Månad: september 2025

Söndagslistan vecka 38

Publicerad den av Hannas krypin

Känsla: Det har varit en sån där vecka då jag varit tvungen att jobba väldigt mycket med mina tankar. Inte vad gäller min egen självbild men vad gäller andra saker.

Väder: Dryga tjugo grader och så lite lagom med regn.

Mina positiva från veckan:

  • Skoj att springa LIU-loppet med Rickard, A och brorsan.
  • Positiv feedback från en kollega.
  • Jag observerade en domare vilket var väldigt roligt. Det var länge sedan som det passade att titta på domare.
  • Kursen jag var på i tisdags var riktigt bra. Lärde mig massor vilket på sikt kommer göra mig till en bättre instruktör.
  • Min skada har inte blivit värre. Tvärtom så känns den bättre än på länge. Snart kan jag nog köra för fullt igen.

Veckans träning: Det har varit en lite lugnare vecka vad gäller träningen. Jag har inte lyckats få till stretch varje dag men de pass jag gjort har verkligen känts så bra.

  • Måndag: Styrka och explosivitet
  • Tisdag: LIU-loppet och trettio minuter stretch.
  • Onsdag: Vilodag
  • Torsdag: Vilodag
  • Fredag: 30 minuter stretch. Det var ett sånt där pass då jag slappnade av helt.
  • Lördag: Dömde en fotbollsmatch. Var så glad över att jag kunde ta ut steget och öka tempot utan att få ont.
  • Söndag: Dömde herrar division 6. Jag är så glad för trots regntung plan kunde jag springa snabbt utan att få ont. Det kändes heller inte så tungt som det brukar. September månads styrketräning har verkligen gjort skillnad.

Fotbollspladder: Jag är glad att Rickard kom och såg sista 30 minuterna av dagens match. Det var en snäll match ända till en kvart in i andra halvlek. Då blev det genast en mycket tuffare matchbild. Det började regna rejält och när det blir blött på plan blir situationerna så konstiga. Jag missade en straff och blåste en felaktig offside enligt spelarna som blev väldigt matchavgörande. Dock så missade jag ingen straff och offsiden var solklar. Om bollen tar i stolpen får man inte ta returen om man är i offsideposition när bollen slogs. Att bollen tar i stolpen är ingen ny situation och upphäver därmed inte offsiden.

Bilder från veckan:

Onödigt hög puls….

Publicerad den av Hannas krypin

Godmorgon!

Jag kan inte direkt säga att jag känner mig utvilad idag. Somnade tidigt men vaknade av att en av ungdomarna gick ut för en sen kvällspromenad och glömde larma av. Undrar hur många grannar som vaknade av larmet, det låter väldigt högt. Ännu mer puls fick jag när jag upptäckte att ytterdörren stod öppen. Ringde A och kollade läget och allt var som det skulle men jag kunde inte somna om på en bra stund. Sen vaknade jag mitt i natten när S kom hem efter att ha varit ute med kompisar. Så jag är allt annat än pigg idag. Om ett par timmar ska jag ut och döma fotboll. Undrar om det kommer bli säsongens sista division 6-match eller om jag kommer få någon mer. Tror att det kommer bli en regnig tillställning idag. Ser rätt så grått och trist ut. Jag ser dock fram emot matchen. Det ska bli kul!

Guilty pleasures och lite annat

Publicerad den av Hannas krypin

Jag trodde att jag som vanligt skulle vakna klockan sex klarvaken. Men se jag hade fel. Kroppen ville sova lika mycket som mitt huvud så först halv nio gick jag upp. Då åt jag frukost och därefter stretchade jag trettio minuter. Satt i soffan och svarade på ett gäng bloggkommentarer. Nu är jag ikapp igen. Vid elva var det dags att åka iväg på fotboll.

Jag hade en match i pojkar 15-16. Det var en sån där match som jag personligen inte tyckte var så kul då jag hade svårt att få med mig spelarna. Så där som det kan vara ibland. Åkte hem med en lite sådär känsla. Nya tag nästa match.

När jag kom hem administrerade jag min match, åt lunch och klippte lite skott från mina paletter. Får se om jag ”förstört” dom eller om de tar sig. Man ska ju klippa ovanför ett bladpar och det har jag gjort. Vi får se. Blir det inte som jag tänkt mig så har jag ju nya skott som jag kan göra något med.

Elisas fem en fredag bjuder på guilty pleasures.

  1. Vad är det mest lättsamma eller fåniga du kan fastna med i timmar? Det är inget jag är stolt över men helt klart mina mobilspel. Har ett som jag spelat i fem år nu.
  2. Har du en tv-serie, film eller bok du ofta återkommer till? Twilight-serien och Sagan om ringen-trilogin. Det är såna där historier som jag aldrig tröttnar på.
  3. Vad är den enklaste lilla lyxen du kan ge dig själv en vanlig tisdag? Definitivt att stretcha. Men gärna ge mig ut i skogen tillsammans med Rickard.
  4. Finns det något barnsligt du fortfarande älskar att göra? Älskar att läsa Mulles bus från tidningen Min häst.
  5. Vilket litet nöje i vardagen gör dig orimligt glad? Ett härligt pilatespass, eller ett stretchpass där kroppen verkligen slappnar av. Sen de där fotbollsmatcherna där allt flyter men också att få skratta. Skratta är nog det viktigaste!

Att andas i fyrkant

Publicerad den av Hannas krypin

Idag känns det extra skönt att det är fredag. Jag är verkligen trött och längtar efter helgens sovmorgnar. Fredagar är ofta extra intensiv och idag var inget undantag. Så därför passar det bra att prata om att andas i fyrkant eller box breathing.

Första gången jag stötte på det här uttrycket var när jag körde en 30 dagars yin yoga-utmaning. Märkte direkt hur effektivt det var för att lugna ner mig, gå ner i varv och .

”Box breathing” innebär:

  • Andas in lugnt genom näsan i fyra sekunder.
  • Håll andan i fyra sekunder.
  • Andas ut långsamt i fyra sekunder.
  • Håll andan i fyra sekunder.

Repetera ett par minuter. Ett enkelt sätt att komma igång är att föreställa dig en fyrkant. Tänk dig att du ritar en linje uppåt medan du andas in, håller stilla på översta sidan, ritar neråt när du andas ut och stannar till på nedersta sidan. På så sätt blir andningen mer konkret och lättare att följa.

Under det där första passet kände jag verkligen hur effektivt det var. Bara några rundor med andningen gjorde att kroppen slappnade av och tankarna blev lite mindre intensiva. Det är verkligen inte krångligt.

Jag tar till den här andningstekniken när jag inte kan komma till ro, till exempel när jag inte kan sova eller när jag behöver landa mellan olika saker i vardagen. Men mest uppskattar jag det i början av ett stretchpass. Jag hittar fokus direkt utan en massa krusiduller. Har du testat någon gång?

Det börjar med oss

Publicerad den av Hannas krypin

Jag läste en sådan tänkvärd insändare i Corren. På grund av copyright kan jag inte återge texten i sin helhet, men jag hoppas att den inte ligger bakom betalvägg – HÄR kan du läsa insändaren. Tycker att den trycker på något väldigt viktigt: att demokratin faktiskt inte är något som går att ta för given.

Ett stycke som verkligen fastnade var detta:

Demokratin är vi. Inte någon annan. Det är vi. Varje gång vi röstar. Varje gång vi engagerar oss lokalt. Varje gång vi väljer sanna fakta framför skvaller i sociala medier. Varje gång vi orkar debattera med någon vi inte håller med, i stället för att bara hata.”

Fredrik Trygg

För mig blev det en viktig påminnelse. I Sverige känns demokratin ofta självklar, men den här texten fick mig att inse att det vi tar för givet faktiskt lätt kan slås sönder. Demokratin är som en stadig grund som måste underhållas – liknelsen om ett hus kändes väldigt relevant. Om ingen bryr sig om att laga sprickor eller ta hand om taket, kommer det förr eller senare att börja vittra.

När jag läste insändaren kände jag igen mig mindre i beskrivningen av likgiltighet, men kanske lite i passivitet. Jag har starka ståndpunkter, men är inte alltid den som står på barrikaderna. Under pandemin gick jag all-in på det jag verkligen trodde på, men annars kan jag ibland scrolla förbi felaktiga påståenden i flödet utan att orka säga något, eller välja att inte delta i en diskussion som känns jobbig. Kanske är det just där problemet börjar – när alla rycker på axlarna och tänker att någon annan får ta hand om det, någon annan får engagera sig.

Det som gör insändaren så stark är påminnelsen om att demokratin inte är något som sker ”där uppe”, utan att den är vi. Alla vi som röstar, pratar med varandra, väljer vad vi sprider vidare och vågar ifrågasätta när något inte känns rätt. Demokratin är levande bara så länge vi själva håller den levande.

Alla har vi ansvar. Inte som något stort och abstrakt, utan i vardagen. Att bry sig om vad som faktiskt är sant. Att våga ställa frågor. Att delta i samtal även när det känns lite obekvämt. Att komma ihåg att demokratin aldrig är självklar – men att den kan vara stark, om vi försvarar den tillsammans.

Hur gör man egentligen?

Publicerad den av Hannas krypin

Jag tänkte stoppa ner mig i sängen snart, vill bara kika in här lite snabbt och skriva några rader. Det har varit en bra dag på jobbet med lite allt möjligt smått och gott. Septembervädret har dessutom levererat sol. Underbart ju!

I söndags fick jag frågan av en av sjuksköterskorna om jag ville skapa ett dokument, en liten lathund med alla smittor som vi kan ha på jobbet. Det kan vara lite klurigt att veta vilka smittor som måste isoleras och inte och hur mycket skyddautrustning man måste använda. Hur gör man egentligen? Jag fick blodad tand och skapade ett dokument med de viktigaste punkterna från olika hygienrekommendationer. Det är inte det lättaste att hålla allt i huvudet och då är det bra med ett dokument med det mest väsentlliga samlat på ett ställe. Idag hade vi ett litet quiz där man skulle para ihop smittor med rätt åtgärder. Det var rätt kul faktiskt.

Innan jag avslutar mitt inlägg måste jag berätta att jag var så klantig imorse. Jag tappade mina glasögon, böjde mig ner för att ta upp dom och lyckas med bedriften att slå huvudet i bänken. Så typiskt mig. Nu är jag öm på pannan men glad i min fina Pippi-tröja. Jumperfabriken levererar helt klart bra kvalitet, den där tröjan köpte jag innan jag blev gravid med Ida 2011.

Simulering och LIU-loppet 2025

Publicerad den av Hannas krypin

Som du vet så är jag instruktör i hjärt-lungräddning och utbildar mina kollegor i det. Idag har jag gått en utbildning i att bli ännu bättre på just scenarioträning. Det är viktigt att få öva på sina kunskaper i påhittade patientfall. Göra eventuella misstag på en docka där det inte gör något om det blir fel. Men också det här att få större trygghet i olika moment.

Förmiddagens fokus var på pedagogik och så fick vi reflektera kring en scenarioträning där allt som kunde gå fel gick fel. Vi fick också verktyg med olika punkter som är viktigt att tänka på för att det ska bli så bra som möjligt. Var och en skulle gå igenom ett frågeformulär och rangordna det som stämmer bäst in. Utifrån svaren fick man olika poäng som sedan skulle fyllas i cirkeldiagrammet.

Vi blev bjudna på mat: god macka till förmiddagsfika, isterband till lunch (jag var den enda som tog isterband). Det var så gott! Till eftermiddagsfika fick vi morotskaka. Den där stora biten var så mättsam. Hade räckt med hälften. Efter lunchen så delades vi in i grupper och skulle skapa ett eget scenario som de andra grupperna sedan fick lämna feedback på. Det blev en intressant eftermiddag. När kursen var slut för dagen så åkte jag till campushallen. Det var dags för höstens upplaga av LIU-loppet. Men vilket usligt väder. Himlen öppnade sig fullständigt och jag kände för att strunta i loppet. Men Rickard och Alex var på väg och brorsan hade också anmält sig. Jag hoppades på att det skulle sluta regna och några minuter innan Rickard och A kom så slutade det att regna.

Jag skulle springa fem kilometer. När jag började värma upp kände jag verkligen hur mycket gårdagens träning tagit på benen. Trots att jag tog det lugnare än vad jag brukar. Men jag var peppad. Det skulle bli kul. Vad lite jag visste haha. Hällregnandet dryga timmen innan start hade förvandlat vallabacken till en halkbana. När jag kommit uppför hälften så halkade. Inne i skogen där det brukar vara relativt lättsprunget var det lervälling på sina ställen. Tungt är bara förnamnet!

Geggigt värre!

Något som jag är väldigt glad över är att jag trots vurpa och tunga ben var bara tjugo sekunder långsammare än Sofialoppet tidigare i september. Detta alltså trots min vurpa. Jag är helnöjd med dagen på alla sätt och vis!

Saker jag tänker på just idag

Publicerad den av Hannas krypin

Tänk vad kul det är att få dela med mig av kunskaper. Oavsett om det är på jobbet eller i andra sammanhang. Eller som ikväll att dela med mig av mina erfarenheter som fotbollsdomare till en ny domare.

För några år sedan blev jag lokal domarutvecklare som det så fint heter. Jag åkte upp till Solna för att gå en utbildning för att kunna fortbilda andra domare. Hade ett par kurser men sen började jag plugga och kände att tiden inte räckte till. Men nu är jag klar med skolan och skulle därför kunna hoppa på det igen. Sa det till en av instruktörerna på kursen i vintras men sen hände inget mer. Idag fick jag ett meddelande om datum för nästa kurs för instruktörer. Var snabb att hoppa på. Det ska bli kul!

I morgon ska jag springa lopp igen tillsammans med Rickard, A och så brorsan. Så dagens fundering har varit vad jag ska träna. Hur hårt kan jag träna för orka fem kilometer imorgon? Egentligen kan jag ju köra ganska hårt eftersom jag ändå kan döma två tuffa matcher på rad. Funderingen nedan gjorde dock att jag körde mitt styrke- och explosivitetspass men istället för 30/30 kortade jag den aktiva tiden till 20/30 istället. Nog fick jag allt jobba ändå.

Jag som sa aldrig mer. Men jag börjar bli sugen på att plugga igen. Få förkovra mig i ett specifikt ämne och utveckla min kompetens. Det som ligger närmast är att plugga till sjuksköterska. För att kunna komma in måste jag plugga matte. Det känner jag verkligen inte för…

Håller jag på att bli förkyld, är det därför luftvägarna protesterar? Det lär ju märkas framöver. Det går en hel del sjukdomar på jobbet och barnen har börjat skolan igen. Vore konstigt om jag inte blivit smittad av något. Vi håller tummarna för att jag inte håller på att bli sjuk.

Söndagslistan vecka 37

Publicerad den av Hannas krypin

Nu tar jag helg då efter helgens jobb. Ledig morgondag kommer göra mig helt dagvill men det är jag van vid. Jag och Rickard var ute och tittade på fotboll ikväll. Först tänkte jag att jag drar otur med mig för varje gång jag tittar på just det här laget så släpper de in mål. Men underläget vändes till vinst så jag antar jag kan släppa den tanken. På planen bredvid var det en ny domare som dömde en niomanna-match. Tjejerna spelade tufft och bra tempo så kul att se. Tjejen som dömde var riktigt duktig med. Vid kvart i sju började det mörkna. Det kommer gå fort nu.

Min sammanfattning av veckan blir en kortis. Hur har du haft det?

Känsla: Den här veckan har jag varit väldigt trött trots att jag gått och lagt mig tidigt.

Väder: Det har varit så fint väder den här veckan. Det har inte alls känts som höst utan mer sensommar.

Köp: Det fick bli Claras Hemmets almanacka. Kunde inte låta bli längre.

Träning: Den här veckan har jag inte tagit ett endaste löpsteg. Jag har istället fokuserat på styrketräning. Vad gäller skadan så är det status quo. Det är jag såklart nöjd med även om jag önskar mest av allt att inte ha ont längre.

  • Måndag: Vilodag
  • Tisdag: Styrka och explosivitet, fyra varv. 30 minuter stretch.
  • Onsdag: Fyra kilometers promenad i skogen, 30 minuter stretch och 35 minuter pilates.
  • Torsdag: Vilodag
  • Fredag: Styrka och explosivitet, tre varv.
  • Lördag: Vila
  • Söndag: Vila

Mina positiva från veckan: Det finns såklart många positiva grejer men som alltid när jag skriver mina positiva från veckan så här i efterhand så står det still.

  • Det var så inspirerande att lyssna på överläkaren som berättade om kryobiopsier. Det är verkligen något särskilt att lyssna på personer som verkligen brinner för det dom gör.
  • Tog en härlig skogspromenad i veckan.
  • Känslan av att kroppen minns min pilatesträning. Önskan för kommande vecka är att utöka och få till två pilatespass.
  • Bra fokus vad gäller träningen.

Bilder från veckan:

Sol, träning, fotboll och smultron

Publicerad den av Hannas krypin
Dagens jag i en randig tröja som har tio år på nacken. Glad att jag inte gjort mig av med den.
Morgonsol imorse!

Det är lördag och jag har varit hemma en stund. Haft en lugn dag på jobbet där jag haft en ny undersköterska med mig. Solen sken från en blå himmel och jag ville bara gå ut. Nu känner jag inte lika mycket för det då jag fått ont i magen. Det går i perioder det där och just idag får jag nog skylla mig själv då jag tog två c-vitaminbrus. Har varit så trött hela veckan och det hjälper säkert med lite c-vitamin. Men inom rimliga gränser haha. Tänkte nu skriva några rader om min gårdag.

Gårdagens träning fick bli ett styrke- och explosivitetspass. Jag värmde upp tio minuter på crosstrainern Men det var galet jobbigt. Jag kunde helt seriöst inte andas. Inte så där som det blir för att jag är andfådd utan verkligen inte andas. Var helt säker på att jag fått ett astmaanfall. Testade lite ventoline och det hjälpte faktiskt. Tror jag behöver besöka läkare och se om jag har någon form av ansträngningsastma. Bilderna togs under uppvärmningen och när jag varit ute en stund i friska luften efter träningspasset. Då orkar man se glad ut.

Minns du min smultronplanta som satt rot mellan stenplattorna. Titta hur den ser ut nu i september. Den har till och med spridit sig vidare så nu har jag två plantor mellan stenplattorna. Plantan som fanns i min pallkrage är tvärdöd.

Igår kväll skulle jag och Rickard åka och titta på fotboll. En herrar division tre match. Skulle vi klara oss undan regnet var frågan?

Såklart inte. Vi satt kvar i bilen och väntade för att se om regnet gav med sig. Det gjorde det inte. Ingen av oss kände för att betala för att bli blöta så vi åkte hem och tittade på samma match som livestreamades via corren istället. Tur vi inte pröjsade för att gå in, det var en sömnig historia där det inte hände något alls.