikväll fick det bli fokus på styrka och explosivitet.
Jag tror också att man inte ska säga att man förstår. Att uttrycka att man känner med människan som berättar något svårt för en är en väg jag också skulle välja. För även om man kanske har råkat ut för något liknande så är det ju olika för varje person hur man tar det.
Exakt! Du satte verkligen huvudet på spiken. Tack för kommentaren.
Så fin kollega du har. Jag tror att människor omkring oss kan känna på sig att tex jag tror Hanna behöver den här idag. Ja man måste dra en gräns vad som är privat som man inte kan berätta om i bloggen för man måste ha privatliv också. Sen kan det vara saker som gäller någon i ens närhet som man självfallet inte kan skriva om.
Ja hon är så snäll! Håller helt med. Det går verkligen inte att skriva allt i bloggen.
Att säga att man förstår – fastän man inte gör det kan kännas på olika vis för mig…
1. Att man ”bryr sig om” och faktiskt lyssnar
2. Något folk säger eftersom det typ ”förväntas” eller ja jag vet faktiskt inte.
Att sätta sig in i hur någon annan har det, mår och känner är svårt… det gamla Du vet inget om personen och dess mående förrän Du gått i dens skor och burit dens ryggsäck… är en bra metafor.
Nu utgår jag enbart från mig själv.
Med en kronisk neurologisk sjukdom så har jag fått höra många ”förstår” och ändå så få som begriper.
Varje människa är en ö ☺️ vi är alla unika.
Så fint av Din kollega att ge Dig en uppmuntran i form av kexchoklad 👍
Jag hoppas Du känner Dig bättre nu, att det som var tungt blivit lättare.
Så skönt Din träning gått så bra klappar
Ja, det kan verkligen kännas på olika vis. Jag tror att för att verkligen förstå behöver man ha varit med om något liknande. Jag vet ju inte hur det är att vara kroniskt sjuk och kan ju då inte säga att jag förstår. Blir helt fel för mig.
Livet är inte alltid lätt. Åå så
Snällt av din kollega att ge dig en kexchoklad 🥰.
Vad intressant med en reflektionstimme. Just det att tänka sig in i olika situationer. Hur vill jag bli bemöt?
Jag kan säga – jag förstår hur det känns när jag har varit med om något liknade sak. Eller varit med om något liknade.
Men om jag inte förstår vad personen går igenom. Så kan jag bara vara där, närvaranden, lyssna & finnas till.
Gött med ett träningspass 💪😊. Å att kroppen kändes pigg trotts 3dj träningspasset på raken.
Ta hand om dig & va rädd om dig❣️🤗
Håller helt med.
Min beundran för er som jobbar inom palliativ vård är gränslös.
Det är ett svårt jobb.
Precis så är det, jag försöker ofta säga att: jag förstår inte din känsla men jag vet vad du går igenom. Har varit med om liknande. Det är få saker jag inte har egen erfarna av tyvärr. Ser det som en stor börda på ett sätt även om jag försöker tänka positivt. Det har format mig och önskar ofta att jag var en av de som kunde säga jag förstår utan att göra det alls. Livet hade känt bra mycket enklare då tyvärr. Men jag skulle ändå aldrig påstå att jag förstår någons känsla, det har man bara.
Sorgligt på något sätt att ha så mycket erfarenhet av tråkigheter. Det är svårt att tänka positivt när man varit med om mycket i livet. Men försöka behöver man ju göra såklart.
Helt rätt ang förståelse. 😊
Och bra jobbat med träningen! Känns det så bra måste man ju helt enkelt träna lite xtra just den dagen!
Trevlig fredag!
Ja, det är bäst att passa på att vara lite extra aktiv.
En mycket klok tanke! Jag tror att man kan tro att man förstå, eller att man kan bara förstå att nån känner alla tankar man känner, men som du säger aldrig kanske förstå exakt. Men är det det man menar? Är det ett måste att förstå exakt? Är det exakt vad vi menar, när vi säger att vi förstår?
Jag tycker inte att man måste ha gått igenom exakt samma sak för att förstå att de mår dåligt eller att först alla känslorna. Det handlar om empatin, att vi förstår och validerar deras känslor. Att vi säger ”vi förstår att du känner som du gör”.
Men att säga en sån sak förargar nog de som är mitt i en tragedi. Precis som du säger, men det låter så konstigt att säga ”jag validerar dina känslor”, men det kanske är bättre. På engelska kan man säga ”I sympathize” men det har jag aldrig hört någon säga i Sverige. Jag vet inte, du lever mer i det än jag iom ditt jobb. Jag får ta lärdom av dig. ☺️
Ja det är väl därför det blir fel när man säger att man förstår. Hur menar personen egentligen? Man kan validera känslor utan att använda orden ”jag förstår”. Tex fråga om personen vill berätta mer om sina känslor. Gillar inte uttrycket I sympathize för om man jämför orden sympati och empati är det två helt olika där empati handlar om en djupare känsla kring en persons situation och där sympati mer handlar om att tycka synd om någon.
är
Precis Hanna! Du sätter pricken på i:et här. Har reagerat hur många gånger som helst på personer som säger ”jag förstår”. Jo, det gör det om de har gått igenom samma sak som jag, men inte annars.
Konstigt nog är det mest läkare som säger så, åtminstone i mitt fall. Jag rättar dom varje gång.
Minns ett möte för ett antal år sedan. Jag påpekade för en manlig gynekolog någonting. Och fanskapet svarade ”jag förstår”. Ja, du kan ungefär tänka dig hur den konversationen slutade…
Håller helt med! Nej en manlig gynekolog kan verkligen inte förstå hur det är att ha kvinnorelaterade problem.
Jag tänker väl ungefär som du. Man kan inte förstå, men lyssna och kanske föreställa sig en del av hur det är. Viktigaste är att finnas där och göra sitt bästa för att stötta.
Absolut!